Löneslaveriets sanna verklighet  





* Tsunami
* 9/11

* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa

* MindControl

*
Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU



18.6.2006

Källa: Overthrowing the New Slavery

De flesta människor tar tanklöst förgivet att "löneslaveriet" är för det mesta en metafor, än att de tänker på det värsta, att det ger uttryck för en livsfarlig situation när en anställd uttryckte sig såhär: "Man kan förbli en slav i fyrtio timmar per vecka och man får tillräckligt med pengar för att vara till hälften självständig.

För att jobba här från måndag till fredag från 9 till 17 (och närsomhelst kan man be dig att stanna kvar på övertid)... och göra ett förhållandevis enkelt arbete, och därmed det. Fantastiskt eller hur?

Du har förmodligen uthärdat en "chef" eller "direktör" eller "styrelse" som har underkuvat dig och du känner tvånget, även om det döljs i "en arbetsbeskrivning", "övervakares värdering" eller "ett företagsdirektiv" så kan det kännas lika underkuvande som om man bokstavligen satt fastkjedjad till händer och fötter. De flesta affärsföretag använder sig av ett sådant här ledarskap "där ledningen får infall" och förtrycker arbetstagarna genom att vara en oinkompetent arbetsgivare och handlar på ett subjektivt och snedvridet sätt.

När du befinner dig i detta "löneslaveri" system får du inte full konpenstation för ditt arbete. I det mycket vanliga förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare, erhåller du en lägre lön (30 % lägre inom callcenters, red.anm.) än det du skulle ha haft, eftersom arbetsgivaren tar ut en överdriven vinst. Låt oss se, hur det här sker genom att undersöka ett mycket enkelt exempel på denna förändring.

Den starka verkligheten för "löneslaveriet" är att ägarna till produktionen (kapitalisterna) idag tar arbeten från den amerikanska arbetaren, för att roffa åt sig lösegendom från jordbruksnationer såsom Kina, Mexico och många andra. Ägerna vill även betala mindre till jordbrukarna än de gör idag och de vill ha en billigare produktionkostnader också. De bryr sig inget om ifall arbetarna i dessa länder är bokstavligen slavar i förhållande till sina överordnade, såsom det sker på de asiatiska arbetsplatserna med dålig miljö och låga löner. De känner förmodligen inte heller någon oro för om de amerikanska arbetarna blir utblottade och hemlösa.

Enligt den amerikanska Census Bureau lever 35.9 millioner amerikaner under fattigdomsgränsen, inklusive de 12,9 miljoner som är barn. Såsom det är bestämt av regeringen har man uppdaterat inflationen genom att använda sig av ett konsumentprisindex. Medelfattigdomen utgör tröskeln för ett fyrfamiljshushåll år 2005 med årsinkomst på 19 307 US dollars, för ett trefamiljshushåll ligger den på 15 067 US dollars; och för en familj bestående av endast två är tröskeln 12 334 US dollars.

Ett löneslav kan inte nonchalera en förtryckande arbetsplats för att försöka hitta ett mindre slavliknande arbete, eftersom det i dagens samhälle endast existerar sådana arbetsplatser. Så förutsättningarna är att lyda och bli kvar, eller dö av svält, eller att bli en lösdrivare, vilket är förbjudet. Det bör noteras att den här beskrivningen av dagens ekonomiska situation inte är något som man hör om på TV eller radio, eller läser om i dags- eller veckotidningar, inte för att den är oriktig eller vilseledande, utan just därför "att det är just såhär som det är". Inte förekommer det heller några ärliga beskrivningar som anses "kommunistiska" eller "socialistiska".

Inom de första 150 åren i vår historia som nation, levde det stora flertalet människor i en samhällsorienterad kultur, de hade farmer, var småborgare eller storstadsbor som arbetade som hantverkare eller bönder. Vår nationella identitet associerades med oberoende och samarbete - för allas gemensamma välfärd.

Kvinnorna arbeta tillsammans med männen, familjerna sålde sina jordbruksvaror och djur. I denna kultur med gemensamma angelägenheter och gemensamma skyldigheter, tog arbetarklassens folk hand om varann. De delade gemensamma värderingar och intressen, fullständigt olikt de värderingar det marknadsdrivna närmandet skedde i livet. Med anledning av denna gemensamma välfärd i livet, borde köpmän och finansiärer bli begränsade av vad samhället bestämde om hur resurserna skulle användas. Arbetarklassen hade grundat sin demokrati, oberoende av ideal inom sin stats konstitution och även i städerna fanns stadsrättigheter där det var möjligt.

Den "fria marknadens" skam
Ända sedan vår nations påbörjade historia, bestod den rika klassen av köpmän, domare, bankier, spekulanter och kommersiella jordbrukare. De hade antagit ett fullständigt motsatt livssätt: varje enskild person. Samhällssynen på denna rika klass sågs som ett samhällssystem som fungerade mellan producenter och konsumenter, kapitalister och arbetare.
Det heligaste av denna heliga köpmansklass var "den fria marknadens" ideologi, där var man såg till sina egna intressen. I enlighet med denna forma av dogm, hölls samhället ihop, inte på grund av en gemensam välfärd, utan av en "osynlig hand om marknaden", implementerad genom opersonliga kontakter.

Modernt slaveri
Idag lider vi av anfall från alla brancher inom den amerikanska regeringen genom en demonisk klick, bestående av Bush's springpojkar. Bush den andre tillträdde makten genom en kliminell handling utförd av sin bror Jeb i Florida och de vände sig till Högsta Domstolen för att få Bush vald till president år 2000. Under denna klick springpojkar förekom sådana som Reagan, Bush I, Clinton och Bush II.

USA blev en imperialistisk, militäristisk bananrepublik.

Löneslaveriets tid blev allt tydligare för alla amerikaner, man såg den och man kände av den. Antingen kullkastar vi nya tidens slaveri eller så slutar vi som fjättrade slavar inom en ny kapitalistisk klass bestående av kriminella banditer.

För att hjälpa oss att återinsätta vår konstitutionella frihet, måste vi återinföra rättvisa ekonomiska principer. Vi kan börja med att förverkliga nya rättigheter sådana som president Franklin D. Roosevelt införde i staterna i januari 1944 såsom följer:

*Rättigheten till ett meningsfullt och betalt arbete

*Rättigheten till att förtjäna tillräckligt, för att kunna erhålla tillräkligt med mat, kläder och rekreation

*Rättigheten till en familj och ett hem

*Rättigheten till tillräcklig medicinsk vård och möjlighet att njuta av en god hälsa

*Rättigheten till adekvat skydd mot ekonomiskt bakslag vid pensionering, sjukdom, olycka och arbetslöshet

*Rätten till en god utbildning

Roosevelt införde dessa rättigheter och de skulle utgöra en garanti för den amerikanska säkerheten.

En snabb guide till dina rättigheter på arbetsplatsen
Orsaker kan döda. Åtminstone två miljoner av oss är numera anstälda "på tillfälliga" kontrakt. Tusentals av oss dör genom arbete varje år, och många fler är skadade. Flertalet av dessa kunde ha undvikits. Miljontals lider av förödande ryggont, ständigt återkommande spänningsskador, många andra lider av långvariga skador och sjukdomar som uppstår för att de anställda priorieterar lönen.

Alla arbetsplatser är potentiellt farliga och alla arbeten kan döda - och de flesta anställda är numera tillfälligt anställda eller inhyrd arbetskraft. Majoriteten av de tillfälligt anställda och inhyrda är inte egenföretagare utan anstälda, med samma rättigheter som andra anställda.

Trots det är våra rättigheter till en bashälsovård och säkerhet ofta negligerad eller så har man totalt stuntat i den.

Såsom Tony O'Brien från Construction Safety Campaign uttryckte sig: "I snitt förlorar 85 byggnadsarbeteare i Storbritannien sina liv i det som regeringen kallar för en förutsägbar händelse och som hade kunnat undvikas ifall man följt reglerna för säkerhet för anställda.

Vi måste tänka på oss själva
Orsakerna till såkallade flexibla arbeten håller på att underminera arbetetskvaliteten och man utnyttjar oss mer än någonsin tidigare. De gör fasta arbeten också utsatta. Dessa orsaker har inte verkningar på endast tillfälliga jobb och förmedlade arbetstagare, utan den berör alla arbetande.

Det är klart, att det inte är tillräckligt att man har några få lagstadgade och kontraktsenliga arbetsrätter; vi måste förena oss och försäkra oss om att våra rättigheter respekteras. Det effektivaste sättet att skydda våra rättigheter är att vi organiserar oss diskuterar kollektiva direkta aktioner. Genom att försvara våra rättigheter är en bra början. Omedelbart när vi har anammat oss det, kan vi börja ta initiativ.

Du kan beställa "Stuff your Boss wants you not to know" kan beställas
gratis genom att du skriver till:

SolFed, PO Box 1095, Sheffield S2 4YR
solfed@solfed.org.uk