* Tsunami
*
9/11
*
Bilderbergare
*
Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU
12.9.2006
Skrivet av Lars Ångström, DN Debatt 12.9.2006
Jag kommer i dag att lämna in en anmälan till justitiekanslern, skriver ledamoten av riksdagens försvarsutskott Lars Ångström (mp).
Riksdagsledamot: Obekväma fakta får inte granskas i ny utredning. Trots att vrakplatsen var okänd för nästan alla befann sig dykare ombord på "Estonia" omedelbart efter förlisningen. Något värdefullt och hemligt har uppenbarligen funnits ombord. Men regeringen begränsar sin granskning av förlisningen till en period då
inga förändringar på vrakplatsen dokumenterats. Försvarsmakten vill inte beslås med uppenbara lögner och undanhåller därför uppgifter för de folkvalda. Allt har mörklagts.
Det står nu höjt över varje tvivel att regeringen Persson aktivt medverkar till att mörklägga omständigheterna kring "Estonias" förlisning 1994 som likt tsunamikatastrofen kostade drygt fem hundra svenska medborgare livet. I en debatt i Sveriges riksdag den 12 juni offentliggjorde Mona Sahlin att regeringen skulle uppdra åt SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) att granska det film- och bildmaterial som tagits av "Estonias" vrak vid olika tillfällen.
Skälet till en sådan granskning är bland annat de officiella bilder som togs av en robotkamera den 2 oktober 1994 fyra dagar efter förlisningen. De visar tydligt att räckena från insidan av den stängda ombordkörningsrampen ligger avskurna och slängda på havsbotten utanför fartyget. Det visar att okända dykare i hemlighet varit inne på "Estonias" lastdäck omedelbart efter förlisningen mellan den 28 september och 2 oktober då bilderna togs. Haverikommissionens dykare gick ner till vraket först i december.
Förutom filmmaterial från 1994 har vraket också filmats senare, bland annat i samband med att "Estonia" skulle tömmas på olja 1996 och i samband med att man samma år täckte vissa delar av skrovet med stenar och sand. Jämför man bilder av ombordkörningsrampen från december 1994 med senare bilder syns det dels att dragöglor svetsats fast på rampen, dels att densamma utsatts för mycket kraftigt våld där flera stora stålbalkar bräckts och gått av som om man med våld tryckt in rampen.
Dessa bilder har fått en politisk sprängkraft och en helt annan innebörd efter det att uppgifterna bekräftats om att "Estonia" utnyttjades av Försvarsmakten för att transportera krigsmateriel. Bilderna bevisar att en okänd part med stora undervattensresurser dygnen efter katastrofen den 28 september tagit sig ner till vraket och in på lastdäcket.
I teorin kunde vem som helst ha tagit sig in på "Estonias" lastdäck dygnen efter förlisningen. Men inte i praktiken. Den exakta vrakpositionen hemlighölls i över två månader och var endast känd inom den svenska försvarsmakten, den finska försvarsmakten och av den finske utredaren Kari Lehtola. Dessutom ansvarade det svenska försvaret för bevakningen av vrakplatsen.
En granskning av just dessa bilder kan i förstone tyckas onödig. De visar ju vad de visar. Någonting värdefullt och hemligt har uppenbarligen funnits ombord på "Estonias" lastdäck som motiverat dykare att ta sig in där. Allt har mörklagts. Men visst vore det positivt om också en statlig myndighet slår fast att så varit fallet.
I Sveriges riksdag sa Mona Sahlin när hon presenterade sitt förslag att låta SKL granska bilderna att "Självfallet är varken jag eller debatten betjänta av om detta initiativ bara tolkas som ett sätt att begrava frågeställningen. Allt detta handlar ju om att med öppenhet och insyn bidra till den fortsatta debatten - inte tvärtom".
Ett korrekt beslut hade inneburit att SKL fått i uppdrag att granska alla förändringar på vrakplatsen från och med förlisningen den 28 september som kan ha orsakats av mänsklig påverkan. Men regeringen beslutade något helt annat. Uppdraget till SKL att granska om det har skett "förändringar på vrakplatsen som kan ha orsakats av mänsklig påverkan" begränsas nämligen till perioden mellan den 2 oktober och den 6 december 1994, det vill säga den period då inga dokumenterade förändringar hittats. Det betyder i klartext att frågorna kring de räcken som sågades av före den 2 oktober och som bevisar att dykare varit inne på lastdäcket omedelbart efter förlisningen, samt de omfattande skador som ombordkörningsrampen bevisligen utsatts för efter den 6 december 1994 inte kommer att besvaras. Utredningsbeslutet med sitt uteslutande av hemliga dykaktiviteter författades på försvarsdepartementet i full enighet enligt ansvarig tjänsteman Sofia Karlsson. Hon bekräftar att förändringar som inträffat före och efter nämnda datum inte ska analyseras. Kan en aktiv mörkläggning bli tydligare än så?
Försvarsmakten erkände efter tio års tystnad transporter av krigsmateriel från det forna Sovjetunionen ombord på "Estonias" lastdäck veckorna före förlisningen. Men i den utredning som gjordes av hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, sade man sig inte haft ansvar för något ombord under förlisningsnatten. Frågan om huruvida någon annan ansvarat för en transport av militärt materiel under förlisningsnatten ställdes inte ens på grund av det snävt formulerade utredningsmandatet. Detta trots att bland annat FMV (Försvarets materielverk) tidigare anlitat privata företag för transporter av krigsmateriel från det forna Sovjetunionen till Sverige.
Lennart Brittner på försvardepartementet arbetade både med de snäva begränsningarna för Hirschfeldts utredning och de begränsande formuleringarna i mandatet till SKL som utesluter analys av de filmbilder som bevisar hemliga aktiviteter på "Estonia". En utomstående kan bara förstå det så att försvarsmakten inte för sitt liv vill ha några frågor om vad som försiggick mellan förlisningen och den 2 oktober eller vad som skedde efter december 1994. Den vill inte beslås med uppenbara lögner. Lennart Brittner har vägrat träffa ledamöter från den Estoniagrupp som finns i Sveriges riksdag och som samlar ledamöter från alla riksdagspartier. År 1994 var han chef på försvarsdepartementets underrättelseavdelning.
Enligt flera av varandra oberoende källor inom försvarsmakten genomfördes det också dykningar mot "Estonia" från marinens specialfartyg "Urd" omedelbart efter katastrofen, det vill säga före den 2 oktober. Ombord fungerade Lars Mikael Johansson som dykledare. När den estniska regeringens utredning om militära frakter ombord på "Estonia" genom statsåklagaren Margus Kurm ville ställa frågor till Johansson vägrade denne att träffa Kurm. När samma frågor framförts skriftligt från riksdagsledamöter till regeringen har försvarsdepartementet i sina svar inte dementerat dem utan förbigått dem med tystnad.
Det är svårt att begripa regeringens hemlighetsmakeri. Den säkerhetspolitiska situationen är i dag helt annorlunda än den var 1994 då Carl Bildt var statsminister och mörkläggningen inleddes. Det som eventuellt var hemligt militärt materiel då är föråldrat i dag. Det kan därför inte tolv år efter katastrofen finnas några militära skäl som motiverar en fortsatt mörkläggning.
I stället stärker mörkläggningen bilden av att det finns en koppling mellan de militära transporterna och förlisningsorsaken. Det är trots allt ett faktum att haveriutredningen aldrig utredde de mest basala omständigheterna. Till exempel kontrollerades aldrig om skrovet hade några skador. Inte heller undersöktes lastdäcket. Haveriutredningen lyckades heller aldrig förklara sjunkförloppet och vi vet numera att ett fartyg omöjligt kan sjunka om det endast kommer in vatten uppe på bildäcket.
Det måste vara så att medborgarna i ett demokratiskt rättssamhälle kan lita på såväl haveriutredningar, sin försvarsmakt som sin regering. I dag kan vi bevisligen inte det när det gäller den största och allvarligaste civila fartygsolyckan som drabbat svenska medborgare. En haveriutredning måste utan hänsyn till särintressen förutsättningslöst utreda en olycka och fastslå orsaken. Så har icke skett. En försvarsmakt får i en demokrati aldrig undanhålla ens de mest obekväma misstag för folk och folkvalda. Det håller den uppenbarligen på med och en JK-anmälan kommer därför att lämnas in senare i dag. En regering som medvetet eller omedvetet deltar i ett mörkläggande gör sig till städgumma åt en underordnad instans och förlorar sin auktoritet.