Maila en
vän
öppnar mailprogram
|
|
12
april 2010 - Dessa
sidor är en tillfällig arkivversion. Det innebär att det kan finnas
länkar som inte fungerar. Den senaste texterna
finns på: www.staten.co.nr
Jante visar glappet
Oförstånd ÄR början till
förståelse
YouTube Clips
Länkar och litteratur
Om du har en annan uppfattning om kyrkans roll så kommer du
att förstå att den kristna kyrkans budskap har varit
dubbelt; när du läser hela boken. I denna dubbelhet har
blind lydnad varit dominerande - en tradition som även
kyrkan idag försöker att skaka av sig.
Tidsmässigt är det är givetvis fel att säga att kyrkan och
universiteten införde Jantelagen; men helt rätt om vi ser
till innehållet. Kyrkan och universiteten införde de regler
på 1200-talet som Jantelagen från 1933 lyfter fram.
Det vi menar med Jante har tills nu bara kunnat bekämpas i
konst, berättelser och musik eftersom bakgrunden har varit
okänd (och ett tabu) ... ladda ner
exempel
på musik och film längre ner på sidan medan du
läser
Jante
visar
glappet
Idag känner vi till Jante - men inte ursprunget till varför
Jante känns verklig.
Det kan kanske låta både märkligt och diffust att vi än
idag följer medeltida religiösa dogmer. Men när dessa
dogmer har varit grunden för vad vi ser som möjligt att
förstå blir det så.
Ett enkelt sätt att visa hur dessa dogmer än idag påverkar
vår vardag och våra liv är att ge akt på Jante.
Hur vanligt är det inte att vi tycker att Jantelagen
stämmer samtidigt som vi har svårt tala om hur det kan vara
så? Det är ju just därför vi hänvisar till Jante! - Eller
hur?
Våra funderingar brukar därför sluta med att Jantelagen
skildrar avundsjuka eller något annat lika banalt; att det
inte kan vara så kan du själv konstatera när du läser
samtliga tio paragrafer i Jantelagen.
| Jantelagen
av Aksel
Sandemose |
| 1. |
Du skall inte tro att du är något. |
| 2. |
Du skall inte tro att du är lika
god som vi. |
| 3. |
Du skall inte tro att du är
klokare än vi. |
| 4. |
Du skall inte inbilla dig att
du är bättre än
vi. |
| 5. |
Du skall inte tro att du vet
mera än vi. |
| 6. |
Du skall inte tro att du är
förmer än vi. |
| 7. |
Du skall inte tro att du duger
till något. |
| 8. |
Du skall inte skratta åt oss. |
| 9. |
Du skall inte tro att någon
bryr sig om dig. |
| 10. |
Du skall inte tro att du kan
lära oss
något. |
|
Aksel Sandemose (1899-1965) är upphovsmannen till Jante och
skrev om Jantelagen i sin självbiografiska bok "En främling
korsar sitt spår" som publicerades första gången 1933 (ev.
-34).
I en kommentar till Jantelagen skriver Sandemose: "Det
var avvikelsen som aldrig blev tåld. Jantelagen var inte
bara lagen, den var hjärtat i språket, allt som blev sagt
kunde föras tillbaka på Jantelagen ... Med en paragraf ur
Jantelagen klipptes varje diskussion av, varenda
en!"
Att Sandemose framhåller att det var avvikelsen som inte
var tåld; ger en nyckel både till hans Jantelag och till
hur kyrkans dogmer än i dag lever vidare som en grund för
vad vi kan förstå.
Det är just vår förmåga att lösa avvikelser eller
motsättningar som kyrkan i praktiken förbjöd och som blev
grunden för universitet och för den västerländska
lydnaden.
I den bok som kyrkan och universiteten tabuförklarade
skriver Aristoteles att grunden för en dialog är
motsättning.
För vad är det vi gör i våra talade dialoger om inte att vi
löser en motsättning - något vi inte förstår.
Det är just detta budskap; att vi har en förmåga att förstå
hur vi kan skapa nya möjligheter och lösningar av
motsättningar som har varit förbjudet och ett tabu i
hundratals år. Det är en tradition som fortsätter än i dag
på olika sätt.
Det är därför vi är fortfarande är fastlåsta i att inbilla
oss att vi inte kan förstå vad vi gör i en dialog (när vi
använder tankeverktyget dialog); HUR vi skapar nya
förståelser.
Konsekvensen av att vi blir tvingade att inbilla oss att vi
inte kan lösa motsättningar är att vi inte kan tänka och
förstå fullt ut - vilket innebär att vi bara kan lyda.
Det är just denna lydnad som Sandemose sätter fingret på
med sin Jantelag. För vad är det Jantelagen säger om inte
att vi bara ska lyda?
Jantelagen visar i alla sina paragrafer hur motsättningar
och dialoger som kan skapa nya möjligheter ska
undvikas.
För övrigt menade Sandemose att Jantelagen inte hade några
geografiska begränsningar. Att många tror att Jantelagen är
typisk för Sverige, Norge eller Danmark beror helt sonika
på att få har läst vad Sandemose har skrivit.
Det är därför möjligt att säga att det var kyrkan och
universiteten som införde, försvarade och förstärkte
Jantelagen för att försäkra sig om att människor enbart kan
lyda.
Det läskiga är förstås att lydnadstraditionen som kyrkan
skapade och som universiteten stärkte inte är en ironi utan
den lag som har varit den enda möjliga sanningen.
Kyrkan och universiteten tvingade in människan i en
återvändsgränd. Där förståelse, tanke och argument inte kan
ha någon betydelse - där enbart etablerad makt har kunnat
försvaras.
Det som gör det möjligt att trots allt andas och se framåt
är att vi håller på att lämna denna dystra epok.
Det spännande är att idag är inte längre etablerad makt det
värdefulla - utan förståelse för hur ett nästa steg kan
uppnås; hur vi kan skapa nya tankar och föra dialoger. Det
är bara det att vi ännu inte har upptäckt att den enfaldiga
lydnaden har tagit slut.
Jag skriver mer om Jante under rubriken: Den exakta
mardrömmen om det logiska samhället.
Samma längtan att bli kvitt den enfaldiga lydnaden som
finns i Jantelagen är ett tema i många omtyckta romaner,
sånger, sagor och myter.
Ett utmärkt exempel är John Lennons (1940-1980) Working
class hero, från Plastic Ono Band (1970), som dessutom har
samma ironiska sälta som Sandemoses Jante. Första strofen
går: "As soon as you're born they make you feel small."
Ett mer brutalt och dramatisk exempel på samma tema är Pink
Floyds Another Brick in The Wall (1979).
Men protester och klagan räcker inte långt. Det är först
när du kan upptäcka och förstå hur förbudet mot dialog
fungerar och hur du kan använda tankeverktyget dialog - som
du blir kvitt den enfaldiga lydnaden.
I "Vill Du lyda eller förstå?" kan du upptäcka de
historiska och tankemässiga samband som Sandemose pekade på
med sin Jantelag; och som hitintills varit okända (eller
dolda).
Upp
Oförstånd
ÄR början till
förståelse
Att känna att vi inte kan komma längre eller att något inte
går vår väg är ett naturligt tillstånd i en värld som
begränsas till vad vi redan vet.
Vad kyrkan och universiteten gjorde på medeltiden var att
låsa fast vår möjlighet att tänka och förstå till det vi
redan vet - hur saker och ting måste vara - och göra vår
möjlighet att ta ett nästa steg till obegriplighet.
Denna begränsning tillverkar i sin tur många olyckligheter
som att känna sig tvingad att försvara förutfattade
meningar i den begränsade värld vi redan känner till. I
nästa steg legitimerar denna trångsynthet våld och
mördande.
Att begränsa sig till vad vi redan vet är en ond cirkel som
vi bara kan ta oss ur genom att upptäcka den onda cirkeln.
Den som sitter fast i den onda cirkeln ser bara sin
perfekta värld som hotas av ständigt nya störande fel av
hur det måste vara.
Det kanske knepigaste som finns är att se oförstånd, även
kyrkans och universitetens oförstånd på medeltiden; som
början till förståelse.
|
