8.5.2007

Källa: SvD
Skrivet av Bo Bylund, generaldirektör, Ams

STÅ UPP FÖR FATTADE BESLUT politiker, tjänstemän och fack hukar när arbetslöshetsförsäkringens villkor debatteras. Men kraven på mottagarna av ersättningen har godkänts av riksdagen och socialdemokratiska och borgerliga regeringar, skriver Ams-chefen Bo Bylund, som hävdar att ”de allra flesta” är skyldiga att ta jobb över hela landet.

Från och till förs en osaklig debatt om arbetslöshetsförsäkringen och ofta är Arbetsförmedlingen i centrum. Nu påstås vi tvinga människor att flytta. Ibland sägs vi tvärtom inte vara tillräckligt tuffa i kraven på de arbetslösa.

Hur kan det bli på detta viset?

Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig omställningsförsäkring i en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den ger försörjning för arbetslösa som går från ett förlorat jobb till ett annat och den bidrar till en flexibel arbetsmarknad, som inte låser in människor på en ort eller i ett yrke.

Det är förödande för samhällsekonomin om jobben är på ett ställe, och den kompetentaarbetskraften på ett annat. Arbetslöshetsförsäkringen är frivillig, och man måste som i alla försäkringar uppfylla villkoren för att få ersättning.

Enigheten om grundprinciperna är stor. Men så snart det är fråga om vad Kalle Karlsson eller Anna Andersson ska göra för att få ersättning är enigheten slut.

Eller rättare sagt: då enas politiker från alla partier om att ”så var det inte tänkt” och ”inte ska någon behöva flytta eller pendla i just ett sådant här fall”.

I de här lägena försvaras tillämpningen varken av a-kassor eller fack och inte heller av IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, som annars ständigt kritiserar Arbetsförmedlingen för att inte utöva kontrollfunktionen tillräckligt strikt.

Så kan det inte fortsätta. Om legitimiteten för försäkringen ska säkras, matchningen förstärkas och rättsäkerheten för den enskilde tryggas måste alla aktörer stå upp för försäkringsvillkoren också i dess praktiska tillämpning.

Arbetsförmedlingen kan inte ensam bära ansvaret. Låt mig kort ge hela problembilden:

1. Sverige är ett fritt land. Ingen kan tvinga någon att flytta eller ta ett visst jobb. Men för att få ersättning från a-kassan måste man följa reglerna.

2. Det grundläggande regelverket bestäms av riksdagen. Reglerna om att man ska söka jobb aktivt har lagts fast under en socialdemokratisk regering och med stort stöd i riksdagen. IAF bestämmer detaljerna i regelverket.

3. Arbetsförmedlingen beslutar varken om regler eller om enskildas rätt till ersättning. Däremot ska vi informera om försäkringsvillkoren och ge bra stöd till arbetslösa för att uppfylla dem. Förmedlingen är skyldig att informera a-kassan när någon som får ersättning inte söker jobb aktivt.

4. Det är a-kassorna som beslutar om avstängning, eller minskning av ersättningen, efter en prövning av varje enskilt fall. Det är ett juridiskt beslut som kan överklagas till domstol.

I regelverket finns bestämmelser om familjeförhållande, kommunikationer, bostad och mycket annat. Hänsyn ska tas till personliga hinder för att byta yrke, flytta eller pendla.

Den arbetslöse måste dock göra allt för att undanröja hinder, till exempel ordna barnomsorg eller bostad på en ny ort. Det följer av försäkringens villkor.

Sammantaget kan man säga att de allra flesta är skyldiga att ta jobb över hela landet eller byta yrke efter en ”skälig övergångstid”. Det handlar dock sällan om att arbetssökande blir avstängda från a-kassan för att de inte vill flytta från Skåne till norra Norrland eller tvärtom.

Rörlighet på arbetsmarknaden handlar oftare om att byta yrke eller flytta eller pendla inom en region.

Sedan 2001 finns en särskild regel för de 100 första ersättningsdagarna. Man behöver inte vara borta från hemmet mer än 12 timmar. Det innebär att man redan nu måste vara beredd att pendla mellan Stockholm och Västerås eller Göteborg och Skövde.

Regeringen har föreslagit att ­regeln tas bort och det sägs att det sker efter krav från Ams. Ams ställer inga sådana krav. Vi har påpekat att regeln kan hämma rörligheten, men det är självfallet så att riksdagens partier måste ta ansvar för de förändringar man vill göra.

Arbetsförmedlingen jobbar intensivt med att stödja arbetslösa och säkerställa en korrekt tillämpning av försäkringens villkor, ett område där det funnits brister. Vi förbättrar oss och utbildar kontinuerligt våra medarbetare.

När nu signaler om arbetskraftsbrist kommer inom flera yrken och regioner gäller det att känna till syftet med arbetslöshetsförsäkringen – den arbetslöse ska få jobb så snabbt som möjligt och ersättning under tiden.

Sedan jag började på Ams har vi jobbat hårt med att bli bättre på vår matchningsuppgift. Rekordmånga lediga jobb paras ihop med kompetenta arbetssökande.

Att kunna anvisa en arbetslös till ett ledigt jobb är alltid positivt. Men när det gäller att byta yrke, pendla eller kanske flytta har arbetsförmedlarna ofta en svår uppgift att motivera en arbetslös.

Den uppgiften blir i praktiken mycket svår att klara om inte politiker, fack, a-kassor och berörda myndigheter står upp för regelverket. Individens krav på en rättssäker behandling ska tillgodoses av den juridiska prövningen.

Självklart är det viktigt att kontinuerligt diskutera och granska regelverket. Men ingen är betjänt av lösa tyckanden i tv:s morgonsoffor om vad som borde gälla i ett enskilt fall.