Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
närmar oss
slutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
skeenden i den inre och den yttre världen.
>>Uppdateras torsdagar<<
2009-01-22 Kanaans land
Det
är något egendomligt med historien om Mose, uttåget ur Egypten och färden
mot
Kanaan, det förlovade landet. I en artikel som jag läste presenteras en
del tunga skäl
som bestämt hävdar att det utvalda folkets passage av Röda Havet ägde rum
vid den
östra änden av Sinaihalvön, inte alls
mellan Egypten och Sinai. Moses folk levde runt
det bördiga Nildeltat redan innan uttåget. När de flydde färdades de genom
den svåra
terrängen som utmärker Sinaihalvön. Men märkligt nog sänder Gud dem på
omvägar
med motiveringen att de kunde bli rädda och vända om, skulle de möta
fientliga härar.
Men
var de egentligen på väg till ett land
med namnet Kanaan? De allra flesta språk
och ortsnamn har vid denna tid sina rötter i Sumeriskan. Det är betecknande
att ordet
Kanaan kan härledas till stavelserna KA-NA-AN, där KA betyder port eller mun, NA
står för bland annat sten/klippa
och AN har innebörden himmel och hög. Tolkat på så
vis så får jag betydelsen till: ”Klippan
som är porten till Gud.” Moses och de utvalda
var troligen på väg till det heliga berget, det var deras mål. Men detta
berg fanns inte
på Sinaihalvön utan var beläget i Saudiarabien, ett berg som idag heter Jebel el Lawz.
Vid
det heliga berget får Mose som representant för sitt folk motta lagarna som
Gud
vill förmedla till dem och i detta område tillverkas också Förbundsarken
där tavlorna
av sten ska förvaras. Nu följer drygt två år då lagarna tolkas och då
riter, ceremonier
etableras för att ge budorden sitt kulturella sammanhang. Först därefter
börjar folket
vandra igen och de närmar sig nu floden Jordan österifrån, liksom från fel
håll. Är det
fortfarande landet Palestina som är slutmålet? I Mos 1:6 tycks det mer vara
länderna
Libanon och Syrien som utlovas, från Medelhavet i väster fram till floden
Eufrat i öst.
Mose
har uttryckliga order att inte gå över floden Jordan, han ska leva
återstoden av
sitt liv på östra sidan och dö där. Det blir Moses efterföljare, Joshua,
som till slut drar
över floden i ett fälttåg och erövrar landet väster om Jordan. Ordningen
återställs, får
man förmoda, områden utskiftas till utvalda stammar. Detta skedde för över
tretusen
år sedan; det förlovade landet har således redan utlovats, erövrats och
överlämnats i
händerna på nya förvaltare. Var kommer dagens Israel in i bilden, har detta
land över
huvud taget med Bibelns berättelser att göra? Förmodligen inte mer än till
dess namn.
|