Juridik Àr religiösa sakrament.
Om du gillar en religion, dÄ följer du förhoppningsvis religionens sakrament, föreskrifter och ceremonier.
Legitimiteten för civilisation Àr om den understödjer fysisk, emotionell och intellektuell utveckling.
NÀr en civilisation och en religion uppfattas mer som ett hinder Àn ett stöd, dÄ lÀmnar du religionen eller civilisationen.
AuktoritÀra religioner och civilisationer har dock lÄg tolerans för avhoppare.
"Man kan ligga en bit före som en fyr, kommer man för lÄngt bort sÄ blir man otydlig" skrev Jan RosbÀck till mig. Ja, nÀr man tÀnker i termer av var vi gick fel för flera tusen Är sedan, dÄ uppfattas man lÀtt som otydlig. Tell me about it... 2009 sa en dialogpartner till mig att "If you imagined yourself already to be in the age of knowledge, then the propaganda got you. The last 5000 years, we've been under hierarchical authoritarian control. Which is antithetical to the freedom required for The Age of Knowledge." Vi talade alltsÄ om den kommande Age of Knowledge. Jag har som ni förstÄr grunnat en hel del pÄ detta med grunden för civilisation. Och pÄ snacket om mÀnskliga rÀttigheter. Det Àr ju som det sades, frihet behövs för kunskap - och inte bara för kunskapens tidsÄlder, utan för visdomens. I naturen finns inga naturgivna rÀttigheter. Genom detta enkla resonemang inses att mÀnskliga rÀttigheter inte Àr en naturlag, för naturlagar gÄr det inte att bryta mot, men en auktoritet kan mycket vÀl ta ifrÄn dig dina rÀttigheter. Behövs bara mer makt.
DÀrför Àr det genom organisering, dvs civilisation, som rÀttigheter kan skapas. Legitimiteten för en civilisation beror av huruvida den understödjer fysisk, emotionell och intellektuell utveckling. NÀr en civilisation upphör att försvara dina rÀttigheter och slutar understödja fysisk, emotionell och intellektuell utveckling, dÄ förlorar den dÀrmed samtidigt alla egna rÀttigheter och all egen legitimitet. AuktoritÀra civilisationer har dock som redan pÄpekats lÄg tolerans för avhoppare. De Àr som en sekt som inte tolererar avhoppare. Med juridiska översteprÀster som övervakar civilisationens sakrament, föreskrifter och ceremonier.
Eftersom dessa juridiska översteprÀster har teologiska skrifter som kallas konventioner och lagar, och eftersom dessa skrifter erkÀnner tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, dvs att du inte kan tvingas tillhöra nÄgot visst tankesystem, sÄsom det tankesystem som enligt de legalt skriftlÀrdes fundamentalistiska bokstavstolkning av sina "heliga lagtexter" tydligen anser sig ha företrÀde att tolka rÀtt och fel framför verkliga levande mÀnniskor som tar fullt ansvar för sitt eget handlande och den skada det eventuellt vÄllar andra, sÄ kan denna paradox i deras egen lÀra anvÀndas för att göra dessa juridiska översteprÀster svarslösa.
FörutsÀgbart har ingen jurist bemött denna paradox utan "svaren" kommer i form av icke-svar och i form av Äsikter och stÀllningstaganden som ö.h.t. ej berör dessa frÄgor ens nÀr de lyfts. DÀrav förstÄs att jurister Àr ett prÀsterskap som ej har nÄgra svar nÀr dess teologiska grundantaganden ifrÄgasÀtts. Detta prÀsterskap mÄste ifrÄgasÀttas, för hur kan vi annars lÀmna den auktoritÀra inlÄsningen i en icke lÀngre funktionell modell för civilisation?
Du har alltsĂ„ inga rĂ€ttigheter om de tas ifrĂ„n dig, men samtidigt förlorar den som tar ifrĂ„n dig dina rĂ€ttigheter sina egna. Det finns dĂ€rför skĂ€l att försvara rĂ€ttigheter. Ăven om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter inte i sak Ă€r avhĂ€ngiga om nĂ„gon har erkĂ€nt desamma eller ej, utan om de kan försvaras, sĂ„ kan det vara vĂ€rt att pĂ„peka att i Förenta Nationernas allmĂ€nna förklaring om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna frĂ„n 1948, Artikel 18, erkĂ€nner man tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Inklusive rĂ€tten att byta tro. Inklusive rĂ€tten att antingen ensam eller tillsammans med andra offentligt eller privat manifestera sin tro genom att lĂ€ra ut den samt praktisera den. Min rĂ€tt att praktisera det jag tror pĂ„ Ă€r utsatt för krĂ€nkning.
Ăven Europeiska Unionens stadga om de grundlĂ€ggande rĂ€ttigheterna erkĂ€nner tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. D.v.s. rĂ€tt att inte tvingas tillhöra nĂ„got visst tankesystem, sĂ„som det tankesystem som enligt de legalt skriftlĂ€rdes fundamentalistiska bokstavstolkning av sina "heliga lagtexter" tydligen anser sig ha företrĂ€de att tolka rĂ€tt och fel framför verkliga levande mĂ€nniskor som tar fullt ansvar för sitt eget handlande och den skada det eventuellt vĂ„llar andra, men inte anser sig ha ansvar att följa fundamentalisternas lagtolkningar. Att tro att dagens skriftlĂ€rde skulle ha sĂ„dan rĂ€tt Ă€r gammeltestamentligt tĂ€nkande och fundamentalism i dess allra vĂ€rsta form. Ingen Ă€r skyldig att följa fundamentalistiska tankesystem och den som hĂ€vdar nĂ„got annat jobbar, ofta helt omedvetet, för förtryck och tyranni. Ingen jurist har bemött detta, utan "svaren" kommer som sagt i form av icke-svar och i form av Ă„sikter och stĂ€llningstaganden som ö.h.t. ej berör dessa frĂ„gor ens nĂ€r de lyfts. Och dĂ€rav förstĂ„s alltsĂ„ att jurister Ă€r ett prĂ€sterskap som ej har nĂ„gra svar nĂ€r dess teologiska grundantaganden ifrĂ„gasĂ€tts.
NÀr civilisation inte handlar om att understödja fysisk, emotionell och intellektuell utveckling, dÄ handlar den istÀllet om mÀnskligt slavdrivande. Det mÀnskliga slavdrivandet sÄsom uppfunnet för tusentals Är sedan gÄr ut pÄ att kila in sig mellan mÀnniskan och alltet, som en mellanhand. Kan vara i olika avseenden. Oavsett i vilket avseende sÄ Àr det till sin funktion ett slags prÀsterskap och en religion som tillÄter och legitimerar detta. Denna religion kan sedan kallas ideologi eller nÄgot annat. SÄ lÀnge civilisation understödjer goda och eftertraktade vÀrden kan slaveriet vara frivilligt. Men nÀr dessa mellanhÀnder tar sig större friheter och förmÄner Àn vad som kan vara berÀttigat för de tjÀnster de utför, dÄ Àr det hög tid att bryta sig ur deras religion och sekt. Som nu.
Frihet behövs för kunskapens och visdomens tidsÄlder.
Fotnot:
Texten ovan ligger Àven utlagd som bloggning pÄ http://blog.lege.net/?/357-Frihet-behoevs-foer-kunskapens-och-visdomens-tidsalder.html . DÀr kan den Àven kommenteras.
— LegeNet Holistisk detektivbyrĂ„
//
Kommentar frÄn LegeNet Holistisk detektivbyrÄ 2015-07-02 23:28:03:
Argumentet för att en mÀnniska ÀndÄ nÀr hon har behov dÀrav mÄste kunna anvÀnda den juridiska fiktionen, den sÄ kallade fysiska personen, Àr naturligtvis att samhÀllet har konstruerats sÄ att det har gjorts omöjligt att fullt ut Ätnjuta de mÀnskliga rÀttigheterna utan denna möjlighet. Görs samhÀllet om sÄ den juridiska fiktionen ej lÀngre Àr nödvÀndig, dÄ kan dess vid behovs anvÀndande naturligtvis ej heller hÀvdas som mÀnsklig rÀttighet. Om den juridiska fiktionen ej lÀngre skulle behövas för att komma i Ätnjutande av samtliga mÀnskliga rÀttigheter, dÄ skulle jag som mÀnniska behöva vÀlja mellan att alltid stÄ under dess begrÀnsningar, eller att aldrig göra det. SÄ Àr det dock inte i dag, i dag Àr jag tvungen att ha tillgÄng till den för att ha tillgÄng till samtliga mÀnskliga rÀttigheter, men samtidigt kan jag för att ha tillgÄng till samtliga mÀnskliga rÀttigheter inte alltid vara tvungen att agera under person.
Ingen har ens försökt motbevisa mitt pĂ„stĂ„ende att jag ej Ă€r tvungen att förknippas med 'fysisk' eller annan person. En sĂ„dan rĂ€ttslig dialog skulle jag se fram emot. Det mĂ„ste dĂ„ vara vĂ€rdebaserad (= vĂ€rdefull!) dialog, inte att en jurist 'viftar med juristtrollstaven', och ut ur juristhatten 'finner' juristen 'en juristkanin' — alltsĂ„ att 'domstolen finner', utan varje sakargumentering och utan att förklara varför det ena eller det andra 'ej befanns rĂ€ttsligt relevant'. För "nu fattar den hĂ€rskande klassens redskap beslut u.p.a., utan personligt ansvar. [...] Domstolen, liksom rĂ€ttsvetenskapsmannen, argumenterar inte lĂ€ngre för sin stĂ„ndpunkt, ty det behövs inte; domstolen och rĂ€ttsvetenskapsmannen "finner".29 [...] Juridiken, ursprungligen en filosofisk tradition, med Salomonisk rĂ€ttvisa som det nĂ€rmaste makthavaren kommer pragmatik framför bevisbörderegler och fragmentarisering genom sĂ€rskiljning med hjĂ€lp av konstruktioner som "rĂ€ttslig relevans" reduceras till teknik och bygger sin auktoritet pĂ„ avsvĂ€rande av eget ansvar istĂ€llet för empiri och vishet."
"29 Jmf den kritik Iain Cameron riktar mot Svea HovrĂ€tt och dess avsaknad av öppen argumentation, skapande legitimitetsproblem för domstolen, nĂ€r domstolen i centrala Ă€renden underlĂ„ter att argumentera utifrĂ„n annan auktoritet Ă€n etablerad position. Det gĂ„r, enligt Cameron, och jag Ă€r som framgĂ„tt ense, helt enkelt inte an: "Domstolen deltar i en tre-partsdialog genom sina domskĂ€l — i synnerhet i rĂ€ttighetsfrĂ„gor." Dagens Juridik 2014-10-31 http://www.dagensjuridik.se/2014/10/domstolen-deltar-i-en-trepartsdialog/"
(s. 36-37, Dennis Töllborg, Ruinerna hĂ€vdar att byggnaden var vacker / Our EraÂŽs Fear of Quality, in english on pp. 41-42.)Kan en jurist 'vifta med juristtrollstaven', och ut ur juristhatten 'finna' 'en juristkanin' — alltsĂ„ att 'domstolen finner', utan varje sakargumentering och utan att förklara varför det ena eller det andra 'ej befanns rĂ€ttsligt relevant', ja, dĂ„ kan du och jag lika gĂ€rna, och pĂ„ precis lika stark rĂ€ttslig grund, 'finna' att domstolen 'ej Ă€r rĂ€ttsligt relevant'. Det som gĂ€ller för den ena, ska gĂ€lla för den andra. Allt annat innebĂ€r ett stöd för vĂ€rderingen att 'makt Ă€r rĂ€tt'. Vilket enligt min vĂ€rdering Ă€r en mycket dĂ„lig vĂ€rdering. Det Ă€r för att jag inte har en sĂ„dan dĂ„lig vĂ€rdering som jag noga argumenterar för allt jag pĂ„stĂ„r, för annars kunde jag ju som sagt lika gĂ€rna sjĂ€lv bara 'finna' att jag har rĂ€tt...
Det spelar heller ingen roll hur mÄnga som har lÄtit sig bedras, eller hur fina titlar och medaljer de som har lÄtit sig bedras har, för som Lord Denning dömde, "Fraud unravels everything". Lyckligtvis för iallafall en del av de som mer naivt deltagit i bedrÀgerierna sÄ finns det visst lagstöd för att den som inte förstÄr att den begÄr en korrupt handling, ej heller nödvÀndigtvis Àr straffrÀttsligt ansvarig för sÄdan korrupt handling, hÀr förklarat av en professor i rÀttsvetenskap:
"High-level corruption Ă€r svĂ„rgripbar. Ett av skĂ€len dĂ€rtill, kanske det viktigaste, Ă€r att den svarar mot normaliteten i den rĂ„dande kontexten, och dĂ€rför ofta Ă€r omedveten för de inblandade — de ser helt enkelt inte agerandet som korrupt, eftersom de agerar som alla andra gör.62 Och lever i en vĂ€rld dĂ€r man Ă€r övertygad om att korruption inte förekommer i Sverige, eller i varje fall i vĂ€ldigt lĂ„g utstrĂ€ckning, endast kan förstĂ„ low-level corruption som korruption och dĂ€r pĂ„stĂ„enden om high-level corruption utgör "konspirationsteorier", traditionellt framförda av "rĂ€ttshaverister" eller, som den moderne juristen uttrycker det för att visa att de minsann hĂ€nger med, "foliehattar". Inom juridiken sĂ€ger vi att de dĂ€rmed saknar uppsĂ„t, vilket kan vara en ansvarsbefriande grund, och faktiskt Ă€r det nĂ€r det gĂ€ller korruptionsbestĂ€mmelsen i brottsbalken. High-level corruption blir dĂ€rför ofta lika med legal korruption, legalized corruption.63"
"62 Jmf t.ex. http://www.expressen.se/gt/politiker-tjanar-57-660---for-en-dags-arbete/
http://www.expressen.se/gt/erbjods-lon-pa-57-660--for-att-rosta-med-s/"
"63 Jmf BrB 10:5a-d med BrB 1:2 BrB 10:5e, som avser medhjÀlp till mutbrott, Àr dock ett oaktsamhetsbrott, skapat för att underlÀtta de bevissvÄrigheter Äklagarna ansÄg sig ha just nÀr det gÀller SAAB och Armsdeal. Se Àven Esaiasson, Gilljam och Rothstein, resonemang och hur de betraktar vad som i internationella konventioner [Àr] korruption som legalt (och normalt): http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2558129-har-johan-nyhus-s-brutit-mot-lagen-?m=print GP 2014-11-27, Har Johan Nyhus brutit mot lagen?"
(Kapitel 3, s. 64, Dennis Töllborg, Ruinerna hÀvdar att byggnaden var vacker / Our EraŽs Fear of Quality, utkom 12 juni 2015.)
För övrigt, ett 'rÀttsvÀsende' som inte intresserar sig för samvete och rÀttspatos, och som inte heller kan gÄ till rÀtta med maktens mÄngfaldiga övergrepp, det saknar legitimitet att döma den som ingen skadat. SjÀlv avsÀger jag mig dÀrför all form av tvÄngshandel genom sÄdant 'rÀttsvÀsende'. Den som inte först stÀdar i sitt eget bo kan omöjligt legitimt döma nÄgon annan. Myndigheterna, som sedan 1975-01-01 dessutom Àr bolagiserade, blockerar i dag i strid mot olika författningsbestÀmmelser tusentals mÀnniskor frÄn att fÄ svar pÄ livsviktiga frÄgor.
Dessa statliga bolag eller alltsĂ„ statliga enheter styrs via författningsbestĂ€mmelser som har beslutats av riksdagsmĂ€n. Dessa riksdagsmĂ€n har dock i andra författningsbestĂ€mmelser bestĂ€mt att enbart konstitutionsutskottet bestĂ„ende av riksdagsmĂ€n har rĂ€tt att stĂ€lla de statliga bolagen kallade myndigheter till svars för dessa brott. Och de flesta riksdagsmĂ€n Ă€r ju medbrottslingar, inte minst vad gĂ€ller de mĂ„nga krigsbrotten.Jag var förresten sjĂ€lv en av ursprungsanmĂ€larna av en anmĂ€lan för krigsbrott mot ett större antal ministrar, riksdagsledamöter och försvarsanstĂ€llda, som lades ned dĂ„ Ă„klagarna till sist sade sig inte ha rĂ€tt att driva detta. En av de första eller alltsĂ„ lĂ€gre Ă„klagarna skrev att det som anmĂ€lts inte var brottsligt, men de högre upp hade lite mer egen sjĂ€lvbevarelsedrift Ă€n sĂ„. DĂ€rmed har dessa statliga enheter som i riksdagsmĂ€nnens författningstexter kallas myndigheter heller inte nĂ„gon legitimitet att döma enskilda mĂ€nniskor för andra författningsövertrĂ€delser. Den urgamla principen heter 'likhet inför lagen'. Det gĂ„r inte att sĂ€ga att 'men det Ă€r en annan sak'. DĂ€r Ă€r ingen annan sak, det Ă€r en för legitimiteten helt central sak. Ăr det tillĂ„tet med folkmord, men förbjudet att ha brĂ„ttom?!
Enligt hur den svenska grundlagen Ă€r konstruerad sĂ„ stĂ„r faktiskt riksdag och regering 'över lagen', bara de stöder varandra internt och inte anmĂ€ler varandra för konstitutionsutskottet. Vilket innebĂ€r att nĂ€r högnivĂ„korruptionen Ă€r tillrĂ€ckligt utbredd, dĂ„ fungerar Sverige som vilken maffia som helst. Detta har alltsĂ„ redan hĂ€nt, och jag vĂ€grar stödja denna maffia. Vilket innebĂ€r att jag inte erkĂ€nner nĂ„gon förmodad rĂ€tt för dess system att döma mig, varför jag konsekvent lyfter tillbaka ansvaret pĂ„ de enskilda mĂ€nniskor som pĂ„stĂ„r att systemet skulle ha nĂ„gra befogenheter det egentligen inte har. Endast den som har vĂ€rderingen att 'makt Ă€r rĂ€tt', en enligt mig mycket dĂ„lig vĂ€rdering, kan se nĂ„gon rĂ€ttslig legitimitet i ett system som utan varje sakargumentering och utan att förklara varför det ena eller det andra 'ej befinns rĂ€ttsligt relevant', endast 'viftar med juristtrollstaven', och ut ur 'juristhatten' 'finner' nĂ„gon 'juristkanin' — alltsĂ„ att 'domstolen finner'.Det hĂ€r Ă€r inget jag bara har hittat pĂ„. Det finns flera högprofils precendenter. Utan andra jĂ€mförelser sĂ„ var det ju t.ex. i NĂŒrnberg tribunalen ingen höjdare att som försvar pĂ„peka man utfört reglementet till punkt och pricka. Inte ens i European Court of Human Rights (ECtHR) i Strasbourg Ă€r den nĂ„gon höjdare för lĂ€nder att ens försvara sig med att man utfört tvingande lag frĂ„n the European Court of Justice (ECJ) i Luxemburg. ("the ECHR has been prepared to hold EU member states liable for human rights' violations committed within their jurisdictions, even when they were just complying with a mandatory provision of EU law", http://en.wikipedia.org/wiki/Relationship_between_the_European_Court_of_Justice_and_European_Court_of_Human_Rights .) Genom att ignorera den helt avgörande frĂ„gan "varför", genom att inte bry sig om annat Ă€n att följa order, skapas ondskan.
Hur Äterfinner vi sjÀlva anledningen till varför vi ens har ett samhÀlle? MÀnniskan. För orsaken att det blivit sÄ hÀr illa Àr att "varför" suddats ut ur svensk begreppsvÀrld. Man kommer inte lÀngre ihÄg varför man följer reglerna, bara att nÄgon har sagt att de mÄste följas. Och nÀr man inte vet frÄgar man `storebror'. Den som utför tvÄngshandling mot en medmÀnniska för att chefen sÀger att det Àr rÀtt, utan att först undersöka hur det egentligen ligger till, har utfört en ond handling. Att vÀgra undersöka om man Àr pÄ vÀg att skada en oskyldig Àr ondska. Avsiktlig omedvetenhet Àr ondska. Att gömma sig bakom en brottsorganisation, oavsett om denna kallar sig 'staten', Àr ondska.
[No more comments.]