Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
närmar oss
slutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
skeenden i den inre och den yttre världen.
>>Uppdateras torsdagar<<
2007-07-05 Planetfamilj
Ni som har följt mina
artiklar en tid vet att jag då och då förväxlar saker och ting, idag
fortsätter antagligen den trenden. Det eviga målet som jag kämpar med är
att äntligen
få ihop de inbördes relationerna i den
kosmiska familjen, dvs planeternas förhållanden
till varandra. Speciellt intressant är förstås planeten Jorden och
tvillingen Nibiru, vilka
föddes ur en större planet kallad Anu eller Tiamat. Själva klyvningen
uppstår troligen
när Anu kolliderar med den forna planeten Maldek. Denna planets yttre delar
krossas
till Asteroidbältet men kärnan bevaras som Merkurius och ges en annan
omloppsbana.
Men delen som blir till
Nibiru fragmenterar och bildar två mindre avskilda segment, de
formas till månen (Luna) och gissningsvis till asteroiden ”Cruithne”
(ett namn omöjligt
att uttala). Luna och Cruithne stannar inledningsvis hos Nibiru men dras
efter en tid ur
sina banor och sällar sig till Jorden istället. Planeten Anu formades vid
en gasjätte som
i sin tur bildades vid en blå jättestjärna. Denna stjärna delade upp sig
till den välkända
Sirius A och till stjärnan Canopus. Vid uppdelningen skapades Sirius B och
Sirius C ur
Canopus. Samma uppdelningseffekt har således skett flera gånger; historien
upprepas.
Det är ur den ovan nämnda
gasjätten som de planeterna Neptunus och Uranus uppstår
genom delning. Vid delningstillfället skapas planeten Triton och Pluto ur
Uranus massa.
Och just som i tidigare exempel så lösgör sig Triton till slut från Uranus
och närmar sig
Neptunus istället, Pluto intar en mer kaotisk bana, i likhet med Cruithne.
Vi kan ana en
och samma själ i Sirius A, Neptunus och Jorden. Hos Canopus, Uranus och
Nibiru anar
vi åter en gemensam nämnare. En annan sambandskedja ser vi hos Sirius C,
Pluto och
Cruithne. Och var och en av dessa själslänkar kan man fortsätta att följa
åt båda håll!
Länken Canopus-Uranus-Nibiru
är inte fullständig, stjärnan Nemesis skall placeras in
mellan Canopus och Uranus. Nemesis hör till de små gula solarna, den är
förstås mörk
sedan en tid tillbaka. Nemesis hörde ursprungligen till Alpha
Centaruri-systemet, men
”adopterades” av Sirius A för en tid. Senare dras Nemesis in i vårt
solsystem och som
kompensation får Sirius A en ny ”son”, nämligen Sirius B som hade sitt
första hem vid
stjärnan Canopus. Den uppmärksamme kan se ett återkommande mönster här;
såsom
ovan, så ock nedan. Planeternas förehavanden skiljer sig knappast från
människornas.
|