Den leninistiska invandringspolitiken | ||
|
Under det kalla kriget var det många skötsamma och flitiga människor från Östeuropa som sökte sig en fristad i Sverige undan kommunismens ohyggligheter. Från Turkiet och andra länder kom duktiga arbetare till Sverige. Dessa äkta flyktingar och arbetsinvandrare gjorde enorma insatser för att bygga upp ett bättre Sverige. Invandringen
har ökat rekordartat I
Sverige finns redan 165 olika nationaliteter. År
1933 var drygt 3 % av Sveriges befolkning av invandrat ursprung, år
1990 var siffran uppe i drygt 13,9 % (1.194.000). Av dessa var 9,2 % (791.000
personer) födda utomlands. Lika många var svenska som utländska
medborgare. Vid
1995 år utgång utgjordes personer med invandrarbakbrund redan
18,5 % av Sveriges befolkning (DN, 9 nov. 1996).
Invandrargrupperna
utgör den stora gruppen bidragstagare Andelen socialbidragstagare bland invandrarna var 30-40 gånger större. Av alla hushåll i Sverige som år 1993 fick socialbidrag utgjordes 26 % av utländska hushåll. Dessa hushåll fick emellertid 42 % av pengarna (3,7 miljarder kronor). Samtidigt har lälften av invandrarna redan fått svenskt medborgarskap. Skulle socialbidrag redovisar för samtliga invandrarhushåll, blir siffran betydligt högre. År
1990 uppgav man att "invandrarnas bidragsberoende har ökat".
I Stockholm var redan hälften av socialbidragsmottagarna utlänningar
mot 15 % på 1970-talet. Antalet sjukdagar per utländsk person och år är fyra gånger så stort. Läsaren måste hela tiden komma ihåg att dessa uppgifter är officiella (dvs förskönade). En
asylsökande familj med tre barn kostar alltså Varje invandrare fick år 1991 40 % mer i mat, medicin och hygienartiklar än en svensk, trots att Sverige inte har råd med detta. Till våra egna fattiga finns det inga pengar att tilldela. Slöseriet i samband med invandringen överträffar allt. Arbetslösheten
är högre bland invandrare År 1994 var redan 21 % av de utländska medborgarna arbetslösa (DN, 20 april 1997). Först den 25 oktober 1996 medgav man i DN (s. A 5) att endast 9 % av invandrarna har arbete efter 3,5 år i landet. Övriga 91 % är hänvisade till socialbidrag. Kostnaderna År 1995 visade nationalekonomerna Jan Ekberg och Lars Anders-son i en rapport att invandringen kostar den offentliga sektorn 17 miljader om året (Metro, 24 nov 1995). Samma forskare betonade att de nya invandrarna sannolikt inte kommer att få något arbete. Enligt officiella uppgifter förlorade Sverige på invandringen upp till 20 miljarder kronor år 1994 (DN, 24 nov. 1995). Rätt siffra för totalkostnaden för invandringen är strängt hemlighållen. Åke Björck, matematiker och moderat kommunalpolitiker, har kommit fram till att kostnaden för invandringen för år 1996 var drygt 62 miljarder. Många invandrare blir alltså försörjda med enorma in- och utländska högräntelån som betalas av hårt trängda svenska skattebetalare. Det finns ju inget välstånd att dela på. Kenneth Sandberg, handläggare i asylärenden på invandrar-förvaltningen, bekräftar att invandringen till Sverige de senaste 10 åren har kostat oss 60 - 100 miljarder kronom om året! Även han tyckte: "Vi tar emot för många invandrare". De offentliga nedskärningarna skulle ha sett helt annorlunda ut om sociallisterna inte drivit en invandringspolitik, som präglades av "humanitärt" storhetsvansinne. I augusti 1997 avskedades han. Invandrarverkets åriga utgifter på 8 miljarder kr är 1992, avsåg endast direktkostnader för dess verksamhet. Man måste även räkna med socialbidrag, barnbidrag, föräldraförsäkring, bostadsbidrag, folkpension, arbetslöshetsersättning, sjukskrivning, svenskundervisning och hemspråksundervisning (enbart denna på 1,3 miljarder). Vad
kostar invandrarnas brott? Alla vet att utländska medborgare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Det gäller framför allt grova brott som våldtäkter, grom misshandel, grov varusmuggling dråp och mord. Omkring 5 % av Sveriges befolkning är utländska medborgare. År 1987 var överrepresenterade med nära 200 %. Men 7000 (nästan en tredjedel) var inte bosatta i Sverige. Alltså endast 10 % var bofasta utlänningar. Av de 163.000 personer som år 1988 dömdes eller på annat sätt lagfördes för brott var ca 17.000 bofasta invandrare (11 %). Då bodde i Sverige 400.000 utlänningar. Totalt lagfördes 25.000 utlänningar. Hur många som var naturaliserade svenskar, framgick inte. Sedan år 1991 har antalet ökat. År 1993 var antalet uppe i 28.000. År
1990 utgjorde de utländska medborgarna ungefär 18 % av fängelseklientelet.
På varje svenskt fängelse av hård typ är det så
gott som absolut majoritet av utlänningar. Åren 1955-1975 tredubblades
brottsligheten bland utländska medborgare. Kriminalvårdsstyrelsens utgifter låg på drygt 3 miljarder kronor. En fånge kostar samhället minst 1497 kr om dagen (på häktet är medelkostnaden 1728 kr dygnet per intagen). 1990 dömdes 2824 utländska medborgare till fängelsestraff, 245 utländska medborgare fängslades för narkotikabrott.
Politikerna har aldrig velat ge någon sannfärdig redovisning.
|