Den som ser samband "Àr ju foliehatt", sÄ dÀrför var det en gÄng en foliehatt som hette Plato, som skrev en bok, Republic, dÀr han föreslog att mÀnniskor skulle serveras "nyttiga lögner", för att de skulle vara till maximal nytta för de styrande.
Sedan skrev andra sÄdana foliehattar i ett juridiskt utlÄtande, The Canons the Synod of Dordt 1618-19, sÄsom uttolkare av John Calvins lÀror, att akademia skulle avrÄda folket frÄn olönsamma undersökningar sÄ de inte nyfiket söker (Conclusions + 1:st point, Rejection II + 3:rd & 4:th point, Article 7), eftersom hjÀrtats förestÀllningsförmÄga alltid bara Àr ond (3:rd & 4:th point, Rejection IV), medan de utvalda inte kan synda och heller aldrig falla (1:st point, Article 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, Rejection II, 5:th point, Rejection III), vilket förstÄs stöder foliehatten Platos konspirationsteori, och uppenbarligen Àr ursprunget till konspirationsteorier om att det gÄr en utvald, som inte kan ha fel, pÄ nitton fördömda som aldrig kan tÀnka rÀtt och dÀrför mÄste styras till tanke, ord och handling, sÄ de aldrig besvÀrar de icke-fördömda igen.
Ja, det var ju just hjÀrtats förestÀllningsförmÄga som alltid bara Àr ond (The Canons the Synod of Dordt 1618-19, 3:rd & 4:th point, Rejection IV), sÄ det Àr klart att det behövs en rationell uppdelning pÄ fÀrdiga svar, för att det inte ska kunna förekomma nÄgra nyfikna olönsamma undersökningar (Ibid 1:st point, Rejection II + 3:rd & 4:th point, Article 7). Andra foliehattar har uppenbarligen tagit fasta pÄ detta, och tvingat dessa de fördömda till 'utbildning'.
Benedict Spinoza skrev 1670 att mÀnniskor inte skulle karakteriseras som fördömda eller rÀddade, men att det fanns en enorm disproportion mellan de permanent irrationella, de som var absolut farliga, och de mÀnniskor som hade ett sunt förnuft. Han skrev att förhÄllandet var ungefÀr tjugo till ett. Och menade att ett institutionellt skolsystem skulle införas som en civil religion. (Tractatus Theologico-Politicus 16 (8/46), "Spinoza's Political Philosophy" by Justin Steinberg, 2013.) Fundera pÄ ordet rationell. Var kommer det frÄn? PÄ engelska Àr ordet 'rational'. FrÄn 'to ration', att dela upp. Att vara rationell Àr alltsÄ att vara splittrad, uppdelad, avdelad, kompartementaliserad. Kort sagt, att vara galen.
Spinoza försökte förresten dessutom utrota mysteriernas vĂ€djan till fantasin sĂ„som helt förvirrade, för att behĂ„lla de enkla moraliska sanningar som skrifterna enligt honom innehĂ„ller, nĂ€mligen att de uppmuntrar lydnad till staten. (Tractatus Theologico-Politicus 13.) Spinoza menade dessutom att det inte finns nĂ„got högre Ă€n naturen, sĂ„ att alla hĂ€vdanden av högre rĂ€tt skulle vara ogiltiga. AlltsĂ„ att det inte kan finnas nĂ„got sĂ„dant som naturrĂ€ttstraditionen bygger pĂ„, och att det dĂ€rför inte heller genom kontrakt gĂ„r att överföra nĂ„gra sĂ„dana naturrĂ€ttigheter t.ex. till en stat, utan att en hĂ€rskare skulle ha naturliga rĂ€ttigheter i den mĂ„n denna har mer makt Ă€r en undersĂ„te. Ăven om Spinoza till synes sa emot sig sjĂ€lv nĂ„got genom att att i Tractatus Theologico-Politicus 16, 199-200 skriva om att överföra rĂ€ttigheter till suverĂ€nen i ett samhĂ€llskontrakt, vilken suverĂ€n det sedan skulle vara rationellt, för att undvika att bli betraktade som statens fiende, att absolut lyda oavsett hur absurda besluten blev. Dessutom menade han att det bara Ă€r suverĂ€nens förmĂ„ga att styra över tankar som begrĂ€nsar suverĂ€nens rĂ€tt att göra sĂ„, och han erkĂ€nner att det finns myriader vĂ€gar att pĂ„verka. Man, undrar, funderade han pĂ„ mind control, eller vad?! ("Spinoza's Political Philosophy" by Justin Steinberg, 2013.) Spinoza har t.o.m. som axiom att staten Ă€r nĂ„got naturligt (res naturalis), styrd av naturlagar. (Inledande kapitlen av Tractatus Politicus, "Spinoza's Political Philosophy" by Justin Steinberg, 2013.) Som den konspirationsteoretiker han uppenbarligen var, plockar han ihop fakta och koncept frĂ„n mĂ„nga olika hĂ„ll, till en egen kompott, vilket naturligtvis har plockats upp inte minst i vĂ€nsterkretsar, senast prominent i franskt vĂ€nstertĂ€nk efter 1968. Medan i USA fĂ„ politiska filosofer pĂ„ ett seriöst sĂ€tt engagerat sig i hans arbete, Ă€ven om akademiskt intresse Ă€ven dĂ€r nu har vĂ€ckts. ("Spinoza's Political Philosophy" by Justin Steinberg, 2013.)
Andra foliehattar Àr frimuraren Johann Gottlieb Fichte i nord-Tyskland, som i sin Address to the German Nation (Reden an die deutsche Nation) 1808 skrev om att ett skolsystem skulle införas som skulle göra det omöjligt för 19 av 20 att kunna förestÀlla sig nÄgot annat sÀtt att göra saker. Vilken konspirationsteoretiker! Och han lurade in kejsaren av Preussien i galenskaperna, King Frederick of Preussia, som den foliehatt han var, införde systematiskt ett sÄdant skolsystem som skulle sÀkerstÀlla att den mÀnskliga förestÀllningsförmÄgan permanent utrotades. Genom pÄtvingad skolning skulle alla lÀra sig att arbete för staten, Àven att ge sitt liv nÀr staten sÄ beordrade, var den största friheten av dem alla. Vilka konspirationsteorier...
Man mÄste se upp med foliehattar, de Àr smittsamma. Innan 1850, nÀr Massachusetts som första stat i de amerikanska förenta staterna tvingade barnen att gÄ i skola, var lÀskunnigheten dÀr 98%. NÀr Senator Edward M. Kennedys kontor för inte lÀnge sedan gav ut ett papper om att lÀskunnigheten i Massachusetts aldrig hade varit sÄ hög som den var innan man började tvinga barnen att gÄ i skolan sÄ var lÀskunnigheten dÀr 91%. (Sheldon Richman, "Separating School and State, How To Liberate American Families". Chapter 3, p. 1. Quoted in Cara St. Louis, Harald Kautz-Vella, "Dangerous Imagination, Silent Assimilation" (November 20, 2014), p. 37.)
Och förstÄs se upp med konspirationsteoretiker, som med Harvard-professorn Alexander Inglis, som 1918 gav ut en bok "Principles of Secondary Education", dÀr han förklarar att avsikten med den amerikanska skolplikten var att den skulle bli vad den hade blivit för Preussen pÄ 1820 talet. SlÄ upp hans "6 basic functions of school" som finns vÀl citerad pÄ Internet, sÄ ser du sjÀlv vilken dÄrpippi vi hÀr har att göra med. Söktips: "In his essay Against School and book The Underground History of American Education, Gatto explains the six basic functions of school outlined by Inglis." Eller med konspirationsteoretikern i det hÀr citatet, "In 1924, the great H.L. Mencken wrote for The American Mercury, that the aim of public education is not: to fill the young of the species with knowledge and awaken their intelligence. . . . Nothing could be further from the truth. The aim.. . is simply to reduce as many individuals as possible to the same safe level, to breed and train a standardized citizenry, to put down dissent and originality. That is the aim in the United States . . . and that is the aim everywhere else." (Cara St. Louis and Harald Kautz-Vella, "Dangerous Imagination, Silent Assimilation" (November 20, 2014), p. 40.)
Eller konspirationsteoretikerna i 6th International Congress of Philosophy Är 1926 vid Harvard Universitetet, som kom fram till att "soul or consciousness now is of very little importance". Det lÄter som en statusrapport, dvs att 'nu har vi lyckats dela upp sjÀlen i delar, i rationer, sÄ att den nu Àr av mycket liten betydelse', underförstÄtt som motstÄndare.
SĂ„dana foliehattar.
— LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„
//
Kommentar frÄn LegeNet 2015-11-22 12:58:42:
Kommentar "Jur kand, rÀttsvetenskap Àr teologi" i Dagens Juridik trÄd om att Jurister och teologer ska utbilda statstjÀnstemÀn om mÀnskliga rÀttigheter.
UrsprungslÀnk: http://www.dagensjuridik.se/2015/11/jurister-och-teologer-ska-utbilda-statstjansteman-om-manskliga-rattigheter-nytt-regeringsbes#comment-54713
LegeNet sön, 2015-11-22 12:58
Jur kand, rÀttsvetenskap Àr teologi. Det institutionella skolsystem Benedict Spinoza i Tractatus Theologico-Politicus 16 (8/46) pÄ 1600-talet föreslog skulle inrÀttas Àr en civil religion. Spinoza menade nÀmligen att nÀstan alla mÀnniskor Àr permanent irrationella och absolut farliga, och att de följaktligen mÄste styras till tanke, ord och handling. RÀttsvetenskapen av i dag Àr en följd av denna civila religion, eller som Ola Alexander Frisk kallar den, den akademiska traditionen. (Referens i min kommentar 2015-11-21 19:09.) Se gÀrna min lilla text "Det var en gÄng en foliehatt" (2015-07-19 01:27) om Plato, John Calvins lÀror, Benedict Spinoza, Johann Gottlieb Fichte, Harvard-professorn Alexander Inglis och 6th International Congress of Philosophy Är 1926 vid Harvard Universitetet. Texten ifrÄga syftar ffa till att öppna upp tanken, och ger referenser för vidare studier.
Det som rent juridiskt senare har hÀnt Àr att mÀnniskor genom juridisk omdefiniering av begreppet person har kommit att betraktas som en sorts bolag. (Se vidare under rubrik "Maskerad" i min text ""Makt Àr rÀtt"" (2015-09-03 15:00).
Dessa illusionisttrick anvÀnder sig av odefinierade begrepp, som ej fÄr ifrÄgasÀttas. Och dÀrför Àr det frÄga om en fundamentalistisk civil religion, osv.. SÄ visst Àr det teologi. För övrigt behövs det en verklig dialog dÀr odefinierade begrepp mÄste definieras. De "Hur kand" 2015-11-21 18:33 nedan kallar "troll" Àr en viktig del i denna process. Vi Àr mÄnga nu som tröttnat pÄ det fundamentalistiska tankeförtrycket och i praktiken hÀdelseförbudet. Vi tror inte att mÀnniskor Àr permanent fördömda eller permanent irrationella, utan att förstÄelse Àr möjlig och uppnÄbar.
Naturligtvis behövs det nÄgon jÀmnvikt mellan mÀnniskor, och dÀrför Àr det sÄ viktigt med dialog. En "Janne D." nÀmnde 2015-11-20 07:12 i en trÄd pÄ NewsVoice att "I de hyggligt gamla Vedas sÄ finns bla. följande att begrunda: nÀr tvÄ mÀn inte var samstÀmmiga i sin syn pÄ ett visst Àmne sÄ var dom rörande överens att den ena parten inte hade tillgÄng till samma mÀngd information som den andre och dÄ blev det en hederssak att TILLSAMMANS göra det som krÀvdes för att komma pÄ samma nivÄ och dÀrmed finna balans Hehe oavsett hur lÄng tid det tog." Med dagens produktionskapacitetsöverskott har vi ju faktiskt möjlighet att realisera detta. Eller som Ove Mollvik skrev till mig sent i gÄr kvÀll: "Vars och ens kraft och kÀnsla för rÀttvisa borde kunna lÀnkas ihop i verksam riktning om man bara kan se nÄgot likvÀrdigt hos varandra som mÀnniskor."
FörstÄelse Àr möjlig! Alla tjÀnar pÄ förstÄelse, men alla förstÄr Ànnu inte det.
Kommentar frÄn LegeNet 2015-11-22 22:46:22:
Kommentar "mĂ€nskliga rĂ€ttigheter … nĂ„got som vi tillsammans … ska komma överens om" i Dagens Juridik trĂ„d om att Jurister och teologer ska utbilda statstjĂ€nstemĂ€n om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.
UrsprungslÀnk: http://www.dagensjuridik.se/2015/11/jurister-och-teologer-ska-utbilda-statstjansteman-om-manskliga-rattigheter-nytt-regeringsbes#comment-54717
LegeNet sön, 2015-11-22 22:46
Jur kand, för att vara kristallklar: Jag anser inte att mĂ€nskliga rĂ€ttigheter ska vara nĂ„got för teologer utan nĂ„got som vi tillsammans, utan varje bedrĂ€geri, ska komma överens om. Att det inte fĂ„r bygga pĂ„ bedrĂ€geri innebĂ€r att ingen auktoritet ska ha rĂ€tt att diktera tolkningar. Ăr begrepp odefinierade Ă€r de ogiltiga som argument i denna dialog, givetvis undantaget argument som bygger pĂ„ att de Ă€r odefinierade. SjĂ€lvfallet kan dialog mynna ut i överenskommelser om nya definitioner.
RÀttstolkningar som tidigare har gjorts utifrÄn auktoritetsdikterade tolkningar Àr efter en sÄdan process föremÄl för omtolkning utifrÄn de nya definitioner sÄdan dialog utmynnar i. För att ens kunna förstÄ vad som Àr auktoritetsdikterade tolkningar Àr det nödvÀndigt att förstÄ det Ola Alexander Frisk förstÄtt, och sÄ vÀl förklarat. (This Is How The State Fucks Your Mind - Ola Alexander Frisk http://hyperdialog.co.nr/ .)
En utmaning Àr naturligtvis att olika mÀnniskor har olika lÀggning vad gÀller hur de ens tÀnker. Somliga tÀnker abstrakt, och det Àr för dem en utmaning att jordnÀra konkretisera sin inre förstÄelse. Andra tÀnker logiskt intellektuellt i kÀnda banor, men kan inte tÀnka eller förstÄ abstrakt. Och somliga Äter Àr kÀnslomÀssigt lagda, men kan inte heller tÀnka eller förstÄ abstrakt. Allas mÀnniskovÀrde mÄste ÀndÄ respekteras, ingen fÄr förtryckas eller inte bli sedd.
[No more comments.]