LegeNet Holistisk detektivbyrÄ

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

Tre sÀtt att förklara person som spelbricka i handelssystem

Skicka sidan Skriv ut PDF

Först utifrÄn mÀnskliga rÀttigheter

Jag har hĂ€r anvĂ€nt mig av Svenska Akademiens ordbok i elektronisk form för att finna definitioner pĂ„ ordens betydelse ( http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ ).  Tolkning och sprĂ„k av det jag nu delger er ska ej beblandas med andra tolkningssĂ€tt som, men ej begrĂ€nsat till, lagsprĂ„kets slĂ€ktskap med svenskan.  Jag har tagit Trafikförordningen som utgĂ„ngspunkt, som gĂ€ller personer, förare, fordon o.s.v..  Jag nöjer mig hĂ€r nedan att utreda vad en person Ă€r.

— Vad Ă€r dĂ„ person?

SAOB (Ref:  http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ ,  sökord "person") ger:

[fsv. person(a), f.; jfr isl. persóna, f., persóni, m., d., t. o. en person, fr. personne; av lat. persona, (ansikts)mask (för skÄdespelare), roll, karaktÀr, personlighet, mÀnniska; möjl. av etruskiskt urspr.]

Person avser roll eller mask dvs. en abstraktion.

Denna person Àr en juridisk fiktion som Àr likstÀlld med ett bolag i juridisk mening,
 

FN's AllmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna

Artikel 6
Var och en har rÀtt att överallt erkÀnnas som en person i lagens mening.

— Detta innebĂ€r att:
Med var och en avses alla mĂ€nniskor.  Denna artikel ger alltsĂ„ varje mĂ€nniska rĂ€tt att erkĂ€nnas som en person i lagens mening.
Jag har ovan visat att en person i lagens mening, dvs. en juridisk person Àr att likstÀlla med ett bolag i lagens mening.
Ett bolag kan inte erhÄlla mÀnskliga rÀttigheter, dÄ den Àr skapad av mÀnniskor och Àr en juridisk fiktion.
Av detta följer att om En skulle vÀlja att lÄta sig erkÀnnas som person i lagens mening, avhÀnder En sig sina mÀnskliga rÀttigheter.
Artikeln skĂ€nker alltsĂ„ denna rĂ€tt och implicit visar den pĂ„ att var och En ej kan frĂ„ntas sin rĂ€tt att vara den hon Ă€r och dĂ€rmed förlora sina mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.  Vad var och En dock kan göra Ă€r att frivilligt avtala bort dessa rĂ€ttigheter genom att lĂ„ta sig erkĂ€nnas som person.

Artikel 4
Ingen fÄr hÄllas i slaveri eller trÀldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

— Detta innebĂ€r att:
Vid en förhandling om att utföra ett arbete eller tjÀnst under handel, Àger jag rÀtt att sjÀlv diktera mina villkor för detta.

Artikel 20
2. Ingen fÄr tvingas att tillhöra en sammanslutning.

— Detta innebĂ€r att:
Jag frivilligt mÄste deltaga i varje sammanslutning.

Artikel 30
Ingenting i denna förklaring fÄr tolkas som att det innebÀr en rÀtt för en stat, en grupp eller en enskild person att Àgna sig Ät en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra nÄgon av de rÀttigheter eller friheter som anges i förklaringen.

— Detta innebĂ€r att:
Jag har rĂ€tt att erkĂ€nnas som jag Ă€r, jag kan inte antas eller tvingas erkĂ€nnas som person.  Ingen har rĂ€tt att pĂ„tvinga mig utförande av tjĂ€nst utan att mina motkrav Ă€r tillgodosedda.
Vidare kan jag inte tvingas tillhöra ett bolags personal.

 

RĂ€tten att inte vara tvungen att identifieras med juridisk person ges alltsĂ„ i mĂ€nskliga rĂ€ttigheter genom att det Ă€r en rĂ€ttighet men dĂ€rför ingen skyldighet att ha eller att förknippas med en person.  Eftersom grundlag gĂ„r före lag  (RF kap. 12, 10 § 2 st.  Lag (2010:1408))  och eftersom grundlag anger att ingen lag eller annan föreskrift fĂ„r meddelas i strid med konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna o.s.v.  (RF kap. 2, 19 §.  Lag (2010:1408))  och eftersom enligt samma grundlag föreskrift i strid med grundlag ej fĂ„r tillĂ€mpas  (RF kap. 12, 10 §.  Lag (2010:1408))  betyder det att förhĂ„llandet att jag delgett dessa förhĂ„llanden och denna min rĂ€tt innebĂ€r att ni enligt grundlag, gemensamrĂ€tt och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter Ă€r förhindrade att i strid med min uttryckliga instruktion bemöta den juridiska personen.  FN's AllmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna Artikel 30, min markering:  "Ingenting i denna förklaring fĂ„r tolkas som att det innebĂ€r en rĂ€tt för en stat, en grupp eller en enskild person att Ă€gna sig Ă„t en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra nĂ„gon av de rĂ€ttigheter eller friheter som anges i förklaringen."

Enligt ratificierade internationella konventioner införda i de olika nationella folkbokföringslag-stiftningarna sĂ„som i den svenska d:o Ă€r det som ovan förklarats alltsĂ„ en rĂ€ttighet men dĂ€rför inte en skyldighet att betraktas som en person.  En person Ă€r en juridisk mask som av lagstiftarna tilldelas privilegier medan redan FN's konvention om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna som via svensk grundlag stĂ„r över vanlig svensk lag* innebĂ€r att en mĂ€nniska har oförytterliga rĂ€ttigheter.  (I senare översĂ€ttningar har man anvĂ€nt det betydligt vekare obestridliga, men det Ă€r inte alls samma sak, se SAOB / Svenska Akademiens ordbok.)

*: Regeringsformen  (1974:152) 2 kap 19 §  "Lag eller annan föreskrift fĂ„r inte meddelas i strid med Sveriges Ă„taganden pĂ„ grund av den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna.  Lag (2010:1408)."  ( https://lagen.nu/1974:152#K2P19 .)

Den som önskar befria sig ur slaveri mĂ„ste alltsĂ„ befria sig ur förestĂ€llningen att man Ă€r den person man har rĂ€tt att anvĂ€nda, men inte har skyldighet att alltid upptrĂ€da i egenskap av.  Det Ă€r genom den juridiska masken eller "hatten" "person" som vi i full överensstĂ€mmelse med mĂ€nskliga rĂ€ttigheter "frivilligt" har lĂ„tit oss förslavas.  Fundera ett ögonblick över varför regeringens hemsida om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter ligger under Arbetsmarknadsdepartementet - tyder pĂ„ att mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i handelsomrĂ„det Sverige huvudsakligen ses som ett slavregleringsproblem.

VĂ€rt att notera i detta sammanhang Ă€r att ingen lag eller domstol stĂ„r över EU-rĂ€tt och ratificierade internationella konventioner som genom Grundlag Ă€r högsta lag.  Anna Skarhed förklarade i SOU 1997:194 att EG-rĂ€tten ger rĂ€tt till skadestĂ„nd Ă€ven för beslut av de högsta statsorganen, sĂ„som regering, Högsta domstol etc, trots att det enligt SkadestĂ„ndslag (SkL) (1972:207) 3 kap 7 § ( https://lagen.nu/1972:207#K3P7S1 ) inte ska gĂ„ att fĂ„ ersĂ€ttning med anledning av beslut av riksdagen, regeringen eller de högsta domstolarna sĂ„vida inte beslutet blivit upphĂ€vt eller Ă€ndrat.
 

Sedan förklarat utifrÄn svensk handels- och rÀttshistoria

Även genom den svenska rĂ€ttshistorien inses att person Ă€r ett slags abstrakt handelskonto jĂ€mförbart med ett bankkonto.  Detta genom att det fram till Ă„r 1864 via  Handelsbalk (1736:0123 2)  krĂ€vdes sĂ„ kallat  Burskap  för att bedriva handel, men efter detta datum infördes sĂ„ kallad allmĂ€n nĂ€ringsfrihet, vilket ju sker genom person.  HĂ€rav förstĂ„s att person Ă€r dagens motsvarighet till burskap, och att alla transaktioner genom person Ă€r handel.  En person Ă€r alltsĂ„ ungefĂ€r som ett konto som du kan genomföra transaktioner med.  Kontonumret pĂ„ detta personkonto kallas personnummer.  PĂ„ Nordea kan du direkt genomföra transaktioner med det, det kallas t.o.m. personkonto dĂ€r.  Men Ă€r personkontot pĂ„ Nordea (eller pĂ„ andra stĂ€llen dĂ€r du anvĂ€nder person för handel, med eller utan kontonumret personnummer) fysiskt?  Kan du gĂ„ in i datorn och rent fysiskt plocka ut just ditt personkonto?  "Hej, jag vill krypa in i ert datorsystem för att hĂ€mta mitt personkonto".  Funkar det?
— Nej, för "person" Ă€r en juridisk fiktion, och i datorn Ă€r den representerad av andra fiktioner, alltsĂ„ symboler i datorns minne, för dataprogram med data Ă€r bara fiktioner alltihop, som man kan programmera, manipulera och leka fritt med om man har förmĂ„gan.

Det Ă€r rationellt att anvĂ€nda datorer, rĂ€knestickor, abakus och bokföringsböcker som abstrakta fiktioner eller representationer som rĂ€kne- och bokföringshjĂ€lpmedel för att hĂ„lla ordning pĂ„ handel.  Det har mĂ€nskligheten gjort i tusentals Ă„r, det finns fortfarande mĂ„nga tusen Ă„r gamla lertavlor med sĂ„dan bokföring av handelstransaktioner bevarande.

Men om nĂ„gon pĂ„ allvar tror att representationen i bokföringen skulle vara det fysiska som representeras, dĂ„ blir det religion av det hela.  Och eftersom vi har religionsfrihet behöver inte jag ansluta mig till denna lĂ€ra.  LĂ„t det bli kungjort att med referens bl.a. till religionsfrihet ansluter jag mig inte till nĂ„gon av de lĂ€ror som sĂ€ger att lagar som avser personer skulle ge nĂ„gon nĂ„gra rĂ€ttigheter, utöver vad jag frivilligt avtalat, över den jag Ă€r i den verkliga fysiska vĂ€rlden.

Om den En jag Ă€r i den verkliga fysiska vĂ€rlden alltsĂ„ hĂ€vdar min rĂ€tt att avstĂ„ frĂ„n handel — vilket jag enligt de mest grundlĂ€ggande mĂ€nskliga rĂ€ttigheter har oförytterlig rĂ€tt till — sĂ„ Ă€r det slaveri att tvinga mig till detta.  För att Ă€ndĂ„ rĂ€dda andra verkliga fysiska Ena frĂ„n att begĂ„ slaveri sĂ„ har jag som redan nĂ€mnts tillhandahĂ„llit handelsvillkor för pĂ„tvingad tjĂ€nst.  Detta avtal ingĂ„r dĂ€rför den i som pĂ„tvingar mig handel.
 

Tredje sÀtt att förklara samma sak - utifrÄn grundlÀggande filosofiskt tÀnkande

  1. En organisation sÄsom t.ex. en stat kan endast ha sÄdana privilegier som den av fri vilja har fÄtt frÄn individer.
  2. Individer kan aldrig byta bort sitt ansvar.  Om individer dĂ€rför ger bort privilegier till nĂ„gon organisation som inte axlar Ă„tföljande ansvar och skyldigheter kvarstĂ„r dĂ€rför dessa ansvar hos de individer som ger organisationen dess privilegier.

Detta citat i min epost inkorg kĂ€nns vĂ€ldigt pĂ„ sin plats hĂ€r:  "Vilket Ă€r varför alla som lyder och följer det som sĂ€gs, hur orĂ€ttvist och elakt man Ă€n ser att det Ă€r mot andra, Ă€r möjliggörare.  Utan dem skulle hela systemet falla.  Det Ă€r det som mobbare inte fattar - att de Ă€r avgörande för att skiten ska fortsĂ€tta.  Varje mobbare som slutar mobbas Ă€r mycket mycket viktig.  Ju fler de blir, ju fler följer efter och ju mindre grupp blir det som mobbar."
 

Nu kan ju polis - om du inte stannar för att vittna om att motsatsen gĂ€ller - t.ex. kunna anta att du under handel har framfört ett fordon.  Och i sĂ„ fall enligt Polislag (1984:387) (t.ex. 22 § ( https://lagen.nu/1984:387#P22S1 ) eller 28 § ( https://lagen.nu/1984:387#P28S1 )) kan de tĂ€nkas kunna anvĂ€nda allehanda vĂ„ldsmedel för att stoppa dig.  DĂ€rför finns det start vĂ€gande sĂ€kerhetsskĂ€l att Ă€ndĂ„ stanna det Ă„kdon du reser i som du Ă€r i den fysiska vĂ€rlden nĂ€r du blir invinkad, trots att det egentligen inte föreligger nĂ„gon anledning för polismĂ€nnen att stoppa dig eftersom du förstĂ„s inte befann dig i den juridiska handelsvĂ€rld de har auktoritet i.  SĂ„vida du inte idkade handel under person, förstĂ„s.  De företrĂ€der nĂ€mligen den nĂ€ringsdrivande ekonomiska enheten  POLISMYNDIGHETEN 202100-0076  som just bedriver och har auktoritet över handel.  Fast de kommer att försöka locka dig att ingĂ„ i handel genom att fĂ„ dig att vittna att du "har kört", "framfört ett fordon", "hĂ„llt i ratten" nĂ€r du i sjĂ€lva verket höll i ett styrdon i det Ă„kdon du disponerar som du reste med som du Ă€r i den fysiska vĂ€rlden, o.s.v..  "Personbil" kommer de att locka dig att vittna mot dig sjĂ€lv att du har "framfört".  Ska du klara sĂ„dana manipulationsförsök sĂ„ mĂ„ste du noga trĂ€na in de ord som inte har med handel att göra, och förstĂ„ vilka ord som har med handel att göra...  Och inte lĂ„ta mobbarna lyckas med att fĂ„ dig att kĂ€nna dig löjlig eller galen för att du vĂ€grar vittna mot dig sjĂ€lv pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ de fĂ„r in dig i handelsvĂ€rlden över vilken de har auktoritet.  Det Ă€r verkligen inte lĂ€tt, men sĂ„ har det aldrig varit lĂ€tt att stĂ„ emot mobbare.

Jag hĂ€vdar min rĂ€tt att inte ingĂ„ i den religion dĂ€r den juridiska fiktionen person antas vara likstĂ€lld med den jag Ă€r i den verkliga fysiska vĂ€rlden varför jag följaktligen nĂ€r jag absolut inte vill bedriva handel under person presenterar mig endast som En.  Samt berĂ€ttar förstĂ„s genast varför det inte finns nĂ„gon laga grund att anta att En skulle stĂ„ under lagar som gĂ€ller den kommersiella abstraktionen person.

Nu Ă€r mobbare mobbare, sĂ„ de kan muddra dig o.s.v. för att hitta nĂ„got du bĂ€r pĂ„ dig med vilket de kan tvinga in dig i handel med dem.  Det Ă€r som att avtvinga nĂ„gon dennes kontokort och mot dennes vilja genomföra transaktioner med detsamma.  Det kan stĂ„ hur mĂ„nga paragrafer som helst om att sĂ„dant rĂ„n skulle vara lagligt, det kan Ă€ndĂ„ aldrig vara enligt verklig lag.  DĂ„ Ă€r det praktiskt att ha fĂ€rdiga handelsvillkor för sĂ„dan tvĂ„ngshandel sĂ„ du dĂ€rmed kan rĂ€dda mobbarna frĂ„n brottet slaveri genom att istĂ€llet lĂ„ta deras tvĂ„ng innebĂ€ra accept av dina tvĂ„ngshandelsvillkor.
 

"Fysisk person"

Den som söker kringĂ„ ovanstĂ„ende förhĂ„llanden genom att hĂ€nvisa till "fysisk person" mĂ„ste kunna redovisa hur ett sĂ„dant monster kan skapas.  Utan nĂ„gon vetenskaplig studie av hur befruktning mellan juridisk fiktion och levande mĂ€nniska samt fosterutvecklingen av densamma rent fysiskt gĂ„r till sĂ„ kan begreppet inte ses som nĂ„got annat Ă€n juristers feberfantasier.  Vi lĂ€r fĂ„ vĂ€nta mycket lĂ€nge pĂ„ dokumentĂ€r i Kunskapskanalen eller liknande om detta.

Det finns sĂ„vitt jag efter omfattande letande och sökande kunnat bedöma heller ingenstans i lagstiftningen dĂ€r lagstiftaren definierar begreppet, utan man mĂ„ste se hur lagstiftaren anvĂ€nder det och inte anvĂ€nder det i mĂ„nga olika lagar för att inse att lagstiftaren sjĂ€lv har insikt i att det Ă€r ett bedrĂ€gligt begrepp Ă€gnat att vilseleda sĂ„vĂ€l vanliga fysiska Ena som tjĂ€nstemĂ€n och domstolar.  En som inser att En Ă€r förmĂ„nstagare till och dĂ€rför har enskilt Ă€gda ekonomiska intressen i den juridiska person som har skapats som ett abstrakt bokföringskonto i samband med Ens födelse, men att En samtidigt inte (annat Ă€n nĂ€r En av fri vilja vĂ€ljer att tillfĂ€lligt ingĂ„ i handel under person) Ă€r förvaltaren av denna juridiska person dĂ„ förvaltaren ju Ă€r det allmĂ€nna (sĂ„vida inte En av fri vilja vĂ€ljer att vid sĂ„dant tillfĂ€lle axla det allmĂ€nnas ansvar), en sĂ„dan En stĂ€ller det allmĂ€nna till ansvar för undermĂ„lig förvaltning av den juridiska personen En har enskilt Ă€gda ekonomiska intressen i för det fall det allmĂ€nna i strid med Ens enskilt Ă€gda ekonomiska intressen belastar denna person med onödiga ekonomiska bördor.

En sĂ„dan En inser samtidigt att det inte (annat Ă€n nĂ€r En av fri vilja vĂ€ljer att tillfĂ€lligt ingĂ„ i handel under person) Ă€r En som Ă€r stĂ€llföretrĂ€daren eller förvaltaren av denna juridiska person inför eventuell domstolsförhandling, dĂ„ detta ju dĂ€rför istĂ€llet Ă€r det allmĂ€nna (sĂ„vida inte En av fri vilja vĂ€ljer att vid sĂ„dant tillfĂ€lle axla det allmĂ€nnas ansvar).  Men att En dĂ€remot sĂ„som förmĂ„nstagare av den juridiska personen och med kĂ€nnedom om förhĂ„llanden som kan vara av vikt i ett eventuellt mĂ„l sjĂ€lvfallet instĂ€ller sig till sĂ„dan eventuell rĂ€ttegĂ„ng trots att En inte Ă€r svaranden eftersom den juridiska person En Ă€r förmĂ„nstagare av, eller i förekommande fall, den sĂ„ kallade fysiska person som av vissa anses ha koppling till den juridiska person En Ă€r förmĂ„nstagare av, kan ha instĂ€mts till rĂ€ttegĂ„ng.

Som tredje man med ekonomiska intressen i utgÄngen har ju En denna rÀtt, och Àven rÀtt att vittna i sÄdant mÄl, för att kunna bevaka sina enskilt Àgda ekonomiska intressen och för att sÀkerstÀlla att förvaltaren av / stÀllföretrÀdaren för personen som kan ha kallats till rÀttegÄng - det allmÀnna - uppfyller alla sina förpliktelser.

Om nu nĂ„gon har gjort accept pĂ„ handelsvillkor för tvĂ„ngshandel sĂ„ innebĂ€r det att tredje man utsatts för tvĂ„ng att ingĂ„ handel under person, under den person En som tredje man visserligen Ă€r förmĂ„nstagare till och dĂ€rför har enskilt Ă€gda ekonomiska intressen i, men som En inte nĂ€r En Ă€r i den verkliga fysiska vĂ€rlden och enligt sina oförytterliga mĂ€nskliga rĂ€ttigheter avstĂ„r frĂ„n handel under person Ă€r stĂ€llföretrĂ€daren för eller förvaltaren för, dĂ„ detta vid sĂ„dana tillfĂ€llen dĂ€rför mĂ„ste vara det allmĂ€nna.  Litar man inte alls pĂ„ allmĂ€nnas stĂ€llföretrĂ€dande och förvaltande med din person nĂ€r du sjĂ€lv avstĂ„r frĂ„n handel sĂ„ Ă€r nĂ€sta steg förstĂ„s att helt avsĂ€ga dig "person".  BehĂ„ller du "person" kan du dĂ€remot enligt gemensamrĂ€tt driva skadestĂ„ndsansprĂ„k pĂ„ det allmĂ€nna för dess undermĂ„liga skötsel av din person.  Detta mĂ„ste i sĂ„ fall drivas som rĂ€ttsubjekt person.
 

— En; AllmĂ€nt kallad:  LegeNet

//

 
LegeNet Nytt, RSS flöde LegeNet Nytt, RSS flöde

LegeNet Nytt

Avprogrammeringen

Inloggning