Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska
* Tsunami
* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU
* Böcker
* Video
9 .9.2007
Källa: DN, publicerad 15 augusti
| Finland missade chansen att köpa tillbaka det i kriget förlorade Karelen 1992. Enligt tidningen Kainuun Sanomat tackade president Mauno Koivisto nej till Boris Jeltsins erbjudande. Det var för dyrt och äventyrade EU-medlemskapet, ska Koivisto ha ansett. Kainuun Sanomat åberopar icke namngivna källor som berättar att den ryska regimen skulle ha gett klara signaler om att Karelen var till salu. Bland annat den biträdande ryske premiärministern Gennadij Burbulis hade i januari 1992 sagt att ryssarna "har vissa tankar om Karelens öde". Det skedde vid samma tidpunkt som ryssarna förhandlade med japanerna om ögruppen Kurilerna. Koivisto skulle då ha låtit en hemlig expertgrupp räkna ut vad ett återbördandet av de förlorade områdena skulle kosta Finland. Köpesumman skulle i dagens värde ha motsvarat 120 miljarder kronor, men återställandet av infrastrukturen hade kostat upp till 660 miljarder kronor. Det var för dyrt, ansåg Koivisto. - Jag har inget minne av någonting sådant, lät president Koivisto meddela tidningen Hufvudstadsbladet på onsdagen när han ombads kommentera den nya historieskrivningen. Enligt tidningens källor var priset dock inte det enda kruxet för Koivisto. Finland stod i beråd att gå med i EG och Koivisto var mycket mån om att landet inte skulle ha några som helst oklara gränsfrågor med den mäktiga grannen i öst. Det kunde ha satt käppar i hjulet för medlemskapet. Koivisto utsattes vid tidpunkten för Sovjetunionens sönderfall för hård press från exilkarelare och deras intresseföreningar som krävde att Finland då skulle trycka på för att få områdena tillbaka. Över 400.000 finländare tvingades lämna sina hem när gränsen flyttades efter kriget. Vid den tidpunkten fanns det också ett brett stöd för att Finland skulle återkräva Karelen. De ryska ledarna gav olika signaler om beredskapen att förhandla om gränsdragningen. Speciellt militärerna avfärdade bestämt sådant prat. Men till exempel Rysslands ambassadör i Helsingfors sade i en intervju för Helsingin Sanomat att gränsfrågorna inte längre är tabubelagda. Koivisto höll dock fast vid sin egen linje och sade 1992 vid ett pressmöte att "Det är bättre att det är ett litet avstånd till S:t Petersburg, om där skulle hända någonting". Med det hänvisade han till de gamla ryska kraven om att det måste finnas ett rimligt avstånd mellan staden och gränsen. Inte heller utrikesminister Paavo Väyrynen, c, var särskilt trakterad av att förhandla om gränserna. "Inte passar det sig att vi börjar kräva dem på områden, diskussionerna måste nog föras på annat sätt och annan nivå", sade Väyrynen redan hösten 1991. Kainuun Sanomat påminner om att Finland passade på tillfället att lösgöra sig från Ryssland när Sovjetstaten utropades, men att Koivisto inte nappade på samma möjlighet när den rasade samman. Koivisto bromsade vid den tidpunkten också kraftigt balternas frihetsiver. |
|