|
Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
närmar oss
slutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
skeenden i den inre och den yttre världen.
>>Uppdateras torsdagar<<
2008-08-21 Mänsklig
makt
Det
talas mycket om den inverkan människan har på planeten jorden, hur vi
påverkar
atmosfären, klimatet, värmenivåer och växthusgaser. Frågan är om detta
verkligen är
ett korrekt sätt att beskriva människans närvaro på. Det finns olika
dimensioner som
i kosmos gestaltar sig på olika sätt och dess väsen skiljer sig åt i
utvecklingsnivå men
även i storlek. Jordklotet är ett besjälat väsen i Universum, ett väsen som
har sin syn
på och sin upplevelse av tillvaron. Vi människor är inte kapabla att styra
detta väsen,
lika lite som våra celler kan påverka den riktning vi tar i livet; det är olika
existenser.
Den
medvetna jorden, ibland kallad Gaia, skapar sina egna lagar och
omständigheter.
Vi måste därför sluta upp att se det som att vi människor styr Gaias
framtid, det enda
vi styr är vår egen framtid; Gaia går sina egna vägar. Människans tankar
och projekt
bör snarare ses som en avspegling
av Gaias egen tankevärld; Gaia går före, inte efter.
Detta betyder dock inte att vi kan avhända oss vårt ansvar för naturen och
oss själva,
i begreppet vördnad ligger en
outtalad strävan att vi måste vårda den hand som föder
oss, vårda vår modergestalt. Om
vi inte gör detta kommer Gaia helt enkelt ta bort oss.
Vi
kan göra en liten analogi: Tänk er en människa som ätit något olämpligt,
något som
inte är rent och friskt. Följaktligen får hon ont i magen och vidtar därför
mått och steg
för att återställa balansen. Behandlingen i detta fallet är att hon
preparerar en yoghurt
eller liknande dryck för att tillföra magen ”snälla bakterier”. Tillskottet
av de vänliga
bakterierna konkurrerar ut de aggressiva och därmed upphör besvären. Detta
kan bli
en konsekvens för människor som är upphov till besvär för Gaia; hon kan
låta ersätta
dem med ”andra människor”, alternativt så utrotar hon allt och börjar om
från ruta ett.
Människan,
i högmod och enfald, tror att hon råder över allt skapat, även det som vida
överträffar henne själv i storlek och makt. Men planeterna lever sina liv,
solarna lever
i sin verklighet, galaxerna har sina vanor och vem känner galaxhoparnas
tillvaro? Vår
egen sol har ett livsöde som starkt påverkar vår vardag men vi kan inte
påverka dess
beslut. Och solen har en mörk tvilling som i en framtid kommer omvälva
allting som vi
vant oss med. Inte heller det kan vi påverka men vi kan förhålla oss på olika sätt inför
det nya som måste komma; detta kräver tålamod, kunskap, ödmjukhet och
förtröstan.
|
