Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
närmar oss
slutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
skeenden i den inre och den yttre världen.
>>Uppdateras torsdagar<<
2008-06-05 Rymdagenda
I
dagarna har det varit stort väsen kring NASA’s Marslandare Phoenix och
uppdraget
att finna spår av vatten på vår grannplanet. Som vanligt presenteras ett
litet antal helt
menlösa och suddiga bilder av lite grus och sten. Hela
denna cirkus går ut på att vi ska
tro att det föreligger ett seriöst rymdprogram som ska utforska rymden och
planeterna
i vår närhet. I verkligheten pågår en helt annan rymdagenda som allmänheten
inte ges
en glimt av. De bilder som utvalda forskare där har att hantera är i
sanning ”Hi Res”,
på dessa fotografier av Mars yta skulle man kunna räkna prickarna på en
nyckelpiga.
Det
som vi inte ska få veta något om är det faktum att planeten Mars relativt nyligen
var en livskraftig planet med stora oceaner och kontinenter precis som på
jorden. Ett
möte med den nyanlända Venus gjorde att Mars förlorade sin atmosfär och de
viktiga
betingelserna för liv. De utvecklade människor som faktiskt bebodde
planeten fick på
ögonblicket kasta sig i sina rymdfarkoster och bege sig till jorden. De
bildade här den
”ariska rasen”, efter grekiskans ”Ares”,
Mars. De ansåg sig vara en smula ”förmer”
jämfört med jordens befolkning men de har aldrig släppt tankarna på sin
forna planet.
Är
det ättlingarna till Arierna som idag bedriver hemlig forskning om Mars?
Letar de
kanske efter specifika byggnader och artefakter på planeten, vilka
förväntas bära på
viktiga ledtrådar om svunnen teknologi? Kanske vill de utröna om Mars
möjligen kan
bli en tillflyktsort för eliten om jorden skulle översvämmas eller skadas
av ett oväntat
kometnedslag. Men hur oväntade är egentligen eventuella kometer och
asteroider, en
ständig bevakning sker dygnet runt men människor i gemen får endast höra
något när
risken är minimal, inte tvärt om. I ett skarpt läge måste vi tyvärr klara
oss helt själva.
Somna
inte till ”bakom ratten”, läs mellan raderna om det som sker i världen.
Solens
följeslagare, Nemesis, är en realitet; historien vittnar om detta. Tiden
kryper närmare
den punkt när tryckvågen från den svarta solen träffar oss som en klubba.
Händelsen
kommer inte förvarnas på något sätt. Det enda vi kanske får veta är att en
samling av
”små kometer” förväntas runda solen. Men sedan kommer höga statsmän att
mycket
stillsamt smyga sig iväg, kanske efter ett givet schema, för att inte väcka
uppseende.
Där ligger de sedan i förseglade tunnlar, i väntan på jordskalvet, skuren
av asteroider.
|