|
Vi lever i en märklig brytningstid. Det finns tecken på att vi
närmar oss
slutet av en tidsålder. Följ med i en fortlöpande betraktelse av olika
skeenden i den inre och den yttre världen.
>>Uppdateras torsdagar<<
2007-07-19 Skuggjaget
Vi bär alla på en hemlig inre
personlighet som vi anser inte riktigt passar in i samhället
eller i vår image. Detta vårt ”skugg-jag” har beskrivits av Michael Tsarion
som kallar
det för ”shadow-self”. Skuggjaget är enkelt uttryckt alla begär, drifter
och egenskaper
hos oss själva som vi inte erkänner. Men även om vi inte erkänner dem så
finns de där
någonstans i vårt undermedvetna. Att inte se och förstå sina mörka sidor är
förödande
för individen, begären måste ut på något sätt och sker det inte medvetet så
tar sig alla
skuggor ut ändå, på olika sätt. Det är vår uppgift att bli medvetna om vår
mörka sida.
Hos
en del personer kan den inre splittringen gå så långt att det i praktiken
bildas två
personligheter hos en och samma individ. Ibland känner de båda
personligheterna inte
till varandras existens, var och en upplever förvirring och känner sig
förstås splittrad.
Det som måste till är att vi blir hela och balanserade individer men detta
kan bara ske
om vi integrerar vårt mörker i
vår personlighet. Vad är då detta mörker som vi inte på
något sätt vill kännas vid? Man kan i stort sett dela in vårt skuggjag i
tre delar; ilska
och frustration, outlevd sexualitet och maktbegär, detta är vad vi fruktar
mest av allt.
För
vad händer om vi blundar och inte gör något alls? Vi projicerar raskt och
effektivt
det vi upplever som fult, omoraliskt och skadligt på personer i vår
omgivning. Plötsligt
är det de som utgör problemet och vi själva är förstås utan någon fläck.
Detta problem
är inte litet för vi blir toxiska gentemot andra, vi tar så att säga inte
hand om vårt eget
avfall utan dumpar det på andra. Förra veckans meditationsdebatt
aktualiserade detta
fenomen; om vi inte är harmoniska inombords så sänder vi ju bara mentalt
avfall ut till
Moder Jord och det är väl inte meningen. Borde vi inte städa upp lite i
vårt inre först?
Begreppet
”positiv kanalisering” är nyckeln till framgång. Vi ska varken förneka
eller
utplåna vårt eget mörker, istället måste vi göra det till en acceptabel del
av oss själva.
För att inte omgivningen skall komma till skada behöver vi finna kanaler
för våra inre
begär, ett slags säkerhetsventiler. Vi måste alltså först erkänna att vi
har mörka sidor
och sedan leva ut dem så att de orsakar så lite skada för andra som
möjligt. Det finns
många små och stora problem ute i världen men vår största och svåraste
uppgift är att
förstå oss själva och besegra våra inre demoner, belöningen för vårt slit
blir dock stor.
|
