|
Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
närmar oss
slutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
skeenden i den inre och den yttre världen.
>>Uppdateras torsdagar<<
2007-03-08 Hyksos
För
drygt 2500 år sedan invaderades Egypten av ett främmande folk som senare
kom
att kallas ”Hyksos” (heqa khasewet), egyptiska för ”främmande härskare”.
Vilka de
egentligen var och var de kom ifrån strider forskarna om än i dag.
Emellertid tycks de
en dag ha försvunnit lika snabbt som de kom och minnet av dem förbleknade.
Somliga
vill förknippa dem med det judiska folket som flydde ut ur Egypten men det
förefaller
mindre troligt. Det som utmärker Hyksos är nämligen deras, på den tiden,
avancerade
krigsmaskineri. De for i snabba hästvagnar och var utrustade med
kompositpilbågar.
Mer
troligt är att den egyptiska hären som Moses flydde från var ättlingar till
Hyksos.
Historien berättar just att den farao som hade makten satte efter Moses
folk och hann
ikapp dem snabbt på grund av deras hästvagnar. Men som de flesta vet så kom
slutet
snabbt för farao och hans armé, de begravdes alla i en flod av
vattenmassor. Man kan
ana att detta utspelade sig vid tiden för Nibirus (Nemesis) passage;
väderfenomen av
tumultartade dimensioner satte vattenmassor i rörelse. Möjligen var
flodvågen följden
av det förväntade polskiftet men detta ägde förmodligen rum senare, under
Josuas tid.
Historien
envisas med att upprepa sig och vi kan se det gång på gång. De makthavare
som i vår tid har överlägsna militära medel är inte svåra att urskilja, det
är de nationer
som med rött och vitt i sina fanor erövrar och plundrar länder i
befrielsens namn. Snart
drar de åter i krig och denna gång är det Iran som får agera ”skurk”. Men
ingen armé
är oövervinnerlig, i synnerhet inte när deras tid tagit slut och de andliga
makterna fått
nog av alla övergrepp och skändligheter. Man kan nästan höra rösten från
urtiden, ett
budskap från den sanne och rättfärdige guden, som avkunnar dom över
slavdrivarna:
”Ni
har misskött den egendom ni sattes att förvalta. Ni har överträtt lagarna
och grovt
förbrutit er mot mitt folk. Så som ni nu har utplånat mitt verk ska jag
också göra er om
intet. I framtiden ska främlingar besöka jorden och fråga: ’Var är
makthavarna, alla de
som styrde er; kungarna, politikerna och affärsmännen?’ Och folket skall
svara: Vilka
är dessa som ni nämner, våra skrifter känner dem inte, våra äldste vet inte
om dem, de
är inte ibland oss, ingen av oss minns något om dem.” Detta är nog det mest
kännbara
straffet för makthavarna; de vinner inga lagrar, tvärtom blir de raderade
ur böckerna.
|
