Överste ser orosmoln närma sig på horisonten

18 .9.2007

Källa; Världen Idag, publicerad 2007-08-31
av Ruben Agnarsson

Det finns stora likheter mellan Tyskland efter första världskriget och situationen i dagens Ryssland. Stora massor av arbetslösa och hungrande människor, tillsammans med en nationell förnedring där Ryssland har blivit överkörda i fråga efter fråga, gör att det finns en utbredd känsla av revanschism, säger översten Bo Pellnäs.

Under 1930-talet trodde få att Hitler skulle våga kasta Tyskland in i en storkonflikt. I dag tvivlar många på att Putin skulle göra samma sak.

Översten och den säkerhetspolitiske experten Bo Pellnäs menar att framväxten av en stormakt i vårt närområde, kräver att Sverige behöver se över hur vi skall hantera säkerheten i närområdet.

- Det händer stora saker i Ryssland, inte minst upplever landet en kraftig ekonomisk utveckling, som helt är koncentrerad till olja och gas, säger Bo Pellnäs.

- Den riktigt stora förändringen kommer att ske i Barents hav, där de stora tillgångarna finns. Utvecklingen kommer att leda till att Ryssland bygger upp militära resurser för att skydda sina tillgångar. Skapar man militära resurser får de också en betydelse i närområdet, även om de i början endast är avsedda för att skydda de egna anläggningarna.

- I värsta fall är vi tillbaka till en situation där vi har ett upprustat Antarktis. Det påverkar kanske Sverige mest indirekt, medan Finland och Norge blir direkt berörda av det. Det här sker inom några års framtid.

Överste Bo Pellnäs har en stark övertygelse om att det finns mycket stora likheter mellan Weimars-republikens sönderfall och dagens situation i Ryssland.

- Jag tänker på de sociala aspekterna, med stora massor av arbetslösa och hungrande människor, tillsammans med den nationella förnedringen. Ryssland har blivit överkörda i fråga efter fråga och det finns en utbredd känsla av revanschism. Ryssarna har blivit ganska illa behandlade i flera år, exempelvis på Balkan.

Bo Pellnäs vet vad han talar om. Han är överste av första graden och har varit regementschef på I19 i Boden. Dessutom har han gjort utlandstjänst på Balkan i tre år från 1992 till 1995, och var tillbaka i området i slutet av 1990-talet.

- De flesta ryssar har bilden av det stora Ryssland från Östersjön till Vladivostok. Jag har kunnat följa den här utvecklingen genom alla mina möten med ryska militärer, säkerhetsmän och diplomater sedan 1988, och alla bekräftar den här bilden. Man måste lita på det man ser, menar han.

Även om Bo Pellnäs menar att Ryssland inte utgör ett militärt hot idag, betonar han att Sverige måste inse att det växer upp en stormakt i vår omedelbara närhet som bygger upp sin militära kapacitet.

- Det räcker inte med att säga att vi vill försvara Sverige i Afghanistan, utan vi måste börja fundera på i vilka olika situationer vi kan hamna i vårt omedelbara närområde.

- Vi kan varken vara neutrala eller vara allierade med Nato utan ett relevant försvar. Om vi går med i Nato kan det bli så att vi får dela ett säkerhetspolitiskt ansvar även för Baltikum. Sedan finns det många fördelar, vi kommer med i beslutprocessen på ett annat sätt. Det kostar mycket att vara med, samtidigt som det finns det stora fördelar.

- Sedan kan vi inte vara säkra på att stormakterna i nödens stund uppfyller sina traktater. Vi måste ytterst kunna stå på egna ben. Det är inte säkert att Östersjön är ett intressant område för USA om tio år, det är inte ens säkert att det är så i dag.
Bo Pellnäs varnar för att en rysk stormakt som har behov av att demonstrera sin styrka kommer att behandla omgivningen ganska vårdslöst. Han tror inte att gasledningen i Östersjön har en avgörande militär betydelse.

- Om Ryssland bygger upp en Östersjöflotta och vill uppträda mer offensivt och markerat, kan de göra det mer eller mindre utan en gasledning. Gasledningen har mer att göra med ryskt inflytande i Europa.

- Om Europa till stor del är beroende av Ryssland för sin energiförsörjning, får det en mycket stor säkerhetspolitisk betydelse för oss. Risken är då att de kommer att vara mer lyhörda för ryska intressen i Östersjön, vilket kan vara till nackdel för vårt land.

- Man kan heller inte bortse från att det kan starta oroligheter i Baltikum om några år. Det kan uppstå stora befolkningsmässiga motsättningar i exempelvis Lettland, där Ryssland går in för att beskydda den ryska befolkningen, och då kan även Gotland bli strategiskt intressant.

- Jag är oroad på 10-15 år sikt över vad som kan hända i Ryssland och Baltikum. Mitt största bekymmer är inte vad som händer i ett krig. Politikerna diskuterar försvarets utformning utifrån möjligheten att gå ut i krig. Men det handlar i första hand om våra möjligheter i fred och vår säkerhetspolitiska handlingsfrihet. Är vi starka nog för att klara oss själva eller för att våga gå med i Nato?

Vad är då ditt omedelbara råd till svenska försvarspolitiker?

- Man måste börja svänga den här atlantångaren. De resurser som vi i dag använder för att skicka ut förband till utlandet, måste kunna användas för att hantera säkerheten även i vårt närområde.