För hushållen betyder detta högre bolån - men även bättre ränta på sparkontot.

För storbankerna innebär det miljardvinster.

DN Ekonomi har gått igenom bankernas så kallade rättenetto (skillnaden mellan räntekostnader och ränteintäkter) sedan 2002 och jämfört dem med Riksbankens styrränta.

Sambandet är tydligt. Under perioden som Riksbanken sänkte styrräntan minskade storbankernas rättenetto. Och sedan Riksbanken började höja styrräntan i början av 2006 har storbankernas räntenetto ökat.

- Det finns tveklöst en sådan korrelation. Bankerna betalar ju noll procent ränta på lönekontot. Men deras möjligheter att placera pengarna blir bättre i takt med att räntan går upp, säger Rodney Alfvén, analyschef på Cheuvreux Nordic.

- På sparkonton har marginalerna inte förbättrats. Där har bankerna höjt räntorna i fas med Riksbanken, tillägger han.

Det är just dessa sparkonton som erbjuder hushållen en chans att åka med på räntetåget. Kombinationen högre räntor och oro på finansmarknaden har fått många nischbanker och kreditinstitut att vända sig till allmänheten för att ta in kapital. Många erbjuder räntenivåer på 4-5 procent (se genomgången intill).

Men enligt experterna gäller det att vara försiktig när man sparar hos en mindre bank.

- Man ska se till att banken har statlig inlåningsgaranti. Och man ska även se över vilka villkor som gäller för insättning och uttag, säger Elisabeth Hedmark.

Hon får medhåll från Rodney Afvén.

- Det finns helt klart risker, som vi sett med Custodias konkurs. Även om banken har inlåningsgaranti kan det ta flera månader att få ut pengarna om bolaget går i konkurs, säger han.