Några av mina artiklar om pengar återskapade -- del 3
Ursprungligen publicerad 26/6, 2007
Ännu en fristående fortsättning av min autodidaktiska spekulation
När vi tittar på en magiker, en trollkarl, vet vi att vi blir lurade. Ändå är det ytterst sällan som vi ser hur det går till. Vi försöker säkert alla, men blir varje gång lika lurade. Och det är själva underhållningen! Inom magikerskrået är det dessutom en helig överenskommelse att inte avslöja sina eller varandras trick.
Titta på den här videon från magikernas svarta får, Penn & Teller
Är det möjligt att detsamma pågår även i vår vardag? Att vi mycket medvetet luras att titta åt fel håll, för att inte se vad som egentligen pågår?
Låt mig som exempel ta debatten om växthuseffekten, den globala uppvärmningen. Mängder av personer, från amatörer till experter, inser att delar av Jorden uppenbarligen har blivit varmare, men att den förklaring till detta som vi fått oss till livs är full av brister. Koldioxid räcker inte som orsak.
Samtidigt finns det betydligt mer akuta miljöfrågor som man inte talar om, och en av de senaste är att man återigen börjar utveckla kärnkraften... Trots att den lämnar efter sig ett av de dödligaste gifterna som finns, plutonium, och att inget land hittills hittat ett sätt att förvara detta säkert i de hundratusentals år som krävs. Men vi får lära oss att den är extremt "ren", eftersom det från ett oskadat och välbyggt kärnkraftverk inte kommer några större mängder utsläpp...
Eller, som i den här artikelserien, vår ekonomi. Varje dag, i alla nyhetsprogram, får vi se hur kronans värde jämförs med dollar och euro. Vi får för oss att detta är en naturlig och dynamisk process och att det finns något positivt i att kronans värde är högt och något oroväckande när den faller. En tävling mellan olika länders finansministrar och centralbanker, skulle man nästan kunna tro.
Nästa grafik visar börsutvecklingen, oftast från Stockholm och de två New York-börserna. Till och med om siffrorna visar på noll är det uppenbarligen en viktig nyhet. Men ingen kommenterar, annat än i termer om att marknaden är "optimistisk" eller "nervös", eller ibland att nedgångar kan bero på att man "hämtar hem vinster", att i stort sett hela aktiemarknaden är ett stort pokerspel...
Storföretag kan visa på storvinster ändå går deras aktier ner, och trots att vi hör förklaringen så är det ingen som säger det rent ut: "Vinsten levde inte upp till marknadens förväntningar." Vad de egentligen menar är att man spekulerat i ännu större vinster och att man nu, med facit i hand, måste justera för det verkliga läget.
"Marknaden" är detsamma som "spekulanter". Personer och bolag som enbart har till uppgift att dels försöka gissa sig till intressanta placeringar, dels att med hjälp av små knep och finter försöka lura de andra spekulanterna att satsa som spekulanterna vill. Ju störrre resurser du har, ju bättre insiders du sitter på, ju fler mäklare du har i din ficka, desto mer kan du leka med den "nervösa" marknaden.
Och i detta spel och dobbel har vi satsat våra pensionspengar... Varför tror du nu att man var så ivrig att få skjuta in detta mångmiljardkapital i leken?
Genom att visa på siffror som mer påminner om idrottsresultat, där kronan och Stockholmsbörsen är hemmalag, luras vi att tro att detta på något sätt är ett bevis på att vi gör något bättre än andra, när den bittra sanningen är att vi skulle kunna vara bäst i världen och ändå inte ha en chans mot en ny attack från spekulanterna, om det gynnade deras intressen...
Ja, det gnälls en massa på journalister, även här på min blogg. Så mycket att det börjar bli tjatigt, ingen orkar bry sig. Dagstidningarna hävdar sitt existensberättigande i dagens sekundsnabba medievärld, med att de kan ge oss bakgrunden, "the big picture". Förklara samband och begrepp. Vad tycker du? Känner du att du vet vad det är fråga om? Känner du att ekonomijournalisterna står på läsarnas sida? Känner du att de politiska journalisterna står på väljarnas sida? Känner du ens att de flesta journalister egentligen vet vad de talar om?
Jag deklarerade från början att detta INTE är mitt ämne. Jag har bara läst på lite. Ändå känner jag idag att jag anar vad som pågår, utan att det var speciellt komplicerat.
För dig som blivit intresserad, här har du en till video, som på ett alldeles utmärkt sätt sammanfattar vad den här artikelserien handlat om.
Ännu en fristående fortsättning av min autodidaktiska spekulation
När vi tittar på en magiker, en trollkarl, vet vi att vi blir lurade. Ändå är det ytterst sällan som vi ser hur det går till. Vi försöker säkert alla, men blir varje gång lika lurade. Och det är själva underhållningen! Inom magikerskrået är det dessutom en helig överenskommelse att inte avslöja sina eller varandras trick.
Titta på den här videon från magikernas svarta får, Penn & Teller
Är det möjligt att detsamma pågår även i vår vardag? Att vi mycket medvetet luras att titta åt fel håll, för att inte se vad som egentligen pågår?
Låt mig som exempel ta debatten om växthuseffekten, den globala uppvärmningen. Mängder av personer, från amatörer till experter, inser att delar av Jorden uppenbarligen har blivit varmare, men att den förklaring till detta som vi fått oss till livs är full av brister. Koldioxid räcker inte som orsak.
Samtidigt finns det betydligt mer akuta miljöfrågor som man inte talar om, och en av de senaste är att man återigen börjar utveckla kärnkraften... Trots att den lämnar efter sig ett av de dödligaste gifterna som finns, plutonium, och att inget land hittills hittat ett sätt att förvara detta säkert i de hundratusentals år som krävs. Men vi får lära oss att den är extremt "ren", eftersom det från ett oskadat och välbyggt kärnkraftverk inte kommer några större mängder utsläpp...
Eller, som i den här artikelserien, vår ekonomi. Varje dag, i alla nyhetsprogram, får vi se hur kronans värde jämförs med dollar och euro. Vi får för oss att detta är en naturlig och dynamisk process och att det finns något positivt i att kronans värde är högt och något oroväckande när den faller. En tävling mellan olika länders finansministrar och centralbanker, skulle man nästan kunna tro.
Nästa grafik visar börsutvecklingen, oftast från Stockholm och de två New York-börserna. Till och med om siffrorna visar på noll är det uppenbarligen en viktig nyhet. Men ingen kommenterar, annat än i termer om att marknaden är "optimistisk" eller "nervös", eller ibland att nedgångar kan bero på att man "hämtar hem vinster", att i stort sett hela aktiemarknaden är ett stort pokerspel...
Storföretag kan visa på storvinster ändå går deras aktier ner, och trots att vi hör förklaringen så är det ingen som säger det rent ut: "Vinsten levde inte upp till marknadens förväntningar." Vad de egentligen menar är att man spekulerat i ännu större vinster och att man nu, med facit i hand, måste justera för det verkliga läget.
"Marknaden" är detsamma som "spekulanter". Personer och bolag som enbart har till uppgift att dels försöka gissa sig till intressanta placeringar, dels att med hjälp av små knep och finter försöka lura de andra spekulanterna att satsa som spekulanterna vill. Ju störrre resurser du har, ju bättre insiders du sitter på, ju fler mäklare du har i din ficka, desto mer kan du leka med den "nervösa" marknaden.
Och i detta spel och dobbel har vi satsat våra pensionspengar... Varför tror du nu att man var så ivrig att få skjuta in detta mångmiljardkapital i leken?
Genom att visa på siffror som mer påminner om idrottsresultat, där kronan och Stockholmsbörsen är hemmalag, luras vi att tro att detta på något sätt är ett bevis på att vi gör något bättre än andra, när den bittra sanningen är att vi skulle kunna vara bäst i världen och ändå inte ha en chans mot en ny attack från spekulanterna, om det gynnade deras intressen...
Ja, det gnälls en massa på journalister, även här på min blogg. Så mycket att det börjar bli tjatigt, ingen orkar bry sig. Dagstidningarna hävdar sitt existensberättigande i dagens sekundsnabba medievärld, med att de kan ge oss bakgrunden, "the big picture". Förklara samband och begrepp. Vad tycker du? Känner du att du vet vad det är fråga om? Känner du att ekonomijournalisterna står på läsarnas sida? Känner du att de politiska journalisterna står på väljarnas sida? Känner du ens att de flesta journalister egentligen vet vad de talar om?
Jag deklarerade från början att detta INTE är mitt ämne. Jag har bara läst på lite. Ändå känner jag idag att jag anar vad som pågår, utan att det var speciellt komplicerat.
För dig som blivit intresserad, här har du en till video, som på ett alldeles utmärkt sätt sammanfattar vad den här artikelserien handlat om.
Underbar film MW! Så träffande.
*Fattigdom och förtyck: se Burma och skyll Kina.
-Se inte Haiti, Panama, Honduras vars fattigdom kan helt tydligt kopplas till Chiquita och CIA.
*Invadera ett land, skapa kaos.
-Skyll ett annat land för oroligheterna. Det andra landet har man från början också pnaretat anfalla.
*Gå in på Youtube och klicka på News & Politics. Vilka filmer är de mest seda? De om Burma och Darfur.
-Inga om Irakkriget, den korumperade politiska systemet, inga om banksystemet.
Inlagt av
ingenjören |
den 1 oktober 2007 15:33
Hej Mikael
Du skriver:
"Är det möjligt att detsamma pågår även i vår vardag? Att vi mycket medvetet luras att titta åt fel håll, för att inte se vad som egentligen pågår?"
Får jag använda samma kommentar om dessa trollkonstnärer som jag skrev på moderna myter.
Den passar även i detta sammanhang.
Mitt citat därifrån:
"I Visby under medeltidsveckan stod jag vid sidan av en gatuartist och studerade hur han skickligt utvecklat olika varianter på "shell-game", du vet när föremål ligger under en annan kopp än den publiken gissar.
Hans tricksande såg jag som en bra analogi till hur vissa forskare fuskar för att förleda sina anslagsgivare.
Taktiken användes sedan gammalt av alkemister som lovade guld mot ett skäligt förskott (anslag).
Denna variant av bondfångeri med gamla anor kallas "taskspeleri" och är roligt beskrivet i Nordisk Familjebok i en upplaga som är ungefär samtida med den moderna forskningens framväxt.
Nu används taktiken framgångsrikt av klimatmyterologerna.
Rolig beskrivning alltså på:
http://runeberg.org/img/nfch/0270.pdf
Slut citat.
Inlagt av
Ingvar Åstrand |
den 1 oktober 2007 16:09