UUAA Radio

Du låter precis som progremmeraren som förfasas över, och blir utkonkurrerad av, fri mjukvara. - Progremmerare kan ju inte arbeta gratis..syft o tandagnissel. Det är detta jag slår utav i ditt inlägg. Men den programmeraren sitter bara fast i ett gammalt tänk. Kom ihåg mitt långa inlägg om fri mjukvara, programmerarna fortsätter att få betalt, de blir inte arbetslösa och utvecklingen stannar defenitivt inte så länge det finns en efterfrågan av nya och bättre program. Applicera lite av det "tänket" på det skrivna ordet istället. Här bör man också komma ihåg att datorprogram inte är någon teknisk insustri, det är något som skrivs och jämförbara aktiviteter hittas inom konst och humaniora.

Nu handlade ju bara den senare hälften om "vem som tjänar" där jag beskrev ett sätt att se på det. Läs gärna Joel Spolskys Strategy Letter V för ett annat sätt att se på det ur en micro-ekonomisk synvinkel. Det är ju inte så att IBM, Novell, Sun mfl. jätteföretag spenderar mångmiljonbelopp var på fri mjukvara bara för att de läst GNU-manifestet eller helt plötsligt fått för sig att de inte gillar kapitalism.. Läs gärna klassikern inom fri mjukvara, The cathedral and the basaar av Eric S. Raymond, för en inblick i kollaborativ icke-styrd utveckling - Detta arbetsätt, att går att arbeta på det viset i största möjliga globala skala, är Linus Torvalds stora bidrag till mänskligheten, inte linuxkärnan i sig.

Nåja, någonstans i dessa linjer är det du skall söka dina svar, inte i gammelmedias begränsade gamla box. Var vi tillslut kommer att hamna, ja det står skrivet i framtiden..

//steelneck

Nu var detta inte ett inlägg om min privatekonomiska situation. Jag har under tjugo års tid tjänat i stort sett alla mina pengar på immateriell produktion, som texter, inläsningar och filmer, så jag är ytterst medveten om verkligheten -- in på bara skinnet.

Jag försökte sätta ribban lite högre, om hur man kan få en bloggosfär som det går att förvänta sig någon slags kontinuitet ifrån, där den inte står och faller med olika individers idealitet.

Jag missförstod kanske din kommentar tidigare, men det enda jag kunde utläsa om hur den fria programmeraren fick ihop till sin falukorv, var att han eller hon bytte uppdragsgivare, från licensgivaren till konsulten, och så var alla nöjda och glada.

En ideell bloggare har ingen uppdragsgivare, ingen lön och inget licensskydd.
Vi befinner oss redan på den "goda sidan" genom att dela med oss av våra kunskaper och slutsatser utan att förvänta oss någon betalning för det.
(Okej, för några handlar det om att blogga om sådant de även sysslar med på arbetstid, som politiker, experter och vissa journalister. Men då är de också bakbundna av att arbetsgivaren kan läsa vad de bloggar om, och är på så sätt inte fria.)

Men jag har sagt det förut; det finns inga möjligheter att leva på donationer i den här verksamheten. Inte ens David Icke eller Alex Jones går runt. Så, det kanske bara att finna sig i att det är så här det måste vara. Bloggandet är något du bara kan ägna dig åt så länge du har din inkomst någon annanstans ifrån.

Men då kan det inte heller bli ett alternativ till massmedier. Eftersom ytterst få bloggare som är rädda om sin inkomst och sitt privatliv vågar skriva om sådant som uppfattas som kontroversiellt eller till och med omstörtande.

Och det var inte menat som något "snyft och tandagnisslan"! ;-)

MW

Jag måste nog rikta lite kritik mot mig själv här! Bloggande är och ska väl inte vara ekonomiskt självbärande? Alla personer har väl en inkomst i dagens samhälle, även om den inkomsten kanske kommer från A-kassan, från sjukersättning eller från Socialen. Är det inte till och med en poäng att inkomsten INTE är beroende av vad, hur bra eller hur mycket man skriver? En liknelse kan göras med våra politiker: Politiken har blivit ett regelrätt yrke och en karriärsmöjlighet, men egentligen borde politiska positioner vara förtroendeuppdrag som man engagerar sig i en kort tid för att sedan dra sig tillbaka.

En invändning mot detta resonemang kan förstås vara följande: Den som vill blogga på en seriös och högkvalitativ nivå behöver lägga ner mycket TID på verksamheten. Den tiden finns helt enkelt inte för den som samtidigt förvärvsarbetar. Ett alternativ kan då möjligen vara att deltidsarbeta och samtidigt blogga. Det allmänna levernet och livskvaliteten blir då lidande men en oberoende röst skapas i etern. Sanningsskribentens paradox: Att vara hungrig men ohejdat uttrycksfull, eller att vara mätt men försedd med munkavle?

Jag tror ändå på donationer i framtiden. Vart efter det blir allt mer uppenbart att det pågår ett infowar kommer folk vilja sponsra sanningssökare och alternativa tänkare.

Det vore också möjligt att ta betalt för extra tjänster såsom podcasts och kortfilmer m.m. Det vore dessutom mycket enklare om det fanns en standard för e-cash så nu kanske ni förstår varför inget stort system har materialiserats.

Är tveksam att det går att ta betalt för bloggar. Inte ens Aftonbladet lyckas ta betalt utom till en viss mån när man har lagt beslag på nya bilder på Paris Hilton görandes det ena eller det andra.

Reklam kan tillföra lite inkkomster men har svårt att tro att man kan försörja sig på det.

Föreningar? Nja - föreningar finns det redan. De är något tungrodda.

Bloggar är vad de är: ideella och fria. Varför skulle det vara en Akilleshäl? Det har aldrig varit tänkt att det ska gå att försörja sig på bloggandet. Bloggar är till för att fritt utbyta ideer, testa och finslipa sina egna. Om stora resurser betydde hög kvalite så skulle alla läsare hålla sig till DN och Aftonbladet - eller hur?

Bloggande måste nog än så länge förbli en hobby som vilken annan. Själv är jag mycket av en utemänniska som rör sig i skog o mark, åker hoj 2000 mil per år, båt och bil, fixar på huset, fäller träd, hugger ved, plockar svamp. Gillar också att bada bastu !
Dessutom måste man skjutsa barnen hit o dit, fixa käk, diska, städa, gå på uppköp, spela lite piano och gitarr ibland, se på tv dagligen, gå på bio ibland, lyssna på musik mm. Dessutom finns flickvän, barn som vill sitta i pappas knä, ex-fru mewd bekymmer, ålderstigna föräldrar att ta handa om.
Hmm glömde sommarstugan, segelbåten, de två roddbåtarna, gräsmattan, trädgården, bärbuskarna, snömockandet, bilmekandet mm mm
Dessutom läser jag dagligen 2-3 dagstidnignar, ofta böcker och andra tidningar - surfar på nätet.

Trots det hinner man hålla tio lektioner ekonomiförvaltning varje vecka, samt då och då vikariera någon annan lärare, pyssla med lite egen business, sköta firmans bokföring, spela badminton 2 timmar i veckan, hålla några föredrag varje år...etc etc.

Och dessutom blogga.

Lösningen vore en grundinkomst typ medborgarlön. Och tro mej den kommer förr eller senare. Tills dess får man haka sig fram - eller sänka bloggningsribban.

Jag tror att jag lyder ditt och andras råd, Lars, och sänker ribban...

MW

Mikael, du efterlyste idéer. Brainstorming:

- UUAA alternativmedia konferens 1-2 ggr årligen (med saftigt inträde & saftiga alternativa nyheter)

-UUAA nyhetsbyrå - förmedla alternativa nyheter till press och andra som inte har tid att gräva och söka.(mot saftig ersättning förstås)

-UUAA newsletter 6 ggr årligen (saftigt pris)

-UUAA t-shirt & mössa, musmatta (svindyra)

-"klicka här och donera en slant till UUAA".. Paypal eller dylikt

-UUAA-bokförmedling (tjäna en slant på att förmedla böcker som inte finns i bokhandeln)

-UUAA-tidningsförmedling (t.ex. www.nexusmagazine.com som jag gör)

-alla UUAA-radioprogram på DVD

-allt ditt 9/11 material på DVD

-annonser & reklamer på UUAA

Utmärkta förslag Lars. Jag tvivlar att det går att försörja sig på det - men många bäckar små.

Lite off topic Lars: Man får lätt intrycket att alla dessa saker äger dig och inte tvärtom :P
Nej, jag är bara avundsjuk på dig som hiner så mycket :-)

Tack för den, Lars! :-)
Alla mycket goda förslag.

Men jag säger det återigen, det här handlar inte om mig eller UUAA. Jag efterlyste en debatt om hur man ska stimulera bra och kunniga, oberoende bloggare att orka fortsätta, när familjen skriker stopp och man hotas av att vräkas och förlora jobbet.

Ingen kommer att sakna UUAA om jag lägger av, så inbilsk är jag inte. Men det vore en stor förlust om David Icke, Alex Jones, Wayne Madsen, Greg Palast, 911 Timeline, Air America och Mike Malloy ger upp, så de betalar jag för eller har donerat till. (Jag har dåligt samvete för att jag inte stöder fler, men jag har inte råd...)

Men att döma av kommentarerna så här långt är det en klar övervikt för att även nyhetsbloggandes själva definition är att det ska vara en hobby. Och det är säkert den pragmatiska verkligheten.

MW

Näe MW, jag hade inte din privatekonomiska situation i åtanke när jag skrev mitt inlägg, min ribba låg också högre. Den där programmerarjämförelsen tog jag för att frågeställningarna är så lika. Inom området datorprogram har man kommit betydligt längre, där har tom. många av de riktigt stora företagen ställt om till en ny verkliget, anpassat sig till den nya situationen och hittat modeller där vissa av dem tom. tjänar mer pengar trots att de släpper ifrån sig koden helt fritt. Liknande modeller kan mycket väl fungera för journalistiskt arbete som för programmerar-arbete, det är ju faktiskt samma sak som görs i grunden; att skriva.

Det som utmärker det gamla tänket från det nya, är att det gamla utgår från en distibutions-monopolistisk tanke med upphovsrätten som bas. Jag utläser faktiskt att du försöker navigera med den gamla kartan. Men det är ingen lyckad modell på nätet, för då behandlar man sin blogg mentalt som en tidning och förlorar allt vad interaktivitet heter. Å tro mig, förlorar du den biten, då förlorar du dina läsare och då är defenitivt alla förtjänsmöjligheter som bortblåsta. Det kanske hade gått på 90-talet ett kort tag, men inte numer. Vill man ha läsare till sin webbplats så måste besökarna ha något att göra på webbsidan, då kommer dynamiken - everybody want a piece of the action. Bloggen funkar för detta, tro inte att det besökarantal du har beror på dig. Visst, till en del beror det på dig, men utan kommentarer och diskussioner så skulle du inte ha många besökare. Kommentarerna till en artikel är precis lika viktiga som artikeln själv. Många gånger är kommentarerna viktigare och tom. mer innehållsrika. Jämför själv, antal textrader kommentarer med hur många textrader dina postningar består av. Ett stort antal av bloggläsarna är deltagare, inte passiva läsare som konsumerar din text.

En blogg i sig kan aldrig bli till någon större inkomstkälla, även om mindre slantar mycket väl kan komma in genom donationer och reklam, speciellt då om man har väldigt många besökare så kan företag vilja köpa reklamplats, men då talar vi om minst några tusen per dag och dessutom en identifierbar målgrupp hos besökarna.

Men om vi då går tillbaks och jämför med fria datorprogram rent hypotetiskt. De flesta fria programprojekt bedrivs på kollaborativa sajter som t ex. sourceforge.net eller savannah.nongnu.org. Egentligen bara ett gratis kod-hotell med ett versionshanteringssystem för koden, enklast möjliga hotell för en enkel hemsida och mycket viktigt, de brukar också tillhandahålla en mailman-server för e-post-listor där utvecklare i programprojektet kan diskutera med varandra, posta kodsnuttar osv.. Programprojekten i sig är alltid drivna ideellt, detta även även om det är en anställd i ett företag som sas. håller i projektet i företagets intresse. Låt säga att vi talar om en enkel fönsterhanterare av resursnål typ lämpad för lite enklare datorer eller någon form av inbyggda system och att det är en privatperson som startat projektet. Ett företag inriktat på att sälja tokbilliga laptops med ganska låga prestanda tycker att denna fönsterhanterare passar deras syften, det ligger således i deras intresse att hjälpa till med utvecklingen. En anställd tilldelas uppgiften att hjälpa till på heltid - nu händer det grejjer i prejektet. Programmet börjar bli riktigt bra och nu hör en entreprenadmaskintillverkare av sig till killen som driver projektet med lite önskemål som skulle passa dem i de inbyggda system med pekskärm de har i sina maskiner. Killen, som råkade vara arbetlös blir projektanställd för att preogrammera vidare.. Maskintillverkaren får vad den vill ha, killen blev antälld och får lön, laptop-försäljaren får också sitt.. Samtidigt som programmet snabbt blir allt bättre och fortfarande fritt för alla och envar.

Kan då tankegångarna ovan även gälla för journalistiskt skrivande istället för kodskrivande? Självklart, det finns tom. ett ord som kan passa för det i vissa fall: medborgarjournalistik. Men det första man måste släppa, helt(!), är alla tankar som har sin grund i ett distributions-monopolistiskt massmedialt tänkande, och gammelmedia måste också släppa det. Protektionism funkar helt enkelt inte på nätet.

Vad vi redan sett början på är redaktionernas krympande till förmån för mer frilansande, på gott och ont. Redaktioner har idag folk som bevakar bloggvärlden, men idag snyltar de och skriver sas. om nyheten som sin egen, kanske lägger på lite egen research osv.. Men låt det bandet rulla på några varv till, så att redaktionen är ännu mindre, då kan de inte göra så någe mer och då lär de ta kontakt med bloggaren om nyheten är tillräckligt intressant och då är bloggaren helt plötsligt i en förhandligssituation. Är de rädda för den utvecklingen? Självklart, lika rädd som skivbolagen (inte nödvändigtvis artisterna) och insamlingssällskapen är för internet som sådant. Men teaterskådespelare var livrädda för filmen, självspelande pianon var djävulens påfund, radion demoniserades, kameran skulle göra bildkonstnärer arbetslösa, TV var skadligt, videobanden skulle göra filmskådisar arbetslösa, kassettbanden skulle ta maten från bordet av musiker, boken skulle dö med internet osv.. Varje teknikskifte innebär den enes bröd den andres död, skulle vi ha stängt våra gränser mot elektronik för att skydda räknemasinstillverkaren Facit när de inte klarade anpassningen? Givetvis inte. Något som definierar ett tekniksifte, och skiljer den från simpel utveckling, är att det nya är bra på nya saker och inte nödväntigtvis bättre på vad det gamla var bra på.

Den som gör sig känd med bloggande kan mycket väl få en förfrågan, eller efter egna förslag, att skriva någon artikel mot betalning här o där. Tidningar kommer inte att förvinna, inte böcker heller och där finns inkomster. Någon annan bloggare kanske samlar på sig material, både eget och tipsat om i kommentarer som kan utgöra en bok osv.. Somliga som utmärkt sig har börjat få förfrågningar på att hålla föredrag och liknande. En författare kan mycket väl använda en blogg vid research och fylla kunskapsluckor via kommentarerna. Ett versionshanteringssystem i likhet med det man använder för programutveckling kan precis lika gärna användas av en lång rad författare som tillsammans skriver en bok, systemet innebär att alla kan jobba på var sin kopia var för sig och committa in ny text utan att trampa varandra på tårna. Kolla in wikipedia, idag slår det vilket uppslagsverk som helst - Har gammelmedia nytta av wikipedia? Tror ni att det händer att anställda journalister skriver ett å annat stycke fakta på wikipededia? Sjävklart! Rätt använt så innebär nätet förverkligandet av en mycket gammal mänsklig dröm, biblioteket i alexandria. All mänsklig kunskap tillgänglig för alla och envar, men då måste man inse att det massmediala distributions-monopolistiska inte har på nätet att göra, för då faller allt och vi går tillbaks till det massmediala enkelriktade uppifrån och ned, där en källa agerar filter på allt som kommuniceras ut. Ingen interaktivitet, "where the collective intelligence superseedes any single contributor". Korporation måste bytas ut mot kollaboration, det tjänar även företagen på, dvs. de som kan anpassa sig och dra nytta av kollaborationen förstås.

Förläggaren Tim O'Reilly skrev en rätt tänkvärd text 2002: Piracy is Progressive Taxation, and Other Thoughts on the Evolution of Online Distribution, där han argumenterar strålande för att den okände artistens problem inte är hurvida denne skall få betalt, utan dennes största problem är snarare att förbli okänd. Väldigt många av böckerna på hans förlag är fritt läsbara på nätet, men folk är faktiskt villiga att betala för en riktig och rejäl bok. Så även jag. Böckerna säljer precis lika bra även om de ligger gratis för nedladdning.

En blogg som ofta rör sig kring det vi diskuterar här är Copyriot som drivs av Rasmus Fleisher. Han har idag blivit en sån som åker omkring och håller föredrag lite här o där, intervjuas i radio och TV osv.. Han rör sig i sina bloggningar kring filosofi, kulturlivet, upphovsrätten, it-politik osv., han är ofta ruskigt djuplodande och ibland rent ut sagt tung med svåra ord och så. Här en ganska typiskt bloggning av honom från augusti på ämnet facebook, ett citat från länken:
yta-som-brist kontra yta-som-överflöd.
Är estetiseringen av jaget ett nervöst fyllande av ett hål, ett nervöst värnande av en bild? Då styr bristen, då degraderas alla självändamål till medel, då stöps det heterogena livet om till homogenitet. Om däremot överflödet får förbli drivkraft, så att all yta, lyx, lek och prål få förbli just de onödiga utgifter som de är, måste Facebook:andet tillåtas att vara just waste of time – ett tidsfördriv som just genom att befrias från externa målsättningar, kan få förutsättningar att länkas samman med andra onödiga tidsfördriv, och i de kedjor av hype-händelse-spinn som uppstår lämna plats för verkliga ögonblick. Fast naturligtvis kan detta inte ske av automatik. Motsatsen kan lika gärna inträffa.
Don’t spend time – waste time!/Rasmus Fleischer

//steelneck

Jag skriver under på 'steelnecks' mastodontinlägg i stort. "Medborgarjournalistik" är framtidsmodellen. För egentligen, varför ska vi av proffessionella nyhetsmedier matas med "korrekta nyheter" som fågelungar. Liknar inte detta tiden då vi varje vecka gick till kyrkan för att få den "rätta tron" inmatad i oss? Framtidens människa måste helt enkelt ansvara för sitt intag av nyheter, just så som vi själva ansvarar för intaget av vår föda.

Ingeniören har så rätt. Jag är faktiskt utled på att ha ansvar för allt.Ett gissel. Borde avveckla det mesta.

;-)

Jag kan inte säga att jag protesterar mot din vision, Steelneck, men som alltid finns det nyanser, och i vissa fall avgörande sådana. Och du har helt fel i en av dina premisser – journalistik handlar inte först och främst om att skriva, utan om att samla in uppgifter och sammanställa, kontrollera och renodla dem.

Jag vill inte märka ord, men först en liten påminnelse om varför jag drog slutsatsen att du pratade om mig specifikt, inte allmänt:
"Du låter precis som progremmeraren som förfasas över, och blir utkonkurrerad av, fri mjukvara. - Progremmerare kan ju inte arbeta gratis..syft o tandagnissel."

Nog om det.

Programmering är i de allra flesta fall en helt neutral verksamhet, avsedd att förenkla en arbetssituation eller ett arbetsflöde, för att skissa det mycket schematiskt. Det finns sällan något kontroversiellt i det, annat än möjligen just upphovsrättsliga frågor.

En kontroversiell nyhetsartikel, däremot, låt säga om UFO:n, 9/11 eller utrikesministerns korruption, är karriärdödande för en frilansande journalist. Då kan du, i princip, glömma att jobba för något "distributions-monopolistiskt" medium. Jag skulle vilja gå så långt att hävda att det kan vara förödande för din trovärdighet som oberoende nyhetsförmedlare också, om du i ena stunden skriver brinnande, avslöjande reportage på din blogg och i nästa stund tillrättalagda och filtrerade artiklar i en tidskrift.
(Kom även ihåg att det jag skriver som frilansjournalist går igenom en redaktionell redigering. Så även om det är min byline, så kan hela artikeln ha vinklats om så att den inte alls motsvarar mitt ursprungliga upplägg.)

En annan skillnad är att programmering oftast kan utföras på kammaren, medan undersökande journalistik har stora omkostnader. Du måste resa, inklusive övernattningar och alla merkostnader det innebär, inte sällan åtskilliga gånger för samma källa.
Det är inte heller du som bestämmer när du kan göra en intervju, utan det beror på offret.
Om du dessutom jobbar med ljud eller bild måste du ha hjälp av andra, som redigerare, grafiker, skådespelare, ljudtekniker, musiker...

Att skriva en grävande artikel är kanske 90 procent research och faktakontroll. Ibland mer. Och för att få ihop till en dräglig lön som frilans, måste man också ligga i på den "avlönade" sidan av myntet. Det betyder att det oberoende arbetet splittras upp, drar ut på tiden och kanske måste läggas helt på is under perioder, för att du ska få ihop till hyran och falukorven. Inte en perfekt lösning om man har en viktig nyhet som man vill få ut... Och är du dessutom stämplad som en "troublemaker" så är jobben få och du måste slita extra hårt för att få ihop till F-skatten... (Innan jag ens kan ta ut ett öre för privat konsumtion, så måste jag dra in nästan 25.000 kronor för att bara ha ett företag att utgå ifrån. Detta som en kommentar till att alla har en inkomst, Joakim...)

Återigen, alltså: Vill vi ha oberoende, pålitliga, kontinuerliga, avslöjande journalister, så måste de få kosta! Annars blir de bara en variant av de redaktionella papegojorna, som sprider rykten, pressreleaser och citatjournalistik.

När det gäller begreppet "medborgarjournalistik" så förutsätter det att alla är ungefär lika kapabla att sköta uppgiften. I princip ska man kunna skicka ut vem som helst att intervjua statsministern eller en hemlig källa på ett departement. Det är naturligtvis orealistiskt.
Ser man dessutom på den misstänksamhet och smutskastning som äger rum på nätet, även mot mycket professionella journalister, för att de är grindvakter, desinformatörer eller agenter, så blir den utopin närmast ouppnåelig.

Till sist om interaktiviteten... Inte heller här går det inte att vara så kategorisk som du är. Även när du går på teater eller en konsert så är interaktiviteten med publiken en central del av upplevelsen. En ståuppkomiker skulle inte komma långt utan en publik. Trots det är det ju så att ju bättre artist, desto högre pris betalar publiken för att få vara med och skapa en minnesvärd föreställning.
En bra och läsvärd skribent är grundförutsättningen för trafiken till bloggen, det är det som attraherar intressanta kommentarer och en spännande interaktion. Att påstå att det då är upp till innehavaren att klara sitt uppehälle bäst han eller hon kan, vid sidan av bloggandet, är en slags intellektuell slit-och-släng-mentalitet, som jag inte kan skriva under på. Då står och faller vår nyhetskälla med den verksamhet vi inte är intresserade av, medan det vi vill ha och uppskattar kommer när och OM personen har råd.

MW

MW frågade den 30 oktober 2007 var:

1. Är det någon som har några förslag? Svar JA!

2. Ska vi försöka få bidrag? Svar NEJ!

Bidrag styr verksamhetsprocesser medvetet eller omedvetet i TID och RUM!

3. Ska vi bilda föreningar? Svar Nej men lärvÄrkstad ett unikt SÄKERT E-lär NätvÄrk!

En registrerad myndighet, företag eller förening med säte lokalt i en delstat i USA eller lokalt i en medlemsstat på den inre FRIA gemensamma marknaden, har retroaktivt STRIKT produktansvar för säkerhetsbrist på webbsidor eller i brev till en VAKEN enskild fysisk person, som kan värdera VARFÖR det allmänna lokalt i en delstat i USA eller på den inre FRIA gemensamma marknaden har skadeståndsansvar mot EN enskild VAKEN fysisk person, som lokalt i USA, EU eller EES, kan värdera och välja RESURSER med RETROAKTIVT STRIKT PRODUKTANSVAR - för producerat resultat med säkerhetsbrist.( Person, vara, tjänst eller kapital som inte SKYDDAR enskild person, husdjur eller egendom, samt enskildas SKYDD av Hälsa, Miljö, Säkerhet och ekonomiska intressen), med att leva eller bo RESURSSNÅLT lokalt i USA, Kanada, EU eller EES!

4. Ska vi leta efter fonder eller mecenater? Svar Nej men på del av erhållna skattefria SKADESTÅND till EN drabbad enskild VAKEN Nätverkselev i USA, EU eller EES!

5. Hör av dig! Svar JA!

NY mental KUNSKAP utvecklas i TID och RUM, hos VAKEN enskild fysisk person som övervinner sitt mentala MOTSTÅND i sin egen M4-rummare!

Mikael har naturligtvis rätt i att alla "vanliga medborgare" inte är kapabla att bedriva nyhetsjournalistik, om det nu är i stor eller liten skala. Men somliga ÄR ju dock skickliga på att leta reda på information, och det är just de som blir intressanta för vanliga läsare. Man får väl i alla fall utgå från att läsarna kan ta rätt på sina nyhetskällor själva, annars är det nog riktigt illa ställt.

Jag säger egentligen ingenting om situationen i dagens samhälle. Det råder, som jag ser det, fullständigt kaos på alla områden. Men som en framtidsvision är det viktigt att vi äntligen får ett system med "rätt person på rätt plats", dvs vi tar tillvara på de speciella kvaliteer som personer har inom olika områden.

Givetvis gör jag en förenkling med frasen "att skriva", så enkelt är det inte med programmering heller, där handlar ofta över 90% av arbetet om debugging vilket kräver många andra som testar och använder, som dessutom kan buggrapportera med kvalite, dessutom från många olika datorer och konfigurationer för att uppnå någon kvalitet i det.. Ingen skriver och debuggar ett lite större program ensam, ingen. En stor del går även åt till dokumentation och research av olika funktioner i delade bibliotek. Själva skrivandet är kanske bara de sista promillena. "att skriva" handlar om slutprodukten. En artikel i en tidning är onekligen skriven, likaså ett datorprogram, även om själva skrivandet är en försvinnande liten del.

Det finns även likheter gällande programmerarens rykte, ofta handlar det om att skapa sig ett namn som en duktig hacker (i ordets rätta bemärkelse, inte så som massmedia använder det(sic)). Skriver man en massa fulkod i öppna program så kan man nog inte räkna med så mycket anseende, men det handlar också om rent uppförande när det sker i samarbete med andra. En bråkig programmerare kan mycket väl åka ut ur projektet bara för den sakens skull, även om det är väldigt mycket meritokrati. Likheterna är nog lite större än vad du vill medge, men visst sjutton finns det stora skillnader, självklart. Journalistik är ju sas. mer IRL och kan innefatta rent fysiskt resande osv.

Men, låt se.. vad säger du MW.. I korta ordalag säger du att seriöst arbete har kostnader som måste täckas. Självklart, jag tror inte någon motsäger det. Kolla vad jag skrev tidigare. Tidningar kommer helt säkert att finnas kvar, sådana köper folk för pengar. Folk köper böcker osv.. Tänk också på att en mycket stor del tidningar o tidskrifter, även med seriöst material, ges ut gratis och betalas då många gånger ur diverse PR-budgetar osv.. Läste du det där Strategy letter V?

Vad jag skrev är att redaktionerna kommer att bli mindre, den utvecklingen har redan pågått bra många år. Kolla bara vad digitalkameran har inneburit för anställda fotografer, de har blivit väldigt få. Negativt? Näe, det kallas utveckling. Ett av sveriges största yrken en gång i tiden var isutkörare, men så uppfanns kylskåpet.. Innebär detta att journalist och fotograf är yrken på utdöende? Näe, bara för att redaktionen blir mindre betyder inte att behovet av text och bild för att fylla en sida har blivit mindre. Jämför med posten, det skickas inte alls lika mycket brev idag som förr, betyder detta att folk skriver mindre? Nej, folk har aldrig någonsin i världshistorien skrivit så mycket som vi gör idag, men vi gör det inte på papper med posten som distributör. Kolla in skivbolagen, att distribuera runda platta plastbitar är något överflödigt idag, LPn kommer antagligen att överleva CDn. Vad internet inneburit är en dramatisk sänkning av barriären till informationsspridning, alltså precis detsamma som tryckpressen innebar på sin tid, men tyvärr reagerar dagens "makt o kyrka" precis likadant nu som på Gutenbergs tid.

Interaktivitet, prova att stänga av kommentarerna och göra bloggen åtkomlig endast för betalande. Jag lovar, får du mer än två läsare så skall du vara glad, jag skulle tro att det blir noll. Du skulle antagligen få fler läsare om du startade en papperstidning och gick ut på stan och krängde dem för 40 kronor styck. Idag börjar det finnas en del gör-din-egen-bok-tjänster på nätet - tryckeribranchen som anpassat sig till nya möjligheter..

Jag tycker mig ana att du faktiskt inte rktigt fomulerat frågan än, jag anar mest ett "jag vill skriva på nätet om det jag brinner för - varför kan jag inte leva på det?" Men tyvärr, bara för att man "vill" något, så innebär det inte alltid att det blir så. Något "bloggformat" som ger dig falukorv finns inte, detta eftersom bloggen per definition inte bara handlar om dig, se förra stycket.

//steelneck

Ursäkta mig, Steelneck, men vad du tycker dig "ana" är faktiskt helt irrelevant i den här diskussionen. Läs om inledningen -- bakgrunden till artikeln, trodde jag i alla fall, var att både Joakim och jag skaffade huvuddelen av vår information från alternativa journalister och bloggar.

Eftersom denna lilla och värdefulla grupp vågar gå emot skrået och den allmänna opinionen anser jag att de förtjänar att få betalt.

Men där är jag tydligen bara en gammaldags sentimentalist.

Och jag räknar mig inte dit! Jag snyltar i stort sett bara på andras arbete och lägger möjligen till en del bakgrundskunskap och sammanhang.

Sedan länge har jag konstaterat att det inte går att få några intäkter att räkna med via prenumerationer eller donationer. Inte ens för de allra bästa ibland oss. Därför har jag aldrig ens antytt att jag skulle kontemplera något sådant. Så sluta lägg sådana spekulationer i min mun. Efter två års intensivt, och helt ideellt bloggande, är det faktiskt förolämpande.

MW

I ett manipulerat samhälle som vi lever i kan vi tyvärr inte räkna med några ord som är fritt tänkande? Allt vi tänker och skriver är manipulerat. Bara i det rent fria samhället - Inga pengar, inget lönerarbete - inget kapitalägande är tankarna och ordet fritt.
Kellerman

Mikael:

Varför sura Mikael? Jag uppfattar också din fråga på samma sätt som steelneck.

UUAA är det viktigaste och största arbete jag åtagit mig. Över 1.100 bloggar, podcasts och vlogar utan att en enda gång knysta om att jag vill ha betalt för det.
Det borde väl vara bevis nog?
Time out, folks...

MW

Jodå, jag har läst och du skrev faktiskt:

Jag hävdade att det var ett mycket bräckligt alternativ, eftersom omfattande, grävande journalistik kärver någon form av lön och kostnadstäckning.

Jag förstår då inte hur du kan ta anstöt av vad jag skrev.

//steelneck

Dåligt citat, Steelneck.
Jag pratade om mina KÄLLOR, inte om mig. Som magasinsjournalist vet jag skillnaden...
MW

Hej

”Du låter precis som programmeraren som förfasas över, och blir utkonkurrerad av, fri mjukvara - Progremmerare kan ju inte arbeta gratis..syft o tandagnissel.”

Har jobbat som utvecklare i 30 år och både med open source java eller som ni i MS .Net och känner inte igen det du säger. Utvecklare gillar bra lösningar oavsett öppna eller stängda källor.

"Är det inte till och med en poäng att inkomsten INTE är beroende av vad, hur bra eller hur mycket man skriver? "

Det är som jag ser det ett slags bivacktänkande om man tror att vissa verksamheter bara måste ske utan ekonomiskt stöd. Är det inte så inom alla yrkeskårer att allt börjar med en hobby, med ett eget intresse som - allt eftersom det förfinas och allteftersom det uppskattas av omgivningen - plötsligt får ett annat värde. Det har förvandlats från att ha varit en personlig hobby till något som påverkar eller tjänar omgivningen och världen. Det krävs större insatser i tid och energi OCH antalet som kan ta del av det blir fler. Det blir en rörelse helt enkelt och att då tro att det fortfarande kan fortsätta på en hobbybasis saknar verklighetsanknytning helt enkelt!

"Ett alternativ kan då möjligen vara att deltidsarbeta och samtidigt blogga. Det allmänna levernet och livskvaliteten blir då lidande men en oberoende röst skapas i etern. Sanningsskribentens paradox: Att vara hungrig men ohejdat uttrycksfull, eller att vara mätt men försedd med munkavle? "

Varför är det bara kreatören som ska vara hungrig, varför ska inte alla som får ta del av materialet få vara lite hungriga? Vad för ont har kreatören gjort?

Vi delar alla på ansvaret att dela med oss av information, att skapa skillnader och förändra världen. De som gör det så intensivt och med omvärldens uppskattning och stöd borde få de andras stöd och inte deras gnäll!

"Rätt använt så innebär nätet förverkligandet av en mycket gammal mänsklig dröm, biblioteket i alexandria."

En härlig tanke som jag stödjer fullt ut, men eftersom världen och människorna fortfarande domineras av normer som kontrolltänkande, makt och stålar så är det i den myllan vi alla står. Och vill man förflytta sig bort från den världen så måste man börja DÄR och just i DEN VÄRLDEN och där ÄR materiell överlevnad och individens kamp både en existentiell lögn men tyvärr också en nödvändig ingrediens. Alltså, man måste ha stålar för att häva beroendet av makt och stålar!

Det är en tidsfråga innan Wikipedia kommer att söndras. Den är redan manipulerad av de krafter som jag, Mikael och många andra försöker påminna människor om. Fri information kommer aldrig att bli möjlig förrän människor upplevelser sig som fria och i en värld som inte bygger på girighet rädsla och kontroll.

Fri information har inte att göra med ifall något som ägnar all sin tid åt att rota fram avslöjande information tar 20 spänn i månaden av dem som använder sig av informationen, eller inte. Det ha med en personlig grundinställning att göra. Om man ska TA(STS) från andra eller TJÄNA(STO) andra att göra. Glöm enfaldiga principer, de tjänar bara de som inte klarar av att balansera och som vågar agera där problemen finns, dvs i verkligheten.

"Så sluta lägg sådana spekulationer i min mun. Efter två års intensivt, och helt ideellt bloggande, är det faktiskt förolämpande."

Ämnet är känsligt Mikael och framför allt för de som lapar i sig av andras arbete och gnäller
för att de måste hjälpa till och med rent hypotetiska och teoretiska modeller.


Mats

Robotfolket
www.robotfolket.sederholm.nu

Forum Brännpunkt Jorden
http://groups.msn.com/ckk2ahleo8m8ijl550kqmiv8k4/anslagstavla.msnw

mats@sederholm.nu

Mats, inte någonstans har jag skrivit att utvecklare skall jobba gratis. Fri mjukvara betyder inte att utvecklatre jobbar gratis, det är den absolut mest spridda missuppfattningen om fri mjukvara, och det är denna liknelse jag försöker dra när jag påstår att oberoende röster inte nödvändigtvis behöver vara hungriga. Men det ligger liksom i sakens natur vid allt skapande arbete, att skapandet inte är någon garanti för inkomst. Upphovsrätt är ingen garanti, det om något hade varit en kulturrevolution av stora mått; att skapare automatiskt garanterades inkomst av staten.

Nej, alla utvecklare gillar inte stängda lösningar, oavsett lösningen, just eftersom den är stängd eftersom det gör den omoralisk och till något rent protektionistiskt utvecklingshämmande. Sluten mjukvara är som makthavare som inte får granskas, dess utvecklare är som en politiker som vägrar låta sig granskas och säger: Lita på mig.. Aldrig! säger jag och oerhört många med mig, det tillhör nu det förgångna, idag är mjukvara fritt.

Wikipedia. Anledningen till att funkar beror på att 99 av 100 av alla människor världen runt är riktiga i huvudet, den där gången som den hundrade dyker upp så finns 99 som kan rätta till eländet. Men visst finns det fel i wikipedia, konstigt annars. Jämför själv rent hypotetiskt, hur manipulerat och tillrättalagt tror du ett vanligt uppslagsverk är?

//steelneck