Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska
* Tsunami
* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU
* Böcker
* Video
1.6.2007
Se ytterligare grafik: Klicka här!
Grafik: Jonas Askergren/Ny Teknik
Text: Eddie Pröckl
Det ska bli en osynlig outtröttlig svart skugga som bär två bomber genom natten, men än så länge är det förarlösa smygplanet Neuron ett knippe linjer i en cadmodell i Paris.
Här i Paris håller det senaste årets mest kontroversiella svenska försvarssatsning på att ta form.
- Det är inte tekniken som är den stora utmaningen, det är att få ingenjörer från de här företagen att jobba ihop, säger Mats Ohlson, Saabs projektledare och näst högste chef för Neuronprojektet.
Det är sommarvarmt i Paris och Mats Ohlson svettas i sin mörka kostym. Han kan inte fatta hur ingenjörerna på Dassault står ut med sin formella klädsel i värmen. Men han biter ihop. Mötet drar ut på tiden, luften i sammanträdesrummet blir allt tjockare, men Mats Ohlson ger sig inte. Än en gång tvingar han de svenska och de franska ingenjörerna att gå igenom en grundläggande kravspecifikation. Alla talar engelska. De använder samma ord, upprepar samma saker, men Mats Ohlson har börjat ana oråd. Han frågar igen vad de menar, använder andra tekniktermer, och för ner diskussionen på en djupare detaljnivå. Där blir det plötsligt klart att svenskarna och fransmännen inte alls har menat samma sak.
Han sitter i sitt projektledarrum, långt inne i den franska försvarsjätten Dassaults FoU-komplex i Paris utkanter. Han har tagit av sig kavajen.
- Men nu är vi i gång. Vi är klara med den yttre formen och de övergripande systemkraven, säger Mats Ohlson. Vi har tagit 80 grundläggande teknikbeslut, som kommer att styra resten av planets utformning.
Vi går till Dassaults VR-centrum. I en mörk biosalong förses vi med specialglasögon och 3d-modellen på duken får djup. Mats Ohlson vrider och vänder på den med hjälp av datorn. Rätt vad det är kommer jag på mig själv med att ducka för en vinge.
- Det här är Neuron, säger han. Den här modellen är det enda verktyget som vi jobbar med. Allt som görs förs in här. Det ligger säkert mer än 100 000 mantimmar bakom.
Han skalar modellen som en lök, lager efter lager utifrån och in. Sedan skivar han den, först på längden, sedan på tvären.
Jag ber honom peka ut några viktiga teknikbeslut.
- Egentligen är det en handfull som är centrala, sen följer resten. Typiskt är bränsletankarnas placering. Först tänkte vi ha dem på linje rätt nära centrum i planet, sedan provade vi andra varianter innan vi fastnade för den här, säger Mats Ohlson.
Han pekar på sex gröna fyrkanter som sitter i sicksack.
- Det gav i sin tur mer utrymme till avionikutrustningen. Ett annat beslut handlar om luftkonditioneringsaggregat för att få bra kylning på den elektroniska utrustningen. För utloppet bak hade vi tre alternativ till utformning, vi valde ett. Positionen för inloppet är ett annat. Det är viktigt för smygegenskaperna att man inte kan se direkt in i motorn.
Officiellt är Neuron ett samarbete mellan sex europeiska länder, men på plats i Paris får man snabbt intrycket att de tunga grabbarna i projektet kommer från franska Dassault och svenska Saab.
- Det är oerhört viktigt för oss att ha med Saab i projektet, säger Benoît Dussaugey, vice vd på Dassault, med ansvar för den militära marknaden. När det uppstod problem med den svenska finansieringen hade vi ont i magen här.
För Dassault är det självklart att Neuron är en förberedelse för nästa generation av europeiska stridsflygplan bemannade eller obemannade, som ska byggas på andra sidan 2030.
- Och i det arbetet är Saab oundgängligt. Det finns bara två företag i Europa som fortfarande har kapacitet att utveckla ett nytt stridsflygplan, och det är Dassault och Saab, understryker Benoît Dussaugey.
Sedan förklarar han med gallisk esprit att det är dessa båda företag som pillat ut teknikrussinen ur projektkakan och delat dem broderligt, ungefär.
- Vi fick mer än vi hoppats på, även om vi inte fick allt vi ville ha, säger Mats Ohlson med en nästan lika elegant formulering.
Avioniksystemet, den avancerade flygelektroniken som ska hålla Neuron i luften, är det största av Saabs "teknikrussin". Saab leder det utvecklingsarbetet. Det är också avionikkompetensen som ska kunna användas för att uppdatera Jas Gripen.
- Dassault stred hårt för att själva få avioniken, men vi gav oss inte, säger Mats Ohlson.
Det som Saab ville ha, men inte fick, var styrsystemet.
- Det hade suttit fint, för efter allt arbete med Gripen är vi väldigt duktiga på styrsystem. Men man kan inte få allt.
Neuron befinner sig fortfarande i det som kallas realiserbarhetsfasen, alltså en genomgång av vad som är möjligt att göra för de 300 miljoner euro som finns.
- Det här är ett lite ovanligt sätt att göra försvarsbeställningar på, säger Mats Ohlson. Vanligen har man en specifikation och en summa pengar, som man ska uppfylla den med. Räcker inte pengarna får man problem och får gå med förlust eller be om mer. I det här fallet börjar vi med pengarna. Sedan tänker vi ut vad vi kan åstadkomma med dem, och utifrån det gör vi specifikationen. Det leder till en del avvägningar, bland annat har vi beslutat att bara bygga ett exemplar. De pengar som ett reservplan skulle kosta har vi använt till mer teknik.
Hur mycket av pengarna har ni gjort av med?
- Kanske 10 procent under 2005-2007, sedan blir det 80 procent under några år när vi bygger planet, och sedan 10 procent de sista åren.
Frågan om Neuron kan serietillverkas i framtiden, och alltså användas "på riktigt", avfärdar han.
- Planet är helt enkelt för litet. Det rymmer inte tillräckligt med bränsle för att användas operativt på ett vettigt sätt.
Hur långt har projektet kommit i dag?
- De viktigaste större tekniska besluten är fattade. Utsidan är klar, där återstår bara finputs för att ge de bästa flygegenskaperna. Vindtunneltester pågår, bland annat kommer vi att prova i T1500-tunneln på Foi i Stockholm. Nu återstår en rad beslut på insidan, på delsystemnivå, exempelvis för avionik-, el- och bränslesystem.
Hittills har ingenjörerna fått ihop runt 4 000 krav i databasen. Innan de är klara kommer det att vara hundra gånger så många.
- Den ständiga frågan är "har vi tänkt på allt?", säger Mats Ohlson.
- Får vi ihop ett helt flygplan av våra krav?
Den första delrapporten har lämnats till beställarmyndigheterna, bland annat svenska FMV, och i gengäld har de första pengarna betalats ut.
- Vi är nöjda med det som gjorts så här långt, säger Stefan Tenor, FMVs uppdragsledare för Neuron. Målet är att få så hög tekniknivå som möjligt för pengarna. Det viktigaste hittills har varit låg signatur, smygegenskaperna, både på radar och IR. Sedan blir avioniken viktig, den kunskapen som vi räknar med att ha nytta av i Gripen.
