Tal vid GMO-demonstration i Helsingborg
Jag vill sätta in den farliga genmanipulationen i den kedja av beslut som lett fram till dagens förstörda livsmedel och förgiftade jordar. Det är en lång process som i ett halvsekel gått parallellt med stora sammanslagna gårdar, industrijordbruk och ren förföljelse av småskaligt och miljövänligt jordbruk.
Under många år har det varje dag försvunnit mellan 5-10 småbruk i Sverige. GMO och kloning är själva toppen på detta isberg av forskning och lobbying från storföretag som vill kontrollera hela matkedjan. Det är den yttersta makt man kan ha. Mäktigare än kanoner.
Vet ni förresten varför Sveriges Småbrukare också är starka motståndare till kloning? Vi är rädda för att i framtiden få fler jordbruksministrar som är identiskt lika den nuvarande, centerpartisten
Eskil Erlandsson. Ibland kan man tro att en majoritet av regeringen och riksdagens ledamöter redan är klonade när de uttalar sig om GMO, Lissabonfördraget, kärnkraft, FRA och massavlyssning av befolkningen.
I mer än ett halvsekel har den statliga jordbrukspolitiken med bidrag till de stora sammanslagna enheterna och regler som försvårat för småbruken påskyndat landsbygdens avfolkning. Oavsett vilken regering som sitter vid makten så är alla inriktade på stordrift och hyser närmast ett förakt för det småskaliga jordbruket. Skatteregler, ränte- och investeringsbidrag är inriktade på ytterligare sammanslagning och stordrift med hela den kraft som EU besitter.
Sveriges Småbrukare har dålig erfarenhet av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar. Felet har varit att de har ensidigt lyssnat på LRF. Men det var under en tidigare borgerlig regering som Småbrukarna tvingades organisera sig när man la fram den s k Strukturutredningen med förslag om att påskynda nedläggningen av de små jordbruken. Där föreslogs att både arvs- och giftorätten skulle slopas för små jordbruk som behövdes för rationalisering. Det var värre än i Sovjet där folk åtminstone fick ärva sina datchor.
Nu är situationen om möjligt ännu värre. För vid regeringsskiftet flyttade flera av de högsta tjänstemännen på LRF in som närmaste medarbetare till den nye jordbruksministern. Och dessutom är den nuvarande jordbruksministern Eskil Erlandsson nog en av de sämsta vi haft. Och det vill inte säga lite. Erlandsson är närmast en ambassadör för GMO, Monsanto, BASF och den multinationella agrarindustrin. Han talar vitt och brett om hur säkra genmanipulerade livsmedel är och vill ha ytterligare rationalisering, större gårdar och ökad export av jordbruksprodukter som är framtagna genom billig import av soja från länderna i främst latinamerika. T ex från Brasilien där stora delar av befolkningen samtidigt lever på svältgränsen. Vi vill att varje land ska garanteras rättighet till
självförsörjning och så långt möjligt producera sitt eget foder i stället för att lägga mark i träda eller låta åkrarna växa igen så som sker i Sverige.
Det dröjde också bara några månader efter att Erlandsson tillträdde innan han gav fritt fram för kommersiell odling av GMO-grödor i Sverige.
EU:s och Sveriges jordbrukspolitik är bland det mest osolidariska man kan tänka sig. Sverige och Europa importerar nästan hälften av djurfodret till priser som bestäms på spannmålsbörsen i Chicago. Överskottet dumpas med hjälp av EU:s exportsubventioner och slår ut de fattiga ländernas jordbruk. Och när de vill exportera till oss lägger vi för säkerhets skull på importtullar. Det är EU:s och de rika ländernas verkliga ansikte.
Som om inte detta skulle räcka tar de rika länderna med USA i spetsen fram genteknik och grödor som med enorma reklaminsatser sprids till u-länderna och förgiftar även deras jordar, djur, brunnar och människor. Ofta med hjälp av biståndsorganisationer som vill sprida vår välsignelsebringande teknik till mottagarländerna.
Det är en myt att industrijordbruket är effektivt. Sanningen är den att det förbrukar långt mer energi än det producerar i form av livsmedel.
Hur kan det då komma sig att denna utveckling får fortgå utan en folkresning? Främst okunskap. Sanningen undanhålls och de myndigheter som skulle föra befolkningens talan har växt samman med den industri de skulle bevaka. Vi har fått en elit som rör sig mellan politiken, näringslivet och statliga befattningar. I filmen Monsantos värld fick vi se hur Monsanto lyckades ta sig in på USA:s jordbruksdepartement och där utforma lagar som gynnade GMO-industrin.
Tro inte att detta bara sker i Amerika. Det är inte ett dugg bättre i Sverige. På samma sätt myglar sig storindustrin in i de svenska myndigheterna. Jordbruksverket är nog det värsta exemplet på denna oheliga vänskapskorruption där inflytelserika handläggare går mellan GMO-företagen och de statliga verken. Att motståndet är så svagt mot den förda politiken beror till stor del på frånvaron av kristiskt granskande medier. Den dagliga hjärntvätten som Maria Pia Boethius kallar sin uppgörelse med medierna, in sin bok Mediatan, är en förklaring till den rådande passiviteten. Alternativrörelsen förtigs. Obekväma artiklar, insändare och debattartiklar stoppas. Media gör oss till offer som inte kan påverka och som tröstar oss med köptemplens svällande utbud. Konsumera mer och du blir lycklig är överhetens budskap
som de stora medierna vidarebefordrar tillsammans med storbolagens pressmeddelande. Nyhetsflödet i Sverige är vid en närmare granskning rena farsen. Det är en fördumningsindustri som pågår dygnet runt. Journalister med rättspatos och som vill få fram sanningen motarbetas och anpasslingarna befordras och blir chefer. På samma sätt är det inom stora delar av politiken och så är det inom inom bondekooperationen.
Tänk att det skulle ta 15 år för Sveriges television att släppa fram tung kritik mot GMO och skandalföretaget Monsanto. Uppgifter som vi fört fram i våra små organisationer i många år. Men för säkerhets skull sändes det en söndagkväll kl 22 på kvällen. Ingen repris medan tramsprogram som ”Svensson Svensson” och våldsamma polisdeckare sänds på bästa sändningstid och får två, tre repriser.
Utarmningen av den svenska landsbygden och nedläggningen av småbruk i Sverige är en del i en våg som går fram över hela världen och som slår ut uthålliga småbruk som skulle klara sig om de bara fick chansen. I vårt land behöver ingen svälta som tvingas överge sitt småbruk men de sociala konskevenserna är på sikt desamma. Småfolket på landsbygden proletariseras i förorterna eller i rena ghetton i de fattiga länderna. Industrijordbruket och livsmedelsindustrin tvingar på oss allt mer manipulerade och kemiskt späckade livsmedel.
Det skulle se verkligen mörkt ut om det inte fanns motkrafter. Internationellt är det framförallt Vandana Shivas rörelse som startat i Indien som växer sig allt mäktigare. Jag hörde denna fantastiska upprorsmakare tala vid den stora ekomässan med utställare av hantverksmat från många länder i Turin häromåret. Vandana är stor. Hela salen med deltagare från över hundra länder reste sig upp och applåderade när hon gav Brasiliens president Lula en spark för att han tillåter GMO-odling i Brasilien. De som reste sig först och applåderade var småbönder och indianer från Syd- och Latinamerika. Vandiva är en fantastisk människa och ett föredöme även för oss småbrukare i Sverige. I hennes anda vill vi arbeta och vara en liten kugge i vår del av världen för ett uthålligt och rimligt jordbruk som
producerar bra livsmedel.
Det finns positiva saker att ta fasta på också i Sverige. Inte minst uppslutningen kring manifestationen här i dag. Småbrukarnas kamp för ett jordbruk utan gifter och kemikalier har pågått sedan vi bröt oss ur LRF 1984. Vet ni förresten vad initialerna LRF står för? LRF, Landsbygdens Rena fördärv. Är inte detta en överdrift? Nej! LRF är Sveriges mäktigaste och för svensk landsbygd och miljövänligt jordbruk farligaste lobbyorganisation. Och har lyckats att inbilla konsumenter, journalister och politiker att de är för ett miljövänligt, småskailigt jordbruk och en levande landsbygd. I själva verket är LRF den främsta kraften bakom den förda jordbrukspolitiken som i mer än ett halvsekel gynnat kött-, fläsk- och mjölkfabriker.
När den nuvarande ordföranden i LRF Lars-Göran Pettersson tillträdde för några år sedan gick han öppet in för GMO i Sverige. Han hade räknat ut att han skulle tjäna 3 kronor mer per gris när han utfordrar med genmajs eller GMO-soja från Brasilien. Om han i stället gått över till ekologisk drift hade han tjänat 300 kr mer per gris. Det hade blivit mycket pengar för Pettersson som har en omsättning på 7 miljoner på sin grisfabrik i Västergötland. Ekologiskt fläsk råder det dessutom stor brist på medan det är överskott på industrifläsk. Samma med ekomjölk och ost som bondekooperationen motarbetat under alla år.
Lantmännen och Svalöv Weibull inom LRF-koncernen som svarar för mer än hälften av livsmedelsindustrin i Sverige har i mer än 10 år samarbetat med BASF, en tvilling till Monsanto. LRF-företaget står tillsammans med BASF för 90 procent av de försöksodlingar av GMO som finns i Sverige idag. Detta pågår trots att tre fjärdedelar av landets bönder inte vill odla GM-grödor.
LRF-koncernen är som en bläckfisk inom jordbruk och livsmedel. Hur många vet att Lantmännen är Europas största producent av frysta bageriprodukter och Skandinaviens största producent av färskt bröd med anläggningar i Danmark, Norge, Sverige, Tyskland, Belgien, Polen och Ryssland och försäljning i Spanien, USA, Korea, Japan, Finland och Baltikum. Kanske sätter du frukostbrödet i halsen nästa gång när du vet att Hatting, Schulstad , Pastridor, Paaskebröd, Korvbrödsbagaren, Skoga, Schulstad, Axa och Skogaholm kommer från Lantmännens gigantiska brödfabriker. Inte ett enda ekologiskt bröd och utan någon större smakupplevelse.
Kronfågel inom LRF-koncernen är Nordens största producent av kyckling. Deras reklam är oftast en bild på en liten gammaldags lagård och säljs under namn som Ivars och Stina för att ge en känsla av den lilla torggumman som gått till staden för att sälja sina handplockade kycklingar. En industrikyckling drar omräknat i oljeekvivalenter 1,2 l olja medan en äkta bonnkyckling som får gå fritt och äta gräs, spannmål och hushållsavfall drar energi motsvarande 0.3 deciliter olja. Det mesta förnybar energi.
Men som sagt det finns ljuspunkter. Jag är trots allt optimist. Allt fler bönder tar sig nu ur LRF och bondekooperationens tvångströja. Och konsumenterna börjar vakna. Medan de stora jättarna Arla och Scan inte längre klarar sig utan har sålts ut till Finland respektive Danmark startas nu gårdsslakterier, små mejerier. bagerier och ysterier. Stöd dem det är bra också för miljön. Genom att komma förbi bondekooperationen och de stora livsmedelskedjorna som i åratal sugit ut bönderna finns det exempel på att det går att få ekonomi på ett tiotal fjällkor vars ekomjölk blir ost och ostkaka och säljs i gårdsbutiken eller på Bondens marknad direkt till konsumenten. Eldrimner i Jämtland som tagit fram gamla recept på ost och förädling av kött och driver en omfattande utbildning gör här en stor insats.
Till sist vill jag på vägnar av Förbundet Sveriges Småbrukare tacka kommittén som ordnat med denna manifestation. Efter mig kommer talare som initierat kommer att ta upp alla de risker som är förknippade med genmanipulerade grödor och livsmedel. En viktig sak är att genmanipulation sätter demokratin ur spel på så sätt att bonden i framtiden inte kan välja bort GMO, sedan eländet spritt sig till både vilda växter och utsäde. Samtidigt som konsumenten tvingas äta gensnusket som kommer att finnas i alla livsmedel om vi inte stoppar eländet nu.
Uppslutningen här i dag blir för oss småbrukare ett efterlängtat avstamp för en fördjupad och breddad kamp mot GMO som vi småbrukare har drivit sedan slutet av 80-talet. Låt det blir en kamp för ett miljövänligt och uthålligt jordbruk som ger sunda och goda livsmedel. Allra sist ett särskilt tack till Stig Broqvist som med sin stora erfarenhet från mångårig kamp för moder jord har lett arbetet för den här manifestationen. En stor applåd för Stig.
Rune Lanestrand
| 