RiksdagsmÀn tillika lagstiftare skapar 'kollektivets rÀttigheter'. (Se SFS - Svensk Författningssamling, det som kallas lag i Sverige.)
RiksdagsmĂ€n bildar Regering som utser domarna. (Utvecklas nĂ„got i kommentar 2015-06-22 00:58:53 till "Att vara MĂNNISKA Ă€r att frĂ„ga varför".)
Individ upptÀcker genom inre arbete sina oförytterliga rÀttigheter, men som hÀndelsevis Àven av Regering har erkÀnts genom internationella konventioner. (Utvecklas nÄgot i "Lösningen för frihet frÄn slaveri".)
RiksdagsmĂ€n har genom Regeringsformen sagt att dessa rĂ€ttigheter gĂ„r före alla andra instruktioner, men sedan har RiksdagsmĂ€n utdelat andra instruktioner som trots allt i första hand ska gĂ€lla. Jmf. sidorna 66-69 av professor i rĂ€ttsvetenskap Dennis Töllborg, "Den svenska sĂ€kerhetspolisen och dess arbetsmetoder" (1991), som refererar bl.a. till SOU 1990:51 s. 96 ff., s. 98, s. 99, s. 149, s. 256, SOU 1989:18 s. 54, s. 103 ff., SOU 1968:4, och dĂ€r Töllborg ger exempel pĂ„ hur regeringens tillĂ€mpningsföreskrifter till myndigheter strider mot grundlag vilket formellt sett skulle innebĂ€ra att myndigheterna i sĂ„dana fall ej har rĂ€tt att lyda regeringen. Men som Töllborg skriver, "SĂ„vitt framkommit har emellertid varken sĂ€kerhetspolisen, regeringen eller nĂ„gon annan politisk eller juridisk instans nĂ„gon gĂ„ng reflekterat över denna lagkonflikt17 — nĂ„got som möjligen sammanhĂ€nger med att den svenska grundlagen inte kan lĂ€ggas till grund för rĂ€ttsliga ansprĂ„k frĂ„n individer utan nĂ€rmast fungerar som en politisk panflett — varför man fĂ„r utgĂ„ frĂ„n att denna legala grĂ€ns sĂ„vitt avser sĂ€kerhetspolisens tillĂ„tna registerföring saknar varje form av reell betydelse."
"17 Lindbom anförde dock i SOU 1989:18, s 104 att "Som framgÄr redan av lydelsen (hos PKK § 2, min anm.) Àr förbudet mot Äsiktsregistrering inte absolut""
(Professor i rÀttsvetenskap Dennis Töllborg, "Den svenska sÀkerhetspolisen och dess arbetsmetoder" (1991), s. 64-65.)
SÄg du? Den svenska grundlagen kan inte lÀggas till grund för rÀttsliga ansprÄk frÄn individer. Det förklarade en professor i rÀttsvetenskap. (Det hÀr Àr i och med gemensamrÀttens intrÀdande möjligen inte lÀngre helt och hÄllet sant, dÄ det iallafall i teorin ska gÄ att tillÀmpa gemensamrÀtt rakt av i svenska domstolar. Dock inte att förvÀxla med mÀnniskorÀtt, Àven om det numera finns lite av sÄdan Àven i gemensamrÀtten. Europadomstolen, som inte har nÄgot med EU / gemensamrÀtt att göra, ligger i Strasbourg, och handlÀgger mÄl om mÀnskliga fri- och rÀttigheter. Europeiska Gemenskapens Domstol, som ligger i Luxembourg, dömer i tvister om EU-lagstiftning.)
SÄlunda, de mÀnskliga rÀttigheterna Àr i svensk juridik (i stort sett) en juridisk nullitet. De mÀnskliga rÀttigheterna Àr i svensk juridik (i stort sett) en "skyltfönsterdekoration", utan juridiskt vÀrde. Dessutom Àr det vad domaren tror Àr sant som i juridisk mening ses som sant. En domare hjÀrntvÀttad i kollektivism kommer alltsÄ att 'finna' att en kollektivistisk sanning Àr sann, och sÄ blir de kollektivistiska sanningarna genom cirkelbevis juridiskt sjÀlvbekrÀftande. (Professor i rÀttsvetenskap Dennis Töllborg, "Bli inte blÄst" (2006), s. 307: "Det domaren tror Àr sant, Àr alltsÄ (i juridisk mening) just bevisat som sant.") Vi kan med mycket stor sannolikhet förutsÀga att den av regeringen utsedda domaren inte kommer att ha samma sorts tro som den individ som genom inre arbete upptÀckt sina oförytterliga rÀttigheter.
SjĂ€lv anser jag givetvis att kollektivism Ă€r den farligaste fördomen nĂ„gonsin, eftersom det Ă€r den som möjliggör krig, folkmord och mycket annat elĂ€nde. Men eftersom jag anser det, kommer jag aldrig att slĂ€ppas i nĂ€rheten av nĂ€mndemannauppdrag eller liknande, och detta gĂ€ller med stor sannolikhet Ă€ven alla andra som ocksĂ„ har genomskĂ„dat vĂ„r tids största fara, sĂ„vida de inte likt "sleeper-agents" har hĂ„llit tyst med vad de tror och ser. Ăven av detta skĂ€l saknar svenska domstolar all legitimitet nĂ€r det gĂ€ller att döma icke-kollektivister. För om vi ur djupet av vĂ„ra inre har en annan tro Ă€n domaren, med vilken rĂ€tt ska han eller hon diktera över oss? Det kallas slaveri att göra sĂ„*, och ska domaren idka slaveri dĂ„ fĂ„r han eller hon allt erkĂ€nna det, och ta konsekvenserna av detta. För nĂ€r vĂ€l han eller hon har erkĂ€nt, dĂ„ Ă€r fakta etablerade, och sedan kan vi gĂ„ vidare dĂ€rifrĂ„n. VĂ€grar domaren erkĂ€nna slaveri, dĂ„ fĂ„r det, för att fĂ„ fakta etablerade, tas upp i nĂ„gon tribunal.
*: Se "Lösningen för frihet frÄn slaveri" för varför det Àr slaveri att tvinga nÄgon att stÄ under svensk författningstext, snarare Àn direkt under mÀnskliga rÀttigheter, och skyldigheter.
Domare som lyder begÄr alltsÄ brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Vilket de givetvis enskilt som medmÀnniskor Àr fullt ansvariga för. Det gÄr ju inte att skylla ifrÄn sig med att "jag bara lydde". Kanske Àr det för att de förstÄr sitt ansvar som de ofta inte ens sÀtter sitt namn under domar... För att försöka undfly ansvar för sina gÀrningar.
Men domare utses av Regeringen just för att de Àr lydiga. DÀrför har Àven Regering och Riksdag begÄtt brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna, dÄ de ju har skapat och upprÀtthÄller ett system som inom detta system gör det omöjligt att fÄ rÀtt, nÀr det Àr de mÀnskliga rÀttigheterna som krÀnks genom att domare tror pÄ och dÀrför lyder de kollektivistiska lÀrorna.
Det Ă€r förresten i detta sammanhang mycket lĂ€mpligt, som jag gör ovan, att ta exempel just ur Den svenska sĂ€kerhetspolisen och dess arbetsmetoder. Varför det Ă€r mycket lĂ€mpligt? — Jo, för att utifrĂ„n ett kollektivistiskt systems synpunkt finns det inget farligare Ă€n en Ă€kta individualist, en som genom eget inre andligt arbete har upptĂ€ckt sina oförytterliga mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. En sĂ„dan genomskĂ„dar ju att den mest extremistiska och farliga trosĂ„skĂ„dningen, den trosĂ„skĂ„dning som skapar mest mĂ€nskligt lidande och elĂ€nde, Ă€r just den kollektivistiska. En sĂ„dan Ă€kta mĂ€nniska hĂ„ller minst lika noggrann koll pĂ„ de verkliga extremisterna, som extremisterna gör pĂ„ honom eller henne.
— LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„
//
Kommentar frÄn LegeNet Holistisk detektivbyrÄ 2015-07-07 17:10:55:
(Ăven pĂ„ NewsVoice .)
PĂ„ Regeringens hemsida för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, som drivs av arbetsmarknadsdepartementet, finns FN's konvention om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna publicerad. Den Ă€r bra, erkĂ€nner mycket av de oförytterliga rĂ€ttigheter En genom inre arbete kan upptĂ€cka. Men… Ă€r detta mĂ„nne 'skyltfönsterdekoration'? NĂ€r man letar i författningstexterna hittar man bara "Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna". Som utgĂ„r frĂ„n den europeiska konventionen den 4 november 1950. Som t.ex. inte, som dĂ€remot FN's gör, erkĂ€nner att person Ă€r nĂ„got man erkĂ€nns kunna ha rĂ€tt till, och dĂ€rför inte kan vara tvungen att alltid gĂ„ och dras med. Det Ă€r ju genom 'person' vi knutits upp till en massa andra regler Ă€n de rena mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna.
Intressant nog fann jag dock ett svenskt rÀttsfall frÄn 1982, NJA 1982 s. 853 (NJA 1982:130), dÀr FN's konvention med dess förbud mot tvÄngsanslutning Àven getts den negativa innebörden skydd mot tvÄng att kvarstÄ i sammanslutning.
Av detta kan extrapoleras
Att FN's konvention ska gÀlla i svensk rÀtt.
Att skydd mot tvÄng att kvarstÄ i sammanslutning ska kunna extrapoleras till skydd mot att under tvÄng kvarstÄ i eller under att rÀknas som person, och genom person som medlem av den sammanslutning som kallas Sverige.
(MÀnskliga rÀttigheter gÀller ju ÀndÄ, för likavÀl som djur har rÀttigheter utan att rÀknas som personer, eller kanske snarare just dÀrför, sÄ har ju mÀnniskor rÀttigheter oavsett.)
FrÄn (NJA 1982:130): "Enligt Förenta Nationernas allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna antagen d 10 dec 1948 (FN-deklarationen) - vilken enligt inledningen tar sikte ej blott pÄ allmÀnna organ utan Àven pÄ förhÄllandet mellan individer - skall (artikel 20 punkt 2) ingen tvingas att tillhöra sammanslutning. Denna formulering fÄr rimligen tolkas inte bara som ett förbud mot tvÄngsanslutning utan Àven som ett skydd mot tvÄng att kvarstÄ i sammanslutning som en medlem vill lÀmna. Den europeiska konventionen d 4 nov 1950 angÄende skydd förde mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (Europakonventionen), till vilken Sverige anslutit sig, garanterar mera ospecificerat "föreningsfrihet" (artikel 11 punkt 1), men eftersom utgÄngspunkten för konventionen enligt första meningen i dess inledning Àr FN-deklarationen, fÄr konventionens garanti antas ha samma omfattning som deklarationen. Den europeiska kommissionen för de mÀnskliga rÀttigheterna har ocksÄ uttalat (i Yearbook of the European Convention on Human Rights 13, s 708) att föreningsfrihet enligt konventionens artikel 11 ocksÄ innefattar frihet att inte sammansluta sig med andra och att inte ansluta sig till fackföreningar. Med den tolkning jag ovan ansett rimlig för FN-deklarationen synes det sÄledes med fog kunna hÀvdas att Àven Europakonventionens begrepp föreningsfrihet omfattar rÀtt att uttrÀda ur en ideell förening.
SpörsmÄlet om en dylik rÀtt föreligger enligt svensk rÀtt har ocksÄ behandlats i doktrinen, varvid enighet synes rÄda om att en ovillkorlig rÀtt till uttrÀde föreligger."
— En; AllmĂ€nt kallad: LegeNet
Kommentar frÄn LegeNet Holistisk detektivbyrÄ 2015-07-07 19:17:56:
(Ăven pĂ„ NewsVoice .)
NÀr kollektivet blivit sÄ 'autistiskt' att intelligent dialog omöjliggjorts, dÄ mÄste markeringar göras. Att sÀga "jag stÀller inte upp pÄ det ni gör, jag Àr inte lÀngre en del av det ni gör" Àr en sÄdan nödvÀndig markering. Syftet Àr givetvis att fÄ igÄng dialogen igen. Dessutom avslöjar detta agerande hyckleriet.
Kommentar frÄn LegeNet Holistisk detektivbyrÄ 2015-07-07 22:29:57:
(Utdrag ur kommentar pÄ NewsVoice .)
Om vi inte stÄr upp för sÄvÀl vad vi har rÀtt till som vad vi har för skyldigheter gentemot varandra, för det Àr frÄga om bÄde rÀttigheter och skyldigheter, dÄ kommer nÄgon annan godtyckligt att göra det. Men om det nu skulle finnas nÄgon kosmisk entitet vars rÀttigheter vi inte skulle ha respekterat och som dÀrför har sak emot oss, dÄ fÄr denne entitet allt masa sig hit och visa med vilken rÀtt denne har sak emot oss. Det jag inte accepterar Àr att 'myndigheter', som eftersom de enligt författningstexter och andra instruktioner som riksdag och regering plitat ihop, inte har mandat att göra annat, godkÀnner diverse krigsbrott och andra brott mot mÀnskligheten, som jag sjÀlv inte godkÀnner, att dessa skulle ha nÄgon legitim rÀtt som skulle vara större Àn min. Skulle dessa, som Ätminstonde inte har vett att förklara vad de hÄller pÄ med, och som nÀr de fÄr raka frÄgor som de enligt författningstexterna sjÀlva formellt sett Àr skyldiga att besvara, inte alls besvarar*, alternativt besvarar med Goddag Yxskaft-svar, och som kanske inte ens vet vad de hÄller pÄ med, vara nÄgon slags högre makts stÀllföretrÀdare pÄ jorden? I sÄ fall gÀller samma som förut, de fÄr allt visa med vad rÀtt, o.s.v..
*: Det kan givetvis hÀnda att myndigheter i vissa frÄgor av Regeringen fÄtt hemlig instruktion att inte svara. à ter, jag har inget förtroende för de regeringar som de senaste Ärtiondena gÄng pÄ gÄng avslöjats som lögnare, sÄ varför skulle jag ha anledning att kÀnna förtroende för sÄdana eventuellt hemliga skÀl? Kanske de bara inte vill avslöja att de sjÀlva Àr inkompetenta?Jag vÀgrar erkÀnna nÄgon auktoritet som inte kan visa att den förtjÀnar respekt. Samtidigt som jag fritt och generöst ger respekt till dem med verklig kunskap och insikt.
Kommentar frÄn LegeNet Holistisk detektivbyrÄ 2015-07-08 00:59:58:
(Nedredigerat ur kommentar pÄ NewsVoice .)
[Svar ang. "Jag ska meddela Obama att du inte vill ha armen bĂ€nd, att han tar bort Sverige ur listan… "Ibland mĂ„ste vi bryta upp armen pĂ„ lĂ€nder som inte gör vad vi vill att de gör." / Obama".]
Det Àr helt OK om Regeringen i klartext meddelar folket att om vi inte gör som busen sÀger sÄ har han lovat spöa oss, hur vill ni att vi gör, ska vi hjÀlpa busen att spöa andra offer sÄ vi inte sjÀlva blir spöade, eller ska vi svara busen att det inte Àr rÀtt att spöa oskyldiga, och vi vill inte hjÀlpa till med det? För dÄ kan folket ta stÀllning till om de vill bli medbusar eller riskera att sjÀlva fÄ spö av storbusen. Bara det sker med klartext, och givetvis med möjlighet för de som inte vill spöa oskyldiga att hoppa av.
Om tillrÀckligt mÄnga markerar sÄ blir det nÄgon form av reaktion. Visst, vi kan sjÀlva fÄ spö av grannen, men bÀttre det Àn att stödja spöandet av oskyldiga.
[ … ] NĂ€r tillrĂ€ckligt mĂ„nga gör markeringar, dĂ„ bryr sig den mĂ€nskliga lagen om det. Vad gĂ€ller högre lag, Ă€r det snarare de som hittar ursĂ€kter för att lĂ„ta storbuset hĂ„llas, som behöver oroa sig.
Kommentar frÄn LegeNet Holistisk detektivbyrÄ 2015-07-09 17:52:59:
(Utdrag ur kommentar pÄ NewsVoice .)
Den dialektik som Àr skapad leder förhoppningsvis till nÄgot gott, men enligt mig leder det knappast till nÄgot gott att inte reagera adekvat pÄ den. Fast dÄ inte att tanklöst reagera, utan att istÀllet göra allt för att fördjupa sin förstÄelse, och sedan reagera utifrÄn fördjupad förstÄelse.
Jag lyssnade pĂ„ ett anförande av Cara St. Louis, dĂ€r hon bl.a. berĂ€ttar, utifrĂ„n studier som visade sig till stora delar överlappa mina egna det senaste Ă„rtiondet, om hur ett till stora delar 'framgĂ„ngsrikt' system lyckats programmera flertalet mĂ€nniskor till 'robotar', som enligt beteendevetarnas egna — givetvis oerhört arroganta och reduktionistiska — definitioner inte ens lĂ€ngre skulle uppfylla kriterierna för liv. Och hur den framgĂ„ngsrikt programmerade majoriteten hjĂ€lper systemet att hantera "de felaktiga", de som inte framgĂ„ngsrikt kunnat göras 'icke levande'.
Jag bestÀllde dÀrför i gÄr denna bok:
"Dangerous Imagination, Silent Assimilation" (November 20, 2014)
by Cara St. Louis, Harald Kautz-Vella.
TvÄ förord, det första av Ole Dammegard (han med "Coup d'etat in Slowmotion / Statskupp i Slowmotion"), det andra förordet av Dr. Michael Vogt.Jag bestÀllde genast efter, pÄ Cara St. Louis rekommendation c:a halvtimmen in i ovannÀmnda videoinspelade anförande, Àven denna bok:
"World as Laboratory: Experiments with Mice, Mazes, and Men" (November 28, 2006)
by Rebecca Lemov.De som framgÄngsrikt programmerats av systemet Àr naturligtvis helt uppriktiga i sin syn att det gÀller att försvara det goda mot "fientligt negativa personer". SÄ var det i DDR och sÄ Àr det i dagens Sverige. Jag vet, för jag var sjÀlv, innan jag genomskÄdade den 'högre' avsikten med systemet, sjÀlv en del av sÄdana nÀtverk. Det rör sig om vÀlvilja. Grundad i okunskap om vad det egentliga syftet med systemet Àr. DÀrför Àr sammanstÀllningar som den Cara St. Louis och Harald Kautz-Vella gör sÄ viktiga. Just att de flesta av förtryckarna agerar ur vÀlvilja Àr oerhört centralt att förstÄ. Endast ur sÄdan förstÄelse finns reell möjlighet att "Äter knyta ihop sÀcken". Att Äteretablera den sunda samhÀllsdialogen.
Vi Àr sÄ bedragna.
— En; AllmĂ€nt kallad: LegeNet
Kommentar frÄn En; AllmÀnt kallad: LegeNet 2015-07-13 15:51:00:
DjÀvulens kontrakt
(Ăven pĂ„ NewsVoice .)En; AllmĂ€nt kallad: LegeNet says:
13 Jul, 2015 at 15:51VÀrldens stater har över ditt och mitt huvud inbördes tecknat en massa avtal om att skydda varandras brott och hemligheter. Med tanke pÄ detta system av avtal, och med tanke pÄ att empiri visar att (brotts-)systemets försvarare inte stoppar för nÄgot bedrÀgeri för att beskydda den redan begÄngna brottsligheten, krÀvs ett sant kreativt grepp. Det hjÀlper ej att enbart re-agera, utan detta krÀver ett sant kreativt agerande. Systemets försvarare tycks dÀremot resonera att försvaret av systemet (lögnen!) Àr viktigare Àn nÄgon enskilds rÀtt. Vilket som vi ser ju leder till eskalerande galenskap och korruption.
F.d. kanadensiske försvarsministern Paul T. Hellyer talade i vÄras bl.a. om att lösa alla som till regeringen svurit tystnadslöfte frÄn dessa löften. Men som jag förklarade i föregÄende stycke, vÀrldens stater har ju tecknat en massa avtal sinsemellan. Detta Àr en gordisk knut, för utan att kunna tala om de verkliga Àmnena sÄ gÄr det inte att tala klartext om orsakerna till att att alla dessa tystnadslöften mÄste bort, och dÄ blir det svÄrt att avtala bort alla sÄdana transnationella avtal.
Knuten kan dock kapas om alla entiteter som ingĂ„tt sĂ„dana avtal försvinner. Det Ă€r formellt sett inte de levande mĂ€nniskorna som tecknat avtalen, utan fiktioner. Man har lyft in nĂ€stan allt i en illusionsjuridisk vĂ€rld, inte minst med begreppet 'person', som Ă€r en slags mask. En kan ha mĂ„nga masker. Vad försöker 'maskeraden' tala om?…
Den tyska forskaren Harald Kautz Vella talade i ett drygt tvÄtimmars föredrag, som nu bara sedan i förrgÄr, 11 juli 2015, bÄde hunnit lÀggas upp och försvinna tvÄ gÄnger frÄn YouTube, bl.a. om DjÀvulens kontrakt; att vi genom att rösta avhÀnder ansvar, som ger kontroll till militÀren, som ger kontroll till underrÀttelsetjÀnsterna, som ger kontroll till svartmagikerna, som ger kontroll till demonerna eller med ett annat begrepp de arkoniska krafterna, och att dessa i sin tur har förlorat kontrollen till dessas artificiella intelligens, AI. För att Ätervinna eget ansvar kan vi inte ha en regering. Det handlar inte om att Àndra pÄ regeringen eftersom hela konceptet med en regering Àr demoniskt. Det handlar inte om att byta ut tjÀnstemÀn, för det kommer aldrig att fungera. Vi mÄste byta ut hela spelet. Harald Kautz Vella sa allt detta i Woodborough föredraget (vid 1:40:40, om det Äter lÀggs upp pÄ nÀtet), och jag instÀmmer helhjÀrtat.
SjÀlv har jag bidragit med att sÀtta ljus pÄ illusionsjuridiken, inte minst genom att internalisera vad andra Ena redan förstÄtt, och sprida dessa insikter, se t.ex. "Svenska domstolar saknar mandat att döma mellan rÀtt och fel".
[No more comments.]