LegeNet Holistisk detektivbyrÄ

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

Devolution i stÀllet för evolution

Skicka sidan Skriv ut PDF

Mohamed Omar intervjuar Michael A. Cremo
2009-12-03, Mohamed Omar:s blogg 2010-01-13, hÀr med tillstÄnd 2010-01-27.

Michael A. CremoMichael A. Cremo har ett hedersdoktorat i naturvetenskap och teologi. Han arbete inriktar sig pĂ„ vediska sĂ€tt att betrakta mĂ€nniskans ursprung och Ă€ldsta tillvaro. Han har framlagt uppsatser vid sammankomster för Arkeologiska vĂ€rldskongressen, Europeiska arkeologförbundet, Internationella vetenskapshistoriska kongressen och Internationella förbundet för förhistoriska och urhistoriska vetenskaper. Han har tvĂ„ gĂ„nger framlagt uppsatser vid konferensserien "Toward a Science of Consciousness" (PĂ„ vĂ€g mot en vetenskap om medvetandet), som anordnas vartannat Ă„r. Han har pĂ„ inbjudan hĂ„llit förelĂ€sningar vid Royal Institution i London, Ryska vetenskapsakademin i Moskva, Bulgariska vetenskapsakademin i Sofia och andra vetenskapliga inrĂ€ttningar. Han har ocksĂ„ förelĂ€st vid hundratals universitet runt om i vĂ€rlden, dĂ€ribland Hinduiska universitetet i Benares, Udaya-universitetet pĂ„ Bali, Karlsuniversitetet i Prag, Cornelluniversitet i Ithaca, Londonuniversitet och Californiauniversitetet i Irvine. Av hans skrifter kan nĂ€mnas: (1) M. Cremo (1999) "Puranic Time and the Archaeological Record" i Tim Murray (red.), Time and Archaeology. Routledge, One World Archaeology Series, London: ss. 38-48 och (2) M. Cremo (2002) "The Later Discoveries of Boucher de Perthes at Moulin Quignon and Their Impact on the Moulin Quignon Jaw Controversy" i Goulven Laurent (red.), Proceedings of the XXth International Congress of History of Science, Volume X, Earth Sciences, Brepols, Turnhout, Belgien: ss. 39-56. Cremo Ă€r huvudförfattare till boken Forbidden Archeology, en omfattande genomgĂ„ng av det arkeologiska material som stöder de vediska uppgifterna om mĂ€nniskans urĂ„ldrighet. I en recension i British Journal for History of Science (1995, 28:379) skrev Tim Murray att denna bok "ger arkeologihistorikern en anvĂ€ndbar samling fallstudier i vetenskapshistoria och vetenskapssociologi, vilken kan anvĂ€ndas till att vĂ€cka debatt inom arkeologin om hur man skall beskriva den egna disciplinens kunskapsteori." Den förkortade populĂ€ra utgĂ„van av Forbidden Archeology, benĂ€mnd The Hidden History of the Human Race, har översatts till tjugo sprĂ„k. Cremos senaste bok Ă€r Human Devolution: A Vedic Alternative to Darwin’s Theory (MĂ€nniskans devolution: ett vediskt alternativ till Darwins teori). Cremo Ă€r sĂ€rskilt intresserad av att undersöka arkeologins och antropologins historia frĂ„n alternativa vĂ€rldsĂ„skĂ„dningars stĂ„ndpunkt, i synnerhet vĂ€rldsĂ„skĂ„dningar grundade pĂ„ indiskt tĂ€nkande, som utgĂ„r ifrĂ„n medvetandet. Han har varit medlem av Internationella sĂ€llskapet för Krishnamedvetande sedan Ă„r 1974. Intervjun blev fĂ€rdig den 3 december 2009.

MO: I din bok Forbidden Archeology, som utgavs Är 1993, lÀgger du fram vetenskapliga bevis för att anatomiskt sett nutida mÀnniskor funnits i miljontals Är. Hur kom du fram till denna slutsats?

MC: Tidigt pÄ 1970-talet började jag studera Indiens gamla skrifter pÄ sanskrit. Bland dessa skrifter finns Puranaerna eller historieböckerna. Puranaerna berÀttar att mÀnniskor funnits i miljoner Är, Ànda sedan livet pÄ jorden började. Jag stÀllde dÄ upp en hypotes: Om det Àr sant att det funnits mÀnniskor pÄ jorden i mÄnga miljoner Är, sÄ borde det finnas bevis för detta i den arkeologiska litteraturen. SÄ dÄ inledde jag min forskning. Min metod bestod i att undersöka hela den arkeologiska litteraturen frÄn Darwins tid till nutiden. Lyckligtvis har jag lÀskunskaper i de viktigaste europeiska sprÄken. Mitt forskningsprojekt tog Ätta Är. Den vetenskapliga litteraturen föreligger i tvÄ former: 1. den vetenskapliga primÀrlitteraturen, varmed jag menar ursprungliga uppsatser, som författats av vetenskapsmÀn och tryckts i vetenskapliga tidskrifter, och 2. vetenskaplig sekundÀrlitteratur, sÄsom lÀroböcker och översiktliga studier, vilka bygger pÄ den vetenskapliga primÀrlitteraturen. Jag lÀste först den gÀngse arkeologiska sekundÀrlitteraturen (lÀroböcker) och fann att den inte innehÄller uppgifter om material som tyder pÄ mÀnniskans urÄldrighet. Men nÀr jag började lÀsa den arkeologiska primÀrlitteraturen, fann jag att den var nÄgot helt annat. Jag fann hundratals uppsatser om arkeologiskt material, som tyder pÄ mÀnniskans urÄldrighet. Detta bekrÀftade min hypotes.

MO: Hueyatlaco Àr en arkeologisk fyndort i mexikanska Valsequillo. Efter att utgrÀvningar företagits pÄ 1960-talet, blev orten kÀnd för att arkeologer hÀvdat att mÀnsklig bosÀttning i Hueyatlaco kunde dateras till 250 000 Är före Kristus. Virginia Steen-McIntyre fick sin karriÀr förstörd, dÀrför att hon lydde sitt samvete och publicerade de gjorda rönen. Finns det fler liknande fall?

MC: Virginia Steen-McIntyres fall Àr mycket vÀldokumenterat. I samband med min forskning lÀt hon mig fÄ tillgÄng till mycken korrespondens, som visade vad som hÀnde henne. Hennes fall belyser vad slags pÄtryckningar man kan utsÀtta en forskare för som överskrider de grÀnser evolutionsteorin sÀtter. Det finns andra liknande fall.

Till exempel Thomas E. Lee frÄn Kanadas Nationalmuseum. I 1950-talets början fann han avancerade stenverktyg i isavlagringar vid Sheguiandah pÄ Manitoulin-ön i Huronsjön. Geologen John Sanford (1971) vid Wayne State University har hÀvdat att de Àldsta verktygen frÄn Sheguiandah Àr minst 65 000 Är och kanske sÄ mycket som 125 000 Är gamla. För dem som hÄller fast vid de allmÀnt gÀngse Äsikterna om Nordamerikas förhistoria, Àr sÄdana dateringar oacceptabla. De flesta forskare tror att de första mÀnniskorna anlÀnde till Nordamerika för mindre Àn 20 000 Är sedan.

Thomas E. Lee (1966, ss. 18-19) klagade: "Fyndortens upptÀckare [Lee] jagades bort frÄn sin offentliga tjÀnst till lÄngvarig arbetslöshet. Han nekades publicera sig. FramstÄende skribenter gav en felaktig framstÀllning av materialet... tonvis av artefakter försvann i Kanadas Nationalmuseums lagringslÄdor. Nationalmuseums chef vÀgrade att avskeda upptÀckaren och föreslog i stÀllet att publicera en monografi om fyndorten. DÀrför avskedades han och drevs i landsflykt. Man utnyttjade officiella prestige- och maktpositioner för att söka fÄ kontroll över bara sex föremÄl av fynden frÄn Sheguiandah, vilka inte hade smusslats undan. Fyndorten har sedan dess förvandlats till en turistanlÀggning... Fynden vid Sheguiandah skulle ha tvingat fram besvÀrande medgivanden om att de lÀrde inte vet allt. De skulle ha tvingat dem till att skriva om nÀstan varje bok i Àmnet. DÀrför mÄste man döda dessa fynd. Man dödade dem ocksÄ."

MO: Bevis som inte passar in i den materialistiska vÀrldsÄskÄdningen avlÀgsnas. Skulle du sÀga att den gÀngse arkeologin gömmer undan lika mycket som den grÀver upp?

MC: Det Àr just detta jag har sagt. De arkeologiska bevisen för mÀnniskans urÄldrighet, vilka jag dokumenterat i min forskning, Àr inte begrÀnsade till ett fÄtal fall. Det handlar om hundratals fall: ben av mÀnniskor, fotspÄr av mÀnniskor, artefakter av mÀnniskor.

MO: Ett exempel pÄ hur man undertrycker avvikande Äsikter i den vetenskapliga vÀrlden Àr det dÄ NBC sÀnde ett teveprogram, The Mysterious Origins of Man (MÀnniskans gÄtfulla ursprung), som byggde pÄ din bok. Darwinister försökte dÄ censurera och bötfÀlla NBC för att ha sÀnt detta program. De tycktes rÀdda för en fri debatt, eller hur?

MC: Det var ett intressant fall. Programmets producent Bill Cote hade lÀst min bok Forbidden Archeology. Flera av de fall boken beskriver tog han med i sin dokumentÀrfilm The Mysterious Origins of Man, dÀribland Hueyatlaco-fallet och fallet med guldgruvan i Kalifornien, dÀr man hade funnit mÀnskliga artefakter, som var 50 miljoner Är gamla. Jag visste att nÄgra av dessa artefakter fanns i Kaliforniauniversitets i Berkeley antropologiska museums samlingar, sÄ jag rÄdde Bill Cote att bege sig dit och försöka filma dem. Men tjÀnstemÀn vid museet vÀgrade att lÄta honom se artefakterna. Vi lyckades dock finna nÄgra fotografier, som Whitney tog pÄ 1800-talet, nÀr föremÄlen upptÀcktes. NÀr darwinistiska vetenskapsmÀn i Förenta staterna fick veta att NBC, ett av de största amerikanska tevebolagen, tÀnkte visa detta program, försökte de stoppa det. De lyckade inte, sÄ dÄ bad de Federala kommunikationskommissionen, den regeringsmyndighet som reglerar televisionsföretagen, att censurera och bötfÀlla NBC. Regeringen gjorde inte detta, men det intressanta Àr att vetenskapsmÀn gjorde sÄdana försök. Varför gjorde de det? De vetenskapsmÀn, som hyllar evolutionsteorin, har ett av regeringen genomfört monopol i utbildningssystemet, och de synes anse att de borde ha ett av regeringen genomfört monopol ocksÄ i de offentliga kommunikationssystemen sÄsom televisionen.

DevolutionMO: I din bok Human Devolution vederlÀgger du evolutionsteorin. Du hÀvdar att vi inte har utvecklats, evolverats, ur materien, utan i stÀller devolverats, kommit ned frÄn den rena andens rike. Detta Àr exakt vad den franske metafysikern René Guénon sagt: Det större kan inte komma frÄn det mindre, det högre inte frÄn det lÀgre. I de flesta religioner och mytologier finner vi "syndafallets" begrepp. Skulle du kunna kortfattat beskriva tanken om devolution och hur den skiljer sig frÄn tanken om evolution?

MC: Jag anser inte att jag lÀgger fram en alldeles ny idé. Jag betraktar dessa ideer som delar av mÀnskligheten traditionella visdom, en visdom som ocksÄ mÄnga nutida intellektuella har förstÄtt. Men denna visdom hÀrskar inte i dagens huvudsakliga centra för intellektuellt inflytande: skolorna, universiteten, de vetenskapliga inrÀttningarna, regeringarna, de ledande massmedierna. Det finns dÀrför behov av allt fler framstÀllningar av denna visdom, vilka bemöter de tvivel nutida mÀnniskor kan ha. Min framstÀllning Àr endast en av mÄnga. Innan vi ens stÀller frÄgan "var har mÀnniskan kommit ifrÄn?", borde vi stÀlla frÄgan "vad Àr en mÀnniska?". I dag tror mÄnga vetenskapsmÀn att en mÀnniska eller vilken levande varelse som helst bara Àr en sammansÀttning av vanliga materiella grundÀmnen. Om detta Àr sant, sÄ Àr den darwinistiska evolutionslÀran förnuftig nog. Men ett noggrant studium visar att mÀnniskor inte Àr blotta sammansÀttningar av vanlig materia. Vi bestÄr av tre: vanlig materia; ett finmateriellt sjÀlselement, som Àger vissa mycket ovanliga förmÄgor sÄsom telepati och telekinesi; och ett medvetet jag, som kan existera skilt frÄn materien, frÄn den materiella kroppen. Av dessa tre betraktar jag medvetandet som det primÀra. De flesta vetenskapsmÀn av i dag betraktar materien som det primÀra. De tror att det vi kallar sjÀl och medvetande frambringas av invecklade organisationer av materia i hjÀrnan. Men endast kortvarigt. NÀr materiens organisationer i hjÀrnan skingras, finns inte lÀngre nÄgon sjÀl, inte lÀngre nÄgot medvetande. Enligt detta sÀtt att se finns det bara materia. Men enligt mitt sÀtt att se Àr medvetandet det primÀra. Medvetandet alstras inte av materien. Det finns alltid men kan kortvarigt höljas av materien. Dessa höljen Àr det vi kallar kroppar.

En sak som vi kan iakttaga ifrÄga om medvetandet Àr att det Àr individuellt och personligt. Jag har mitt medvetande och du har ditt. Detta antyder att det finns en kÀlla till alla medvetna varelser, en kÀlla som ocksÄ Àr individuell, personlig och medveten. SÄsom medvetna varelser finns vi ursprungligen i ett tillstÄnd av rent medvetande, i harmoni med alla medvetna varelsers kÀlla och med alla medvetna varelser. Men om ett medveten varelse blir sjÀlvisk, kan den inte lÀngre finnas i denna harmoni. Den trÀder dÄ in i materiens rike och höljes i materia. Vi kallar dessa höljen materiella kroppar. Materiella kroppar Àr bÀrare av medvetna jag. Som mÀnniskor Àr vi gjorda för att normalt leva pÄ land. Om vi vill vistas i ett frÀmmande element, sÄsom vatten, behöver vi en sÀrskild bÀrare, exempelvis en ubÄt. Det förhÄller sig pÄ samma sÀtt, nÀr det medvetna jaget trÀder in i materiens vÀrld. Det behöver dÄ en bÀrare för att kunna vistas och verka dÀr. Hur tillverkas dessa bÀrare? Jag tror att de tÀnks ut och tillverkas av den högsta medvetna varelsen, som dÄ kanske verkar genom understÀllda intelligenta ombud.

Denna process, varigenom ett rent medvetet jag trÀder in i materiens rike och antar ett materiellt hölje, Àr det som jag kallar devolution. Med andra ord: i egenskap av medvetna varelser evolverar vi inte upp ur materien, utan i stÀllet devolveras vi ner i materien. Men det Àr en process som kan kastas om.

I evolutionen, sÄsom den uppfattas som en rent materialistisk förklaring av arternas uppkomst, tror man att levande varelsers materiella kroppar utvecklas, evolveras, steg för steg frÄn enklare till mer sammansatta former under mycket lÄnga tidsperioder. Man tror att mÀnniskokroppen Àr ett ganska sent alster i evolutionen. Enligt mitt sÀtt att se finns de olika slagen av kroppar alltid till. Men det medvetna jaget sÀtts i en bestÀmd kropp eller bÀrare enligt sitt medvetandes nivÄ, sina begÀrs nivÄ. Det medvetna jaget Àr evigt, men varje bÀrare det bor i Àr kortlivad. I slutet av en bÀrares eller kropps liv övergÄr det till en annan bÀrare eller kropp. Detta kallas det medvetna jagets överflyttning. Det medvetna jaget kan utvecklas steg för steg till högre livsformer. Eller kan det gÄ frÄn högre livsformer till lÀgre. Allt beror pÄ dess medvetandetillstÄnd, dess begÀrstillstÄnd och frukterna av dess handlingar. Vissa medvetande- och begÀrstillstÄnd, vissa handlingar leder till högre livsformer, andra till lÀgre livsformer. Enligt detta synsÀtt handlar det alltsÄ inte om att kroppar utvecklas, evolverar, frÄn lÀgre till högre, utan i stÀllet om att det medvetna jaget kan evolvera eller devolvera genom olika slags kroppar. I en stad till exempel kan det finns flera olika slags bostÀder: enkla lÀgenheter, medelklassens villor eller de förmögnas palatsliknande boningar. De finns alla dÀr, och var och en bor för nÄgon tid i en sÄdan allt enligt önskemÄl och inkomst och flyttar sedan vidare till en annan.

Det yttersta medvetandetillstÄndet uppnÄr jaget, dÄ det ÄtergÄr till nivÄn av rent medvetande, dÀr det inte finns nÄgot behov av att bo i nÄgot slags materiell kropp eller bÀrare. DÀr njuter man i ett tillstÄnd av rent medvetande, som kÀnnetecknas av evighet, kunskap och sÀllhet. Man existerar i detta tillstÄnd med alla medvetna varelsers kÀlla och med alla andra medvetna varelser pÄ samma nivÄ.

MO: Boken innehÄller ocksÄ ordentliga vetenskapliga bevis för hur anden har systematiskt avlÀgsnats frÄn den hÀrskande vetenskapen. Varför vill man gömma undan den mÀnskliga tillvarons andliga dimension ocksÄ pÄ Àrlighetens bekostnad?

MC: I mitt arbete anvÀnder jag inte ord som "ande" eller "sjÀl" sÀrskilt mycket. Dessa ord har en religiös innebörd, och nÀr mÀnniskor hör dem, tror mÄnga av dem att de syftar pÄ sÄdant som det inte finns nÄgra verkliga bevis för och som dÀrför mÄste vara enbart en trossak. Jag föredrar termen "medvetet jag". Var och en av oss upplever medvetandet. Det Àr det mest grundlÀggande faktum om vÄr tillvaro, utan vilket vi inte skulle förnimma nÄgot annat. SÄ det Àr inte en trossak. Det Àr en verklig upplevelse, erfarenhet. Det kan studeras. OcksÄ sjÀlen kan studeras. Jag skiljer mellan medvetandet och sjÀlen. För mig Àr sjÀlen ett slags fin materia som hjÀlper medvetandet att fullgöra vissa funktioner, sÄsom att godtaga eller förkasta. Om jag till exempel försöker gÄ över en livligt trafikerad gata, Àr det min sjÀl som förelÀgger medvetandet alternativen "jag bör gÄ över gatan nu" och "jag bör inte gÄ över gatan nu". Det medvetna jaget Àr alltsÄ medvetet om sjÀlens funktion, som förelÀgger det dessa alternativ. Eftersom sjÀlen Àr ett slags fin materia, kan den ocksÄ överföra materiell information frÄn ett stÀlle till ett annat och pÄverka materien, till exempel förflytta den. Om vi betraktar vetenskapens hela historia, finner vi att mÄnga mycket framstÄende vetenskapsmÀn har undersökt dessa sjÀlens funktioner. Till exempel bedrev makarna Pierre och Marie Curie omfattande forskning om psykokinesi och blev övertygade om att den Àr ett Àkta fenomen. Förenta staternas regering har finansierat forskning om fjÀrrsyn hos mÀnniskor och anvÀnt dylik fjÀrrsyn i sin underrÀttelsetjÀnst. Vad sedan betrÀffar existensen av ett medvetet jag som kan existera skilt frÄn kroppen, finns en mÀngd bevis i form av medicinska studier av utomkroppsliga upplevelser och psykiatriska studier av minnen av tidigare liv, sÄsom det arbete Ian Stevenson och hans kolleger utfört.

Men den konventionella vetenskapen vĂ€ljer att strunta i eller avfĂ€rda sĂ„dana bevis. Varför dĂ„? DĂ€rför att det pĂ„ sĂ€tt och vis hör till mĂ€nniskans natur. Om jag Ă€lskar nĂ„gon, och nĂ„gon annan sĂ€ger mig nĂ„got dĂ„ligt om den som jag Ă€lskar, vill jag inte tro det. Jag kan rent av bli arg pĂ„ den som sĂ€ger nĂ„got sĂ„dant. LikasĂ„ Ă€r det mĂ„nga vetenskapsmĂ€n som Ă€lskar sina gĂ€ngse materialistiska teorier, sĂ„som evolutionsteorin, som innefattar de beslĂ€ktade teorierna att livet och medvetandet hĂ€rrör frĂ„n materien. En annan orsak till att de struntar i bevisen Ă€r att dessa inte finns med i det officiella lĂ€rostoffet. DĂ€rför förefaller det dem som studerar naturvetenskap, den nya generationen vetenskapsmĂ€n, vara pĂ„ nĂ„got sĂ€tt oberĂ€ttigat. OcksĂ„ hĂ€nsyn till rĂ„dande makter spelar in. Det finns flera olika slags makt i vĂ€rlden: politisk makt, militĂ€r makt, ekonomisk makt. Det finns ocksĂ„ intellektuell makt. Vi ser att de som har makten, inte vill avstĂ„ frĂ„n den. Om till exempel ett politiskt parti Ă€r allenarĂ„dande i en nations politiska liv, tycker det inte om att behöva lĂ€mna denna maktstĂ€llning. Om en nation ensam har stĂ€llningen av militĂ€r supermakt, tycker den inte om att behöva lĂ€mna denna stĂ€llning. Om pĂ„ liknande sĂ€tt en grupp vetenskapsmĂ€n Ă€r allenarĂ„dande i utbildningssystemet och de vetenskapliga inrĂ€ttningarna, tycker de inte om att behöva lĂ€mna denna maktstĂ€llning. Men ibland intrĂ€ffar revolutioner. Det finns Ă€nnu djupare liggande orsaker. De mĂ„l vi stĂ€ller upp för oss bestĂ€ms i stor utstrĂ€ckning av de svar vi ger pĂ„ frĂ„gorna "Vem Ă€r jag?" och "Vad Ă€r jag?" Om jag anser att jag Ă€r en amerikansk man, sĂ„ uppför jag mig som en sĂ„dan. Under ungefĂ€r det senaste Ă„rhundradet har anhĂ€ngarna av den materialistiska evolutionsteorin genom sitt monopol inom vĂ€rldens utbildningssystem haft makten att diktera för mĂ€nniskorna svaren pĂ„ dessa viktiga frĂ„gor. Och de svar de har givit har varit helt materialistiska. De talar om för oss att vi Ă€r maskiner, som Ă€r gjorda av materia och som tĂ€vlar med varandra om att överleva. DĂ€rför Ă€r det inte sĂ€rskilt förvĂ„nande att hela den vĂ€rldsomfattande civilisationen blivit överdrivet materialistisk. De flesta mĂ€nniskor tror att livets frĂ€msta mĂ„l Ă€r att producera och konsumera allt fler materiella ting. Denna materiella produktions- och konsumtionsprocess Ă€r en av de viktigaste orsakerna till vĂ„r miljökris. Den ger ocksĂ„ upphov till en intensiv tĂ€vlan om kontrollen över materiella resurser, vilket medför strid. Men den avkastar ocksĂ„ ett oerhört vĂ€lstĂ„nd, som inte fördelas sĂ€rskilt jĂ€mnt. Det mesta av detta vĂ€lstĂ„nd strömmar in i fickorna hos grupper av inflytelserika mĂ€nniskor, som helst ser att denna produktions- och konsumtionsprocess bara fortsĂ€tter för alltid, Ă€ven om detta vĂ„llar sĂ„ mĂ„nga problem. SĂ„ en del av dessa pengar tillfaller vetenskapsmĂ€n, som uppfinner vapen, lĂ€kemedel och konsumtionsvaror. De tycker om detta. De fĂ„r allt mer forskningspengar. Även universiteten, som tillhandahĂ„ller resurser till dylik forskning, tycker om att fĂ„ del av de pengar den avkastar. Oerhörda penningmĂ€ngder. I dag Ă€r huvudverksamheten vid de flesta universitet inte att utbilda studenter. Huvudverksamheten Ă€r att driva vĂ€ldiga forskningslaboratorier tillsammans med bidragsgivare frĂ„n regeringen, nĂ€ringslivet och militĂ€ren. OcksĂ„ de stora bolagen ser helst att detta system bara fortsĂ€tter. De drar fördelar av forskningen, tillverkar och sĂ€ljer mĂ€ngder av vapen, lĂ€kemedel och konsumtionsprodukter med stor vinst. Regeringarna tycker om detta system. De kan beskatta all denna ekonomiska verksamhet, och skatterna blir högre och högre. De fĂ„r ocksĂ„ de vapen de behöver för att vidmakthĂ„lla sin inre och yttre sĂ€kerhet. Även större delen av vĂ€rldsbefolkningen tycker om detta system, trots att det vĂ„llar sĂ„ mĂ„nga problem i form av miljöförstöring, krig och en konsumentmentalitet som struntar i andra viktiga sidor av mĂ€nniskans liv.

Men hela systemet börjar med jaguppfattningen. MÀnniskor mÄste vilja fortsÀtta med denna hetsjakt efter allt större materiell produktion och konsumtion. Detta gynnas vÀldigt mycket genom utbildningssystemet, som lÀr mÀnniskorna att de Àr rent materiella varelser, biokemiska maskiner som tÀvlar med varandra om att överleva. Men tÀnk om vÄrt utbildningssystem kunde ge oss en annan jaguppfattning. TÀnk om vÄra utbildningssystem kunde lÀra att vi Àr varelser av rent medvetande, vilka Àr tillfÀlligt höljda i materia. Det skulle medföra en annan samling vÀrden och mÄl. Det frÀmsta ÀndamÄlet med vÄrt liv skulle dÄ bli att tillgodose vÄra materiella behov pÄ enklaste, naturligaste och effektivaste sÀtt, alltmedan det mesta av vÄr mÀnskliga energi sattes in pÄ att ÄterstÀlla medvetandet till sitt ursprungliga rena tillstÄnd. Men det skulle naturligtvis innebÀra att vi frivilligt sÀnkte nivÄn i vÄr materiella produktion och konsumtion. Och det skulle betyda mindre pengar och mindre makt till inflytelserika grupper av vetenskapsmÀn, utbildare, affÀrsmÀn och regeringstjÀnstemÀn. Och jag tror att det finns mÀktiga grupper, som inte vill se detta hÀnda. Att bevara den rÄdande ordningen handlar till del om att strunta i och undertrycka bevis för att en mÀnniska Àr mer Àn bara materia.

MO: Vilka Àr darwinismens ideologiska följder? Anser du att darwinismen har pÄverkat den vÀsterlÀndska civilisationens vÀrden och livsstilar?

MC: Darwinismen har frÀmjat rörelsen bort frÄn vÀrden, som Àr grundade pÄ transcendenta ÄskÄdningar och allmÀngiltigt förnuft. Under nÄgon tid byggde den vÀsterlÀndska civilisationen pÄ tankevÀrden som hÀrrörde antingen frÄn Gud eller frÄn det mÀnskliga förnuftets allmÀngiltiga principer. Till exempel grundades Förenta staterna pÄ tanken att Gud skÀnkt mÀnniskorna vissa oförytterliga rÀttigheter, dÀribland livet, friheten och sökandet efter lyckan. Dessa principer hyllades ocksÄ i Europa, men dÀr mera grundade pÄ en förnuftstro, som hÀrrörde frÄn upplysningen, Àn pÄ gudomlig uppenbarelse. Men Darwin införde tanken att mÀnskliga vÀrden uppstÄtt under utvecklingen frÄn djur till mÀnniska. Och sÄsom denna process uppfattas, ingÄr dÀri tanken att alla de vÀrden gynnas som bidrar till artens överlevnad. Det finns inga eviga vÀrden, som bygger pÄ gudomlig uppenbarelse eller mÀnskligt förnuft. Enligt detta synsÀtt finns det icke ens en enda mÀnsklighet. Darwinismen utgÄr frÄn tanken att det finns varieteter inom arten, ocksÄ arten mÀnniska. Och somliga av dessa varieteter Àr mera och andra mindre livsdugliga. SÄ de vÀrden, som hjÀlper en grupp att överleva i konkurrens med andra grupper, Àr de vÀrden som lever vidare i samhÀllet. Vad som helst duger, bara det Àr starkt nog. Och det tycks vara vad vi ser hÀnda just nu. Historiskt sett har darwinismen inspirerat till rasism. Den har inspirerat till rashygien, som betydde att man steriliserade mÀnniskor, som man ansÄg livsodugliga. Den betydde att man gav "dödshjÀlp" Ät mÀnniskor, som man ansÄg livsodugliga. SÄ darwinismen bidrog inte bara till materialism i vÀsterlÀndska samhÀllen utan ocksÄ till moralrelativism. Allt blir ett vÀrde, blir moraliskt, som hjÀlper dig att överleva i tÀvlan med andra.

MO: Om mÀnniskans devolution godtogs av majoriteten i stÀllet för mÀnniskans evolution, hur skulle den dÄ förÀndra vÄra samhÀllen och vÄra vÀrden?

MC: Om vi förstod att vi inte Àr maskiner gjorda av materia utan i stÀllet varelser av rent medvetande, skulle detta medföra vissa förÀndringar i det sÀtt pÄ vilket vÄrt samhÀlle Àr ordnat. I stÀllet för att ordnas för att underlÀtta en stÀndigt ökande produktion och konsumtion av materiella ting lÄngt utöver vad nÄgon individ egentligen behöver skulle samhÀllet i stÀllet ordnas sÄ att det kunde tillgodose livets materiella nödtorft pÄ enklast, naturligast och effektivast möjliga sÀtt. Naturligtvis skulle detta fungera endast om mÀnniskor vore hÄgade att frivilligt antaga en livsstil av sjÀlvvald enkelhet, dÀrför att de enligt detta val kunde uppleva en högre nivÄ av personlig och med andra gemensam tillfredsstÀllelse. Det kan inte pÄtvingas utifrÄn eller med konstlade medel. Om vi alla förstod att vi alla Àr varelser av rent medvetande, att vi alla kommer frÄn samma kÀlla och dÀrför Àr nÀra förbundna med varandra, sÄ skulle detta sÀnka konfliktnivÄn i vÀrlden. Det mesta av konflikt beror pÄ att vi reagerar pÄ andra, som vi uppfattar sÄsom i grunden olika oss.

MO: Vilket Àr förhÄllandet mellan ditt arbete och intelligent design?

MC: De som framstÀller teorier om intelligent design sÀger att om vi betraktar organismers komplexitet pÄ den biomolekylÀra nivÄn, inser vi att denna komplexitet inte kan förklaras med evolution genom naturligt urval. Vad vi behöver taga hÀnsyn till Àr en intelligent plan, som nÄgon högre intelligens avsiktligt genomför. SÄ lÄngt hÄller jag med dem. Men jag tycker att dessa teoretiker inte gÄr tillrÀckligt lÄngt, nÀr de erkÀnner att levande varelser Àr nÄgot utöver komplexa biokemiska maskiner. De gÄr inte sÄ lÄngt att de erkÀnner att det i organismerna finns en finmateriell form, som bestÄr av finmateriella element, sÄsom sjÀlen, och att det utöver denna finns ett medvetet jag, som kan existera skilt frÄn kroppen. Organismer Àr inte blotta komplexa anhopningar av kemiska Àmnen. Det finns sinnrika sÀtt pÄ vilka detta kemiska maskineri Àr sammankopplat med sjÀlen och det medvetna jaget. Jag betraktar förhÄllandena mellan materia, sjÀl och medvetande sÄsom liknande förhÄllandena mellan en dators hÄrdvara, dess mjukvara och anvÀndare. Kroppens kemiska struktur liknar datorns hÄrdvara, sjÀlen liknar mjukvaran, som lÄter anvÀndaren vÀxelverka med hÄrdvaran, och slutligen Àr det medvetna jaget liksom datoranvÀndaren, som medvetet brukar hÄrd- och mjukvaran för bestÀmda ÀndamÄl.

MO: I mitt hemland Sverige och i andra vĂ€steuropeiska lĂ€nder innehar darwinismen ett fullstĂ€ndigt herravĂ€lde. Den som vĂ„gar kritisera den betraktas som galen. Hur Ă€r det i den övriga vĂ€rlden? Är förhĂ„llandet bĂ€ttre i Indien till exempel?

MC: FörhÄllandet Àr i stort sett detsamma i hela vÀrlden. Detta Àr resultatet av att den vÀsterlÀndska civilisationens spreds över hela vÀrlden under kolonialtiden. Alla folk och lÀnder inlemmades i ett vÀrldsomfattande system, som behÀrskades av VÀsterlandet. Det utbildningssystem som rÄder i Indien grundades av britterna. Det ersatte det traditionella utbildningssystemet. Det har behÄllits av den nuvarande regeringen. Det ingÄr i det vÀrldsomfattande vetenskaps- och utbildningssystemet. Och liksom i andra delar av vÀrlden Àr den darwinistiska evolutionsteorin den enda förklaring av arternas uppkomst som ges i det officiellt statsfinansierade utbildningssystemet.

MO: Vilka Àr de verkliga orsakerna, som du ser det, till att darwinismen försvaras med en sÄdan lidelse, ja rentav fanatism, i VÀsterlandet?

MC: Det hÀnger samman med hela den vÀrldsomfattande trenden mot materialism, sekularism, konsumism.

MO: Tror du att darwinismen kommer att bryta samman i en nÀra framtid?

MC: Nej. Men jag tror att dess inflytande kunde minska i det moderna livets kraftcentra, om bara en enkel förÀndring infördes i skolsystemet. Den enkla förÀndring jag ber om Àr att regeringarna slutar med att ge dem som hyllar den darwinistiska evolutionsteorin monopol i det statligt stödda skolorna. Visserligen Àr det i dag en majoritet av vetenskapsmÀn, som hyllar evolutionsteorin. Men det finns faktiskt en minoritet av vetenskapsmÀn och forskare, som inte stöder denna teori. Jag tycker att den rimliga lösningen Àr denna: ge evolutionsteorin de flesta sidorna i lÀroböckerna och den mesta undervisningstiden i biologin, men ge ocksÄ alternativet (ett generaliserat teistiskt alternativ till darwinismen) nÄgot, om sÄ bara ett mindre antal sidor i lÀroböckerna och mindre undervisningstid. För nÀrvarande skulle jag sÀga: fem procent. LÄt sedan eleverna sjÀlva taga stÀllning. Jag vill nog pÄstÄ att detta system Àr mycket bÀttre Àn det nuvarande, dÀr alternativen Àr fullstÀndigt uteslutna. För det första avspeglar mitt förslag den faktiska verkligheten i vetenskapens vÀrld. Det Àr helt enkelt inte sant att alla vetenskapsmÀn godtagit den darwinistiska evolutionsteorin. Somliga har inte gjort det. Och för det andra innebÀr mitt förslag att den akademiska frihetens vÀrde respekteras. Det Àr helt enkelt inte acceptabelt att en grupp vetenskapsmÀn, om de sÄ Àr i majoritet, anvÀnder sitt inflytande pÄ statsmakterna till att utesluta andras Äsikter frÄn de statsstödda undervisningssystemen. Om darwinisterna vill ha egna privatskolor, dÀr de undervisar i enbart sina egna ideer, sÄ vore det helt i sin ordning. Men i de statliga skolorna, som finansieras med alla mÀnniskors skattemedel, bör man erkÀnna den mÄngfald som faktiskt rÄder i vetenskapens vÀrld. Vi bör ocksÄ betÀnka att det i mÄnga lÀnder finns ett betydande antal mÀnniskor, och ibland Àr de majoriteten (sÄsom i Förenta staterna), som inte hyllar evolutionsteorin.

MO: Vad arbetar du med för nÀrvarande?

MC: Jag hÄller pÄ att sammanstÀlla en bok av artiklar jag skrivit för min stÄende spalt i tidskriften Atlantis Rising. Titeln pÄ min spalt Àr "The Forbidden Archeologist "(Den förbjudne arkeologen). Jag arbetar ocksÄ pÄ en bok, som jag kallar Forbidden Archeology Two (Förbjuden arkeologi del tvÄ). Sedan min bok Forbidden Archeology gavs ut Är 1993, har mÄnga nya fall av arkeologiska bevis för mÀnniskans urÄldrighet kommit för mina ögon. Det finns tillrÀckligt mÄnga fall för att fylla en ny bok.

ÖversĂ€ttning frĂ„n engelskan av Lars Adelskogh.

ÖversĂ€ttarens anmĂ€rkning. I sin förklaring av mĂ€nniskans trefaldiga konstitution anvĂ€nder Michael A. Cremo pĂ„ engelska ordet "mind" för det mellersta elementet (nĂ€rmast motsvarande vedantas term manas). I översĂ€ttningen har jag genomgĂ„ende Ă„tergivit det med "sjĂ€l".

OrginallÀnk: http://alazerius.wordpress.com/2010/01/13/devolution-i-stallet-for-evolution-intervju-med-michael-a-cremo/

 
LegeNet Nytt, RSS flöde LegeNet Nytt, RSS flöde

Avprogrammeringen

Inloggning