| Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
    närmar ossslutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
 skeenden i den inre och den yttre världen. 
    >>Uppdateras torsdagar<<
     2009-01-22   Kanaans land   Det
    är något egendomligt med historien om Mose, uttåget ur Egypten och färden
    motKanaan, det förlovade landet. I en artikel som jag läste presenteras en
    del tunga skäl
 som bestämt hävdar att det utvalda folkets passage av Röda Havet ägde rum
    vid den
 östra änden av Sinaihalvön, inte alls
    mellan Egypten och Sinai. Moses folk levde runt
 det bördiga Nildeltat redan innan uttåget. När de flydde färdades de genom
    den svåra
 terrängen som utmärker Sinaihalvön. Men märkligt nog sänder Gud dem på
    omvägar
 med motiveringen att de kunde bli rädda och vända om, skulle de möta
    fientliga härar.
   Men
    var de egentligen på väg till ett land
    med namnet Kanaan? De allra flesta språkoch ortsnamn har vid denna tid sina rötter i Sumeriskan. Det är betecknande
    att ordet
 Kanaan kan härledas till stavelserna KA-NA-AN, där KA betyder port eller mun, NA
 står för bland annat sten/klippa
    och AN har innebörden himmel och hög. Tolkat på så
 vis så får jag betydelsen till: ”Klippan
    som är porten till Gud.” Moses och de utvalda
 var troligen på väg till det heliga berget, det var deras mål. Men detta
    berg fanns inte
 på Sinaihalvön utan var beläget i Saudiarabien, ett berg som idag heter Jebel el Lawz.
   Vid
    det heliga berget får Mose som representant för sitt folk motta lagarna som
    Gudvill förmedla till dem och i detta område tillverkas också Förbundsarken
    där tavlorna
 av sten ska förvaras. Nu följer drygt två år då lagarna tolkas och då
    riter, ceremonier
 etableras för att ge budorden sitt kulturella sammanhang. Först därefter
    börjar folket
 vandra igen och de närmar sig nu floden Jordan österifrån, liksom från fel
    håll. Är det
 fortfarande landet Palestina som är slutmålet? I Mos 1:6 tycks det mer vara
    länderna
 Libanon och Syrien som utlovas, från Medelhavet i väster fram till floden
    Eufrat i öst.
   Mose
    har uttryckliga order att inte gå över floden Jordan, han ska leva
    återstoden avsitt liv på östra sidan och dö där. Det blir Moses efterföljare, Joshua,
    som till slut drar
 över floden i ett fälttåg och erövrar landet väster om Jordan. Ordningen
    återställs, får
 man förmoda, områden utskiftas till utvalda stammar. Detta skedde för över
    tretusen
 år sedan; det förlovade landet har således redan utlovats, erövrats och
    överlämnats i
 händerna på nya förvaltare. Var kommer dagens Israel in i bilden, har detta
    land över
 huvud taget med Bibelns berättelser att göra? Förmodligen inte mer än till
    dess namn.
 |