LegeNet Holistisk detektivbyrÄ

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

Svenska domstolar saknar mandat att döma mellan rÀtt och fel

Skicka sidan Skriv ut PDF

RiksdagsmĂ€n tillika lagstiftare skapar 'kollektivets rĂ€ttigheter'.  (Se SFS - Svensk Författningssamling, det som kallas lag i Sverige.)

RiksdagsmĂ€n bildar Regering som utser domarna.  (Utvecklas nĂ„got i kommentar 2015-06-22 00:58:53 till "Att vara MÄNNISKA Ă€r att frĂ„ga varför".)

Individ upptĂ€cker genom inre arbete sina oförytterliga rĂ€ttigheter, men som hĂ€ndelsevis Ă€ven av Regering har erkĂ€nts genom internationella konventioner.  (Utvecklas nĂ„got i "Lösningen för frihet frĂ„n slaveri".)

RiksdagsmĂ€n har genom Regeringsformen sagt att dessa rĂ€ttigheter gĂ„r före alla andra instruktioner, men sedan har RiksdagsmĂ€n utdelat andra instruktioner som trots allt i första hand ska gĂ€lla.  Jmf. sidorna 66-69 av professor i rĂ€ttsvetenskap Dennis Töllborg, "Den svenska sĂ€kerhetspolisen och dess arbetsmetoder" (1991), som refererar bl.a. till SOU 1990:51 s. 96 ff., s. 98, s. 99, s. 149, s. 256, SOU 1989:18 s. 54, s. 103 ff., SOU 1968:4, och dĂ€r Töllborg ger exempel pĂ„ hur regeringens tillĂ€mpningsföreskrifter till myndigheter strider mot grundlag vilket formellt sett skulle innebĂ€ra att myndigheterna i sĂ„dana fall ej har rĂ€tt att lyda regeringen.  Men som Töllborg skriver, "SĂ„vitt framkommit har emellertid varken sĂ€kerhetspolisen, regeringen eller nĂ„gon annan politisk eller juridisk instans nĂ„gon gĂ„ng reflekterat över denna lagkonflikt17 — nĂ„got som möjligen sammanhĂ€nger med att den svenska grundlagen inte kan lĂ€ggas till grund för rĂ€ttsliga ansprĂ„k frĂ„n individer utan nĂ€rmast fungerar som en politisk panflett — varför man fĂ„r utgĂ„ frĂ„n att denna legala grĂ€ns sĂ„vitt avser sĂ€kerhetspolisens tillĂ„tna registerföring saknar varje form av reell betydelse."
"17  Lindbom anförde dock i SOU 1989:18, s 104 att "Som framgĂ„r redan av lydelsen (hos PKK § 2, min anm.) Ă€r förbudet mot Ă„siktsregistrering inte absolut""
(Professor i rÀttsvetenskap Dennis Töllborg, "Den svenska sÀkerhetspolisen och dess arbetsmetoder" (1991), s. 64-65.)

SĂ„g du?  Den svenska grundlagen kan inte lĂ€ggas till grund för rĂ€ttsliga ansprĂ„k frĂ„n individer.  Det förklarade en professor i rĂ€ttsvetenskap.  (Det hĂ€r Ă€r i och med gemensamrĂ€ttens intrĂ€dande möjligen inte lĂ€ngre helt och hĂ„llet sant, dĂ„ det iallafall i teorin ska gĂ„ att tillĂ€mpa gemensamrĂ€tt rakt av i svenska domstolar.  Dock inte att förvĂ€xla med mĂ€nniskorĂ€tt, Ă€ven om det numera finns lite av sĂ„dan Ă€ven i gemensamrĂ€tten.  Europadomstolen, som inte har nĂ„got med EU / gemensamrĂ€tt att göra, ligger i Strasbourg, och handlĂ€gger mĂ„l om mĂ€nskliga fri- och rĂ€ttigheter.  Europeiska Gemenskapens Domstol, som ligger i Luxembourg, dömer i tvister om EU-lagstiftning.)

SĂ„lunda, de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna Ă€r i svensk juridik (i stort sett) en juridisk nullitet.  De mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna Ă€r i svensk juridik (i stort sett) en "skyltfönsterdekoration", utan juridiskt vĂ€rde.  Dessutom Ă€r det vad domaren tror Ă€r sant som i juridisk mening ses som sant.  En domare hjĂ€rntvĂ€ttad i kollektivism kommer alltsĂ„ att 'finna' att en kollektivistisk sanning Ă€r sann, och sĂ„ blir de kollektivistiska sanningarna genom cirkelbevis juridiskt sjĂ€lvbekrĂ€ftande.  (Professor i rĂ€ttsvetenskap Dennis Töllborg, "Bli inte blĂ„st" (2006), s. 307: "Det domaren tror Ă€r sant, Ă€r alltsĂ„ (i juridisk mening) just bevisat som sant.")  Vi kan med mycket stor sannolikhet förutsĂ€ga att den av regeringen utsedda domaren inte kommer att ha samma sorts tro som den individ som genom inre arbete upptĂ€ckt sina oförytterliga rĂ€ttigheter.

SjĂ€lv anser jag givetvis att kollektivism Ă€r den farligaste fördomen nĂ„gonsin, eftersom det Ă€r den som möjliggör krig, folkmord och mycket annat elĂ€nde.  Men eftersom jag anser det, kommer jag aldrig att slĂ€ppas i nĂ€rheten av nĂ€mndemannauppdrag eller liknande, och detta gĂ€ller med stor sannolikhet Ă€ven alla andra som ocksĂ„ har genomskĂ„dat vĂ„r tids största fara, sĂ„vida de inte likt "sleeper-agents" har hĂ„llit tyst med vad de tror och ser.  Även av detta skĂ€l saknar svenska domstolar all legitimitet nĂ€r det gĂ€ller att döma icke-kollektivister.  För om vi ur djupet av vĂ„ra inre har en annan tro Ă€n domaren, med vilken rĂ€tt ska han eller hon diktera över oss?  Det kallas slaveri att göra sĂ„*, och ska domaren idka slaveri dĂ„ fĂ„r han eller hon allt erkĂ€nna det, och ta konsekvenserna av detta.  För nĂ€r vĂ€l han eller hon har erkĂ€nt, dĂ„ Ă€r fakta etablerade, och sedan kan vi gĂ„ vidare dĂ€rifrĂ„n.  VĂ€grar domaren erkĂ€nna slaveri, dĂ„ fĂ„r det, för att fĂ„ fakta etablerade, tas upp i nĂ„gon tribunal.
*:  Se "Lösningen för frihet frĂ„n slaveri" för varför det Ă€r slaveri att tvinga nĂ„gon att stĂ„ under svensk författningstext, snarare Ă€n direkt under mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, och skyldigheter.

Domare som lyder begĂ„r alltsĂ„ brott mot de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna.  Vilket de givetvis enskilt som medmĂ€nniskor Ă€r fullt ansvariga för.  Det gĂ„r ju inte att skylla ifrĂ„n sig med att "jag bara lydde".  Kanske Ă€r det för att de förstĂ„r sitt ansvar som de ofta inte ens sĂ€tter sitt namn under domar...  För att försöka undfly ansvar för sina gĂ€rningar.

Men domare utses av Regeringen just för att de Ă€r lydiga.  DĂ€rför har Ă€ven Regering och Riksdag begĂ„tt brott mot de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, dĂ„ de ju har skapat och upprĂ€tthĂ„ller ett system som inom detta system gör det omöjligt att fĂ„ rĂ€tt, nĂ€r det Ă€r de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna som krĂ€nks genom att domare tror pĂ„ och dĂ€rför lyder de kollektivistiska lĂ€rorna.
 

Det Ă€r förresten i detta sammanhang mycket lĂ€mpligt, som jag gör ovan, att ta exempel just ur Den svenska sĂ€kerhetspolisen och dess arbetsmetoder.  Varför det Ă€r mycket lĂ€mpligt?  — Jo, för att utifrĂ„n ett kollektivistiskt systems synpunkt finns det inget farligare Ă€n en Ă€kta individualist, en som genom eget inre andligt arbete har upptĂ€ckt sina oförytterliga mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.  En sĂ„dan genomskĂ„dar ju att den mest extremistiska och farliga trosĂ„skĂ„dningen, den trosĂ„skĂ„dning som skapar mest mĂ€nskligt lidande och elĂ€nde, Ă€r just den kollektivistiska.  En sĂ„dan Ă€kta mĂ€nniska hĂ„ller minst lika noggrann koll pĂ„ de verkliga extremisterna, som extremisterna gör pĂ„ honom eller henne.
 

— LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„

//

 

Kommentar frĂ„n LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„  2015-07-07 17:10:55:

(Även pĂ„ NewsVoice .)

PĂ„ Regeringens hemsida för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, som drivs av arbetsmarknadsdepartementet, finns FN's konvention om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna publicerad.  Den Ă€r bra, erkĂ€nner mycket av de oförytterliga rĂ€ttigheter En genom inre arbete kan upptĂ€cka.  Men… Ă€r detta mĂ„nne 'skyltfönsterdekoration'?  NĂ€r man letar i författningstexterna hittar man bara "Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna".  Som utgĂ„r frĂ„n den europeiska konventionen den 4 november 1950.  Som t.ex. inte, som dĂ€remot FN's gör, erkĂ€nner att person Ă€r nĂ„got man erkĂ€nns kunna ha rĂ€tt till, och dĂ€rför inte kan vara tvungen att alltid gĂ„ och dras med.  Det Ă€r ju genom 'person' vi knutits upp till en massa andra regler Ă€n de rena mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna.

Intressant nog fann jag dock ett svenskt rÀttsfall frÄn 1982, NJA 1982 s. 853 (NJA 1982:130), dÀr FN's konvention med dess förbud mot tvÄngsanslutning Àven getts den negativa innebörden skydd mot tvÄng att kvarstÄ i sammanslutning.

Av detta kan extrapoleras

  1. Att FN's konvention ska gÀlla i svensk rÀtt.

  2. Att skydd mot tvÄng att kvarstÄ i sammanslutning ska kunna extrapoleras till skydd mot att under tvÄng kvarstÄ i eller under att rÀknas som person, och genom person som medlem av den sammanslutning som kallas Sverige.

(MÀnskliga rÀttigheter gÀller ju ÀndÄ, för likavÀl som djur har rÀttigheter utan att rÀknas som personer, eller kanske snarare just dÀrför, sÄ har ju mÀnniskor rÀttigheter oavsett.)

FrĂ„n (NJA 1982:130):  "Enligt Förenta Nationernas allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna antagen d 10 dec 1948 (FN-deklarationen) - vilken enligt inledningen tar sikte ej blott pĂ„ allmĂ€nna organ utan Ă€ven pĂ„ förhĂ„llandet mellan individer - skall (artikel 20 punkt 2) ingen tvingas att tillhöra sammanslutning.  Denna formulering fĂ„r rimligen tolkas inte bara som ett förbud mot tvĂ„ngsanslutning utan Ă€ven som ett skydd mot tvĂ„ng att kvarstĂ„ i sammanslutning som en medlem vill lĂ€mna.  Den europeiska konventionen d 4 nov 1950 angĂ„ende skydd förde mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna (Europakonventionen), till vilken Sverige anslutit sig, garanterar mera ospecificerat "föreningsfrihet" (artikel 11 punkt 1), men eftersom utgĂ„ngspunkten för konventionen enligt första meningen i dess inledning Ă€r FN-deklarationen, fĂ„r konventionens garanti antas ha samma omfattning som deklarationen.  Den europeiska kommissionen för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna har ocksĂ„ uttalat (i Yearbook of the European Convention on Human Rights 13, s 708) att föreningsfrihet enligt konventionens artikel 11 ocksĂ„ innefattar frihet att inte sammansluta sig med andra och att inte ansluta sig till fackföreningar.  Med den tolkning jag ovan ansett rimlig för FN-deklarationen synes det sĂ„ledes med fog kunna hĂ€vdas att Ă€ven Europakonventionens begrepp föreningsfrihet omfattar rĂ€tt att uttrĂ€da ur en ideell förening.

SpörsmÄlet om en dylik rÀtt föreligger enligt svensk rÀtt har ocksÄ behandlats i doktrinen, varvid enighet synes rÄda om att en ovillkorlig rÀtt till uttrÀde föreligger."

— En; AllmĂ€nt kallad:  LegeNet

 

Kommentar frĂ„n LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„  2015-07-07 19:17:56:

(Även pĂ„ NewsVoice .)

NĂ€r kollektivet blivit sĂ„ 'autistiskt' att intelligent dialog omöjliggjorts, dĂ„ mĂ„ste markeringar göras.  Att sĂ€ga "jag stĂ€ller inte upp pĂ„ det ni gör, jag Ă€r inte lĂ€ngre en del av det ni gör" Ă€r en sĂ„dan nödvĂ€ndig markering.  Syftet Ă€r givetvis att fĂ„ igĂ„ng dialogen igen.  Dessutom avslöjar detta agerande hyckleriet.

 

Kommentar frĂ„n LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„  2015-07-07 22:29:57:

(Utdrag ur kommentar pÄ NewsVoice .)

Om vi inte stĂ„r upp för sĂ„vĂ€l vad vi har rĂ€tt till som vad vi har för skyldigheter gentemot varandra, för det Ă€r frĂ„ga om bĂ„de rĂ€ttigheter och skyldigheter, dĂ„ kommer nĂ„gon annan godtyckligt att göra det.  Men om det nu skulle finnas nĂ„gon kosmisk entitet vars rĂ€ttigheter vi inte skulle ha respekterat och som dĂ€rför har sak emot oss, dĂ„ fĂ„r denne entitet allt masa sig hit och visa med vilken rĂ€tt denne har sak emot oss.  Det jag inte accepterar Ă€r att 'myndigheter', som eftersom de enligt författningstexter och andra instruktioner som riksdag och regering plitat ihop, inte har mandat att göra annat, godkĂ€nner diverse krigsbrott och andra brott mot mĂ€nskligheten, som jag sjĂ€lv inte godkĂ€nner, att dessa skulle ha nĂ„gon legitim rĂ€tt som skulle vara större Ă€n min.  Skulle dessa, som Ă„tminstonde inte har vett att förklara vad de hĂ„ller pĂ„ med, och som nĂ€r de fĂ„r raka frĂ„gor som de enligt författningstexterna sjĂ€lva formellt sett Ă€r skyldiga att besvara, inte alls besvarar*, alternativt besvarar med Goddag Yxskaft-svar, och som kanske inte ens vet vad de hĂ„ller pĂ„ med, vara nĂ„gon slags högre makts stĂ€llföretrĂ€dare pĂ„ jorden?  I sĂ„ fall gĂ€ller samma som förut, de fĂ„r allt visa med vad rĂ€tt, o.s.v..
*:  Det kan givetvis hĂ€nda att myndigheter i vissa frĂ„gor av Regeringen fĂ„tt hemlig instruktion att inte svara.  Åter, jag har inget förtroende för de regeringar som de senaste Ă„rtiondena gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng avslöjats som lögnare, sĂ„ varför skulle jag ha anledning att kĂ€nna förtroende för sĂ„dana eventuellt hemliga skĂ€l?  Kanske de bara inte vill avslöja att de sjĂ€lva Ă€r inkompetenta?

Jag vĂ€grar erkĂ€nna nĂ„gon auktoritet som inte kan visa att den förtjĂ€nar respekt.  Samtidigt som jag fritt och generöst ger respekt till dem med verklig kunskap och insikt.

 

Kommentar frĂ„n LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„  2015-07-08 00:59:58:

(Nedredigerat ur kommentar pÄ NewsVoice .)

[Svar ang. "Jag ska meddela Obama att du inte vill ha armen bĂ€nd, att han tar bort Sverige ur listan…  "Ibland mĂ„ste vi bryta upp armen pĂ„ lĂ€nder som inte gör vad vi vill att de gör."  / Obama".]

Det Ă€r helt OK om Regeringen i klartext meddelar folket att om vi inte gör som busen sĂ€ger sĂ„ har han lovat spöa oss, hur vill ni att vi gör, ska vi hjĂ€lpa busen att spöa andra offer sĂ„ vi inte sjĂ€lva blir spöade, eller ska vi svara busen att det inte Ă€r rĂ€tt att spöa oskyldiga, och vi vill inte hjĂ€lpa till med det?  För dĂ„ kan folket ta stĂ€llning till om de vill bli medbusar eller riskera att sjĂ€lva fĂ„ spö av storbusen.  Bara det sker med klartext, och givetvis med möjlighet för de som inte vill spöa oskyldiga att hoppa av.

Om tillrĂ€ckligt mĂ„nga markerar sĂ„ blir det nĂ„gon form av reaktion.  Visst, vi kan sjĂ€lva fĂ„ spö av grannen, men bĂ€ttre det Ă€n att stödja spöandet av oskyldiga.

[ … ]  NĂ€r tillrĂ€ckligt mĂ„nga gör markeringar, dĂ„ bryr sig den mĂ€nskliga lagen om det.  Vad gĂ€ller högre lag, Ă€r det snarare de som hittar ursĂ€kter för att lĂ„ta storbuset hĂ„llas, som behöver oroa sig.

 

Kommentar frĂ„n LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„  2015-07-09 17:52:59:

(Utdrag ur kommentar pÄ NewsVoice .)

Den dialektik som Ă€r skapad leder förhoppningsvis till nĂ„got gott, men enligt mig leder det knappast till nĂ„got gott att inte reagera adekvat pĂ„ den.  Fast dĂ„ inte att tanklöst reagera, utan att istĂ€llet göra allt för att fördjupa sin förstĂ„else, och sedan reagera utifrĂ„n fördjupad förstĂ„else.

Jag lyssnade pĂ„ ett anförande av Cara St. Louis, dĂ€r hon bl.a. berĂ€ttar, utifrĂ„n studier som visade sig till stora delar överlappa mina egna det senaste Ă„rtiondet, om hur ett till stora delar 'framgĂ„ngsrikt' system lyckats programmera flertalet mĂ€nniskor till 'robotar', som enligt beteendevetarnas egna — givetvis oerhört arroganta och reduktionistiska — definitioner inte ens lĂ€ngre skulle uppfylla kriterierna för liv.  Och hur den framgĂ„ngsrikt programmerade majoriteten hjĂ€lper systemet att hantera "de felaktiga", de som inte framgĂ„ngsrikt kunnat göras 'icke levande'.

Jag bestÀllde dÀrför i gÄr denna bok:
"Dangerous Imagination, Silent Assimilation" (November 20, 2014)
by Cara St. Louis, Harald Kautz-Vella.
TvÄ förord, det första av Ole Dammegard (han med "Coup d'etat in Slowmotion / Statskupp i Slowmotion"), det andra förordet av Dr. Michael Vogt.

Jag bestÀllde genast efter, pÄ Cara St. Louis rekommendation c:a halvtimmen in i ovannÀmnda videoinspelade anförande, Àven denna bok:
"World as Laboratory: Experiments with Mice, Mazes, and Men" (November 28, 2006)
by Rebecca Lemov.

De som framgĂ„ngsrikt programmerats av systemet Ă€r naturligtvis helt uppriktiga i sin syn att det gĂ€ller att försvara det goda mot "fientligt negativa personer".  SĂ„ var det i DDR och sĂ„ Ă€r det i dagens Sverige.  Jag vet, för jag var sjĂ€lv, innan jag genomskĂ„dade den 'högre' avsikten med systemet, sjĂ€lv en del av sĂ„dana nĂ€tverk.  Det rör sig om vĂ€lvilja.  Grundad i okunskap om vad det egentliga syftet med systemet Ă€r.  DĂ€rför Ă€r sammanstĂ€llningar som den Cara St. Louis och Harald Kautz-Vella gör sĂ„ viktiga.  Just att de flesta av förtryckarna agerar ur vĂ€lvilja Ă€r oerhört centralt att förstĂ„.  Endast ur sĂ„dan förstĂ„else finns reell möjlighet att "Ă„ter knyta ihop sĂ€cken".  Att Ă„teretablera den sunda samhĂ€llsdialogen.

Vi Àr sÄ bedragna.

— En; AllmĂ€nt kallad:  LegeNet

 

Kommentar frĂ„n En; AllmĂ€nt kallad:  LegeNet  2015-07-13 15:51:00:

DjÀvulens kontrakt
(Även pĂ„ NewsVoice .)

En; AllmĂ€nt kallad:  LegeNet says:
13 Jul, 2015 at 15:51

VĂ€rldens stater har över ditt och mitt huvud inbördes tecknat en massa avtal om att skydda varandras brott och hemligheter.  Med tanke pĂ„ detta system av avtal, och med tanke pĂ„ att empiri visar att (brotts-)systemets försvarare inte stoppar för nĂ„got bedrĂ€geri för att beskydda den redan begĂ„ngna brottsligheten, krĂ€vs ett sant kreativt grepp.  Det hjĂ€lper ej att enbart re-agera, utan detta krĂ€ver ett sant kreativt agerande.  Systemets försvarare tycks dĂ€remot resonera att försvaret av systemet (lögnen!) Ă€r viktigare Ă€n nĂ„gon enskilds rĂ€tt.  Vilket som vi ser ju leder till eskalerande galenskap och korruption.

F.d. kanadensiske försvarsministern Paul T. Hellyer talade i vĂ„ras bl.a. om att lösa alla som till regeringen svurit tystnadslöfte frĂ„n dessa löften.  Men som jag förklarade i föregĂ„ende stycke, vĂ€rldens stater har ju tecknat en massa avtal sinsemellan.  Detta Ă€r en gordisk knut, för utan att kunna tala om de verkliga Ă€mnena sĂ„ gĂ„r det inte att tala klartext om orsakerna till att att alla dessa tystnadslöften mĂ„ste bort, och dĂ„ blir det svĂ„rt att avtala bort alla sĂ„dana transnationella avtal.

Knuten kan dock kapas om alla entiteter som ingĂ„tt sĂ„dana avtal försvinner.  Det Ă€r formellt sett inte de levande mĂ€nniskorna som tecknat avtalen, utan fiktioner.  Man har lyft in nĂ€stan allt i en illusionsjuridisk vĂ€rld, inte minst med begreppet 'person', som Ă€r en slags mask.  En kan ha mĂ„nga masker.  Vad försöker 'maskeraden' tala om?…

Den tyska forskaren Harald Kautz Vella talade i ett drygt tvĂ„timmars föredrag, som nu bara sedan i förrgĂ„r, 11 juli 2015, bĂ„de hunnit lĂ€ggas upp och försvinna tvĂ„ gĂ„nger frĂ„n YouTube, bl.a. om DjĂ€vulens kontrakt; att vi genom att rösta avhĂ€nder ansvar, som ger kontroll till militĂ€ren, som ger kontroll till underrĂ€ttelsetjĂ€nsterna, som ger kontroll till svartmagikerna, som ger kontroll till demonerna eller med ett annat begrepp de arkoniska krafterna, och att dessa i sin tur har förlorat kontrollen till dessas artificiella intelligens, AI.  För att Ă„tervinna eget ansvar kan vi inte ha en regering.  Det handlar inte om att Ă€ndra pĂ„ regeringen eftersom hela konceptet med en regering Ă€r demoniskt.  Det handlar inte om att byta ut tjĂ€nstemĂ€n, för det kommer aldrig att fungera.  Vi mĂ„ste byta ut hela spelet.  Harald Kautz Vella sa allt detta i Woodborough föredraget (vid 1:40:40, om det Ă„ter lĂ€ggs upp pĂ„ nĂ€tet), och jag instĂ€mmer helhjĂ€rtat.

SjÀlv har jag bidragit med att sÀtta ljus pÄ illusionsjuridiken, inte minst genom att internalisera vad andra Ena redan förstÄtt, och sprida dessa insikter, se t.ex. "Svenska domstolar saknar mandat att döma mellan rÀtt och fel".

 
[No more comments.]

 
LegeNet Nytt, RSS flöde LegeNet Nytt, RSS flöde

Avprogrammeringen

Inloggning