LegeNet Holistisk detektivbyrÄ

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

Det var en gÄng en foliehatt

Skicka sidan Skriv ut PDF

Den som ser samband "Àr ju foliehatt", sÄ dÀrför var det en gÄng en foliehatt som hette Plato, som skrev en bok, Republic, dÀr han föreslog att mÀnniskor skulle serveras "nyttiga lögner", för att de skulle vara till maximal nytta för de styrande.

Sedan skrev andra sÄdana foliehattar i ett juridiskt utlÄtande, The Canons the Synod of Dordt 1618-19, sÄsom uttolkare av John Calvins lÀror, att akademia skulle avrÄda folket frÄn olönsamma undersökningar sÄ de inte nyfiket söker (Conclusions + 1:st point, Rejection II + 3:rd & 4:th point, Article 7), eftersom hjÀrtats förestÀllningsförmÄga alltid bara Àr ond (3:rd & 4:th point, Rejection IV), medan de utvalda inte kan synda och heller aldrig falla (1:st point, Article 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, Rejection II, 5:th point, Rejection III), vilket förstÄs stöder foliehatten Platos konspirationsteori, och uppenbarligen Àr ursprunget till konspirationsteorier om att det gÄr en utvald, som inte kan ha fel, pÄ nitton fördömda som aldrig kan tÀnka rÀtt och dÀrför mÄste styras till tanke, ord och handling, sÄ de aldrig besvÀrar de icke-fördömda igen.

Ja, det var ju just hjĂ€rtats förestĂ€llningsförmĂ„ga som alltid bara Ă€r ond (The Canons the Synod of Dordt 1618-19, 3:rd & 4:th point, Rejection IV), sĂ„ det Ă€r klart att det behövs en rationell uppdelning pĂ„ fĂ€rdiga svar, för att det inte ska kunna förekomma nĂ„gra nyfikna olönsamma undersökningar (Ibid 1:st point, Rejection II + 3:rd & 4:th point, Article 7).  Andra foliehattar har uppenbarligen tagit fasta pĂ„ detta, och tvingat dessa de fördömda till 'utbildning'.

Benedict Spinoza skrev 1670 att mĂ€nniskor inte skulle karakteriseras som fördömda eller rĂ€ddade, men att det fanns en enorm disproportion mellan de permanent irrationella, de som var absolut farliga, och de mĂ€nniskor som hade ett sunt förnuft.  Han skrev att förhĂ„llandet var ungefĂ€r tjugo till ett.  Och menade att ett institutionellt skolsystem skulle införas som en civil religion.  (Tractatus Theologico-Politicus 16 (8/46), "Spinoza's Political Philosophy" by Justin Steinberg, 2013.)  Fundera pĂ„ ordet rationell.  Var kommer det frĂ„n?  PĂ„ engelska Ă€r ordet 'rational'.  FrĂ„n 'to ration', att dela upp.  Att vara rationell Ă€r alltsĂ„ att vara splittrad, uppdelad, avdelad, kompartementaliserad.  Kort sagt, att vara galen.

Spinoza försökte förresten dessutom utrota mysteriernas vĂ€djan till fantasin sĂ„som helt förvirrade, för att behĂ„lla de enkla moraliska sanningar som skrifterna enligt honom innehĂ„ller, nĂ€mligen att de uppmuntrar lydnad till staten.  (Tractatus Theologico-Politicus 13.)  Spinoza menade dessutom att det inte finns nĂ„got högre Ă€n naturen, sĂ„ att alla hĂ€vdanden av högre rĂ€tt skulle vara ogiltiga.  AlltsĂ„ att det inte kan finnas nĂ„got sĂ„dant som naturrĂ€ttstraditionen bygger pĂ„, och att det dĂ€rför inte heller genom kontrakt gĂ„r att överföra nĂ„gra sĂ„dana naturrĂ€ttigheter t.ex. till en stat, utan att en hĂ€rskare skulle ha naturliga rĂ€ttigheter i den mĂ„n denna har mer makt Ă€r en undersĂ„te.  Även om Spinoza till synes sa emot sig sjĂ€lv nĂ„got genom att att i Tractatus Theologico-Politicus 16, 199-200 skriva om att överföra rĂ€ttigheter till suverĂ€nen i ett samhĂ€llskontrakt, vilken suverĂ€n det sedan skulle vara rationellt, för att undvika att bli betraktade som statens fiende, att absolut lyda oavsett hur absurda besluten blev.  Dessutom menade han att det bara Ă€r suverĂ€nens förmĂ„ga att styra över tankar som begrĂ€nsar suverĂ€nens rĂ€tt att göra sĂ„, och han erkĂ€nner att det finns myriader vĂ€gar att pĂ„verka.  Man, undrar, funderade han pĂ„ mind control, eller vad?!  ("Spinoza's Political Philosophy" by Justin Steinberg, 2013.)  Spinoza har t.o.m. som axiom att staten Ă€r nĂ„got naturligt (res naturalis), styrd av naturlagar.  (Inledande kapitlen av Tractatus Politicus, "Spinoza's Political Philosophy" by Justin Steinberg, 2013.)  Som den konspirationsteoretiker han uppenbarligen var, plockar han ihop fakta och koncept frĂ„n mĂ„nga olika hĂ„ll, till en egen kompott, vilket naturligtvis har plockats upp inte minst i vĂ€nsterkretsar, senast prominent i franskt vĂ€nstertĂ€nk efter 1968.  Medan i USA fĂ„ politiska filosofer pĂ„ ett seriöst sĂ€tt engagerat sig i hans arbete, Ă€ven om akademiskt intresse Ă€ven dĂ€r nu har vĂ€ckts.  ("Spinoza's Political Philosophy" by Justin Steinberg, 2013.)

Andra foliehattar Ă€r frimuraren Johann Gottlieb Fichte i nord-Tyskland, som i sin Address to the German Nation (Reden an die deutsche Nation) 1808 skrev om att ett skolsystem skulle införas som skulle göra det omöjligt för 19 av 20 att kunna förestĂ€lla sig nĂ„got annat sĂ€tt att göra saker.  Vilken konspirationsteoretiker!  Och han lurade in kejsaren av Preussien i galenskaperna, King Frederick of Preussia, som den foliehatt han var, införde systematiskt ett sĂ„dant skolsystem som skulle sĂ€kerstĂ€lla att den mĂ€nskliga förestĂ€llningsförmĂ„gan permanent utrotades.  Genom pĂ„tvingad skolning skulle alla lĂ€ra sig att arbete för staten, Ă€ven att ge sitt liv nĂ€r staten sĂ„ beordrade, var den största friheten av dem alla.  Vilka konspirationsteorier...

Man mĂ„ste se upp med foliehattar, de Ă€r smittsamma.  Innan 1850, nĂ€r Massachusetts som första stat i de amerikanska förenta staterna tvingade barnen att gĂ„ i skola, var lĂ€skunnigheten dĂ€r 98%.  NĂ€r Senator Edward M. Kennedys kontor för inte lĂ€nge sedan gav ut ett papper om att lĂ€skunnigheten i Massachusetts aldrig hade varit sĂ„ hög som den var innan man började tvinga barnen att gĂ„ i skolan sĂ„ var lĂ€skunnigheten dĂ€r 91%.  (Sheldon Richman, "Separating School and State, How To Liberate American Families".  Chapter 3, p. 1.  Quoted in Cara St. Louis, Harald Kautz-Vella, "Dangerous Imagination, Silent Assimilation" (November 20, 2014), p. 37.)

Och förstĂ„s se upp med konspirationsteoretiker, som med Harvard-professorn Alexander Inglis, som 1918 gav ut en bok "Principles of Secondary Education", dĂ€r han förklarar att avsikten med den amerikanska skolplikten var att den skulle bli vad den hade blivit för Preussen pĂ„ 1820 talet.  SlĂ„ upp hans "6 basic functions of school" som finns vĂ€l citerad pĂ„ Internet, sĂ„ ser du sjĂ€lv vilken dĂ„rpippi vi hĂ€r har att göra med.  Söktips:  "In his essay Against School and book The Underground History of American Education, Gatto explains the six basic functions of school outlined by Inglis."  Eller med konspirationsteoretikern i det hĂ€r citatet, "In 1924, the great H.L. Mencken wrote for The American Mercury, that the aim of public education is not: to fill the young of the species with knowledge and awaken their intelligence. . . .  Nothing could be further from the truth.  The aim.. . is simply to reduce as many individuals as possible to the same safe level, to breed and train a standardized citizenry, to put down dissent and originality.  That is the aim in the United States . . . and that is the aim everywhere else."  (Cara St. Louis and Harald Kautz-Vella, "Dangerous Imagination, Silent Assimilation" (November 20, 2014), p. 40.)

Eller konspirationsteoretikerna i 6th International Congress of Philosophy Ă„r 1926 vid Harvard Universitetet, som kom fram till att "soul or consciousness now is of very little importance".  Det lĂ„ter som en statusrapport, dvs att 'nu har vi lyckats dela upp sjĂ€len i delar, i rationer, sĂ„ att den nu Ă€r av mycket liten betydelse', underförstĂ„tt som motstĂ„ndare.

SĂ„dana foliehattar.
 

— LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„

//

 

Kommentar frĂ„n LegeNet  2015-11-22 12:58:42:

Kommentar "Jur kand, rÀttsvetenskap Àr teologi" i Dagens Juridik trÄd om att Jurister och teologer ska utbilda statstjÀnstemÀn om mÀnskliga rÀttigheter.

UrsprungslĂ€nk:  http://www.dagensjuridik.se/2015/11/jurister-och-teologer-ska-utbilda-statstjansteman-om-manskliga-rattigheter-nytt-regeringsbes#comment-54713
 

LegeNet sön, 2015-11-22 12:58

Jur kand, rĂ€ttsvetenskap Ă€r teologi.  Det institutionella skolsystem Benedict Spinoza i Tractatus Theologico-Politicus 16 (8/46) pĂ„ 1600-talet föreslog skulle inrĂ€ttas Ă€r en civil religion.  Spinoza menade nĂ€mligen att nĂ€stan alla mĂ€nniskor Ă€r permanent irrationella och absolut farliga, och att de följaktligen mĂ„ste styras till tanke, ord och handling.  RĂ€ttsvetenskapen av i dag Ă€r en följd av denna civila religion, eller som Ola Alexander Frisk kallar den, den akademiska traditionen.  (Referens i min kommentar 2015-11-21 19:09.)  Se gĂ€rna min lilla text "Det var en gĂ„ng en foliehatt" (2015-07-19 01:27) om Plato, John Calvins lĂ€ror, Benedict Spinoza, Johann Gottlieb Fichte, Harvard-professorn Alexander Inglis och 6th International Congress of Philosophy Ă„r 1926 vid Harvard Universitetet.  Texten ifrĂ„ga syftar ffa till att öppna upp tanken, och ger referenser för vidare studier.

Det som rent juridiskt senare har hĂ€nt Ă€r att mĂ€nniskor genom juridisk omdefiniering av begreppet person har kommit att betraktas som en sorts bolag.  (Se vidare under rubrik "Maskerad" i min text ""Makt Ă€r rĂ€tt"" (2015-09-03 15:00).

Dessa illusionisttrick anvĂ€nder sig av odefinierade begrepp, som ej fĂ„r ifrĂ„gasĂ€ttas.  Och dĂ€rför Ă€r det frĂ„ga om en fundamentalistisk civil religion, osv..  SĂ„ visst Ă€r det teologi.  För övrigt behövs det en verklig dialog dĂ€r odefinierade begrepp mĂ„ste definieras.  De "Hur kand" 2015-11-21 18:33 nedan kallar "troll" Ă€r en viktig del i denna process.  Vi Ă€r mĂ„nga nu som tröttnat pĂ„ det fundamentalistiska tankeförtrycket och i praktiken hĂ€delseförbudet.  Vi tror inte att mĂ€nniskor Ă€r permanent fördömda eller permanent irrationella, utan att förstĂ„else Ă€r möjlig och uppnĂ„bar.

Naturligtvis behövs det nĂ„gon jĂ€mnvikt mellan mĂ€nniskor, och dĂ€rför Ă€r det sĂ„ viktigt med dialog.  En "Janne D." nĂ€mnde 2015-11-20 07:12 i en trĂ„d pĂ„ NewsVoice att "I de hyggligt gamla Vedas sĂ„ finns bla. följande att begrunda:  nĂ€r tvĂ„ mĂ€n inte var samstĂ€mmiga i sin syn pĂ„ ett visst Ă€mne sĂ„ var dom rörande överens att den ena parten inte hade tillgĂ„ng till samma mĂ€ngd information som den andre och dĂ„ blev det en hederssak att TILLSAMMANS göra det som krĂ€vdes för att komma pĂ„ samma nivĂ„ och dĂ€rmed finna balans  Hehe oavsett hur lĂ„ng tid det tog."  Med dagens produktionskapacitetsöverskott har vi ju faktiskt möjlighet att realisera detta.  Eller som Ove Mollvik skrev till mig sent i gĂ„r kvĂ€ll:  "Vars och ens kraft och kĂ€nsla för rĂ€ttvisa borde kunna lĂ€nkas ihop i verksam riktning om man bara kan se nĂ„got likvĂ€rdigt hos varandra som mĂ€nniskor."

FörstĂ„else Ă€r möjlig!  Alla tjĂ€nar pĂ„ förstĂ„else, men alla förstĂ„r Ă€nnu inte det.

 

Kommentar frĂ„n LegeNet  2015-11-22 22:46:22:

Kommentar "mĂ€nskliga rĂ€ttigheter … nĂ„got som vi tillsammans … ska komma överens om" i Dagens Juridik trĂ„d om att Jurister och teologer ska utbilda statstjĂ€nstemĂ€n om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter.

UrsprungslĂ€nk:  http://www.dagensjuridik.se/2015/11/jurister-och-teologer-ska-utbilda-statstjansteman-om-manskliga-rattigheter-nytt-regeringsbes#comment-54717
 

LegeNet sön, 2015-11-22 22:46

Jur kand, för att vara kristallklar:  Jag anser inte att mĂ€nskliga rĂ€ttigheter ska vara nĂ„got för teologer utan nĂ„got som vi tillsammans, utan varje bedrĂ€geri, ska komma överens om.  Att det inte fĂ„r bygga pĂ„ bedrĂ€geri innebĂ€r att ingen auktoritet ska ha rĂ€tt att diktera tolkningar.  Är begrepp odefinierade Ă€r de ogiltiga som argument i denna dialog, givetvis undantaget argument som bygger pĂ„ att de Ă€r odefinierade.  SjĂ€lvfallet kan dialog mynna ut i överenskommelser om nya definitioner.

RĂ€ttstolkningar som tidigare har gjorts utifrĂ„n auktoritetsdikterade tolkningar Ă€r efter en sĂ„dan process föremĂ„l för omtolkning utifrĂ„n de nya definitioner sĂ„dan dialog utmynnar i.  För att ens kunna förstĂ„ vad som Ă€r auktoritetsdikterade tolkningar Ă€r det nödvĂ€ndigt att förstĂ„ det Ola Alexander Frisk förstĂ„tt, och sĂ„ vĂ€l förklarat.  (This Is How The State Fucks Your Mind - Ola Alexander Frisk http://hyperdialog.co.nr/ .)

En utmaning Ă€r naturligtvis att olika mĂ€nniskor har olika lĂ€ggning vad gĂ€ller hur de ens tĂ€nker.  Somliga tĂ€nker abstrakt, och det Ă€r för dem en utmaning att jordnĂ€ra konkretisera sin inre förstĂ„else.  Andra tĂ€nker logiskt intellektuellt i kĂ€nda banor, men kan inte tĂ€nka eller förstĂ„ abstrakt.  Och somliga Ă„ter Ă€r kĂ€nslomĂ€ssigt lagda, men kan inte heller tĂ€nka eller förstĂ„ abstrakt.  Allas mĂ€nniskovĂ€rde mĂ„ste Ă€ndĂ„ respekteras, ingen fĂ„r förtryckas eller inte bli sedd.

 
[No more comments.]

 
LegeNet Nytt, RSS flöde LegeNet Nytt, RSS flöde

Avprogrammeringen

Inloggning