1.6.2007

Den framstående ryske ekonomen Stanislav Mensjikov hyllades i samband med sin 80-årsdag av den ryska Vetenskapsakademin med ett särskilt seminarium. Värd för seminariet, som ägde rum den 15 maj i Vetenskapsakademins presidium i Moskva, var Valerij Makarov, som leder den samhällsvetenskapliga sektionen inom Vetenskapsakademin.

I det fria samtal som utspann sig efter professor Mensjikovs inledande föredrag varvades hyllningstal till jubilaren med en livlig, framåtblickande diskussion om den ekonomiska politik som kommer att forma Rysslands och världens framtid under de kommande 20-50 åren. Mensjikov slog själv an tonen genom att måla upp en bild av världen så som han tänker sig att den kan se ut på hans 100-årsdag, år 2027. Det två dagar långa firandet avslutades med en bankett till professor Mensjikovs ära.

Prof. Mensjikov började med att presentera sina utländska gäster för seminariepubliken på Vetenskapsakademin. Först nämnde han den amerikanske ekonomen och politikern Lyndon LaRouche och hans hustru Helga Zepp-LaRouche, även hon en känd politiker och grundare av Schillerinstitutet i Tyskland. Efter en skildring av olika tänkbara scenarier fram till år 2027 återkom Mensjikov i slutet av sitt föredrag till LaRouches och Zepp-LaRouches förslag om eurasiska landbroar och ett Nytt Bretton Woods, som han menade var helt avgörande för en utveckling till det bättre i världen.

Mensjikov sa att just nu kommer mer än hälften av Rysslands ekonomiska tillväxt från att man förbrukar den arbetskraft och det fasta kapital som skapades under sovjettiden. Detta är "engångsfaktorer"; utan nya produktiva investeringar blir det ingen fortsatt tillväxt. President Putin har visat att han är medveten om detta genom att framhålla behovet av en industripolitik. Än så länge har de ryska oligarkiska kapitalisterna inte velat göra några produktiva industriinvesteringar, trots Putins anmaningar, men Mensjikov pekade på investeringar i infrastruktur som en möjlighet att bana väg för en bättre politik.

Om man antar att Kina, USA, Indien, Japan och Ryssland är de starkaste ekonomierna år 2027, sa Mensjikov, så är det också viktigt att de samarbetar med varandra. Framför allt, sa han, kan LaRouches landbroförslag forma om alla ekonomierna på den eurasiska kontinenten. Det handlar om långsiktiga projekt och därmed aktualiseras finansieringsfrågan; den kan lösas med LaRouches idé om ett Nytt Bretton Woods, sa Mensjikov. Om Ryssland kan förlita sig på den eurasiska triangeln Kina-Indien-Ryssland, men samtidigt inte försummar att samarbeta med industriländerna, kan man få ett "konfliktfritt världsläge" som befrämjar ekonomisk utveckling och framåtskridande, i stället för den stagnation och nedgång som annars kommer att bli fallet

Lyndon LaRouche fick ordet direkt efter Mensjikov. Han ställde frågan: Vad ger vi till framtiden? I ett läge där nästan alla länder i Europa väster om Vitryssland och Ryssland håller på att göra fiasko och bli omöjliga att styra, sa LaRouche, behövs det en ändrad global agenda. Politikerna är kanske korrupta eller inkompetenta, men det går att hitta mer klarsynta personer, i t.ex. USA, bland ledarskiktet i de styrande institutionerna.

Det går att påverka vad som händer de kommande 20 åren, sa LaRouche, men frågan är vem som ska göra det. Vem ska inte bara förutse framtiden, utan faktiskt också förändra den? LaRouche konstaterade att president Putin flera gånger har fört Franklin D. Roosevelt på tal, särskilt i samband med firandet i år av andra världskrigets slut. Alltså måste USA närma sig Ryssland, Indien och Kina, samt andra, mindre länder som kommer till vartefter, med en agenda för ekonomiskt samarbete i Roosevelts anda. Den ryska forskningskulturen, underströk LaRouche avslutningsvis, är viktig för att få till stånd en dialog mellan dessa fyra länder som kan skapa en känsla för att storskalig ekonomisk återuppbyggnad och utveckling faktiskt är möjlig.

Andra inlägg gjordes av akademiledamoten Ruslan Grinberg, av akademiledamoten Alexander Granberg, som ledde konferensen i Moskva en månad tidigare om en tunnel över Berings sund, samt av företrädare för det ryska USA-Kanada-institutet och för Ekonomiska högskolan i Moskva.

Den f.d. Pravda-journalisten Georgij Mirski berättade om Mensjikov att han har farit runt i hela världen, ständigt beredd att dela med sig av sina kunskaper. "Man kan aldrig hålla jämna steg med Mensjikov", sa han.

En hälsning från James Galbraith, professor vid universitetet i Austin, Texas, vars far John Kenneth Galbraith hade ett långvarigt samarbete med Mensjikov, lästes upp av prof. Karel van Wolferen vid universitetet i Amsterdam. Van Wolferen gjorde också ett eget inlägg, och Eitna van Wolferen framförde en hälsning från en annan gammal vän och medarbetare till Mensjikov, prof. Angus Maddison vid universitetet i Groningen och universitetet i Brisbane.

Dr Sergej Glaziev, ekonom och korresponderande ledamot av Vetenskapsakademin, anlände direkt från sitt arbete i duman, där han sitter som ledamot. Glaziev prisade Mensjikov för hans förmåga att få folk att tänka (det ryska ordet "duma" har betydelsen "tänka") och för att han, till skillnad från många yngre som är fångna i en virtuell verklighet, alltid har velat se verkligheten i vitögat, och just därför har kunnat sprida optimism, i Ryssland och andra länder.

Seminariet avslutades med att Georgij Tsagolov, som varit Mensjikovs elev och nu är hans medförfattare, presenterade tre nyutkomna böcker. Den ena är Mensjikovs "The Anatomy of Russian Capitalism", som översatts till engelska och getts ut av EIR News Service. Översättaren, Rachel Douglas, berättade att boken just nu distribueras till amerikanska kongressledamöter, som behöver ta del av Mensjikovs skildring av den komplexa ekonomiska utvecklingen i Ryssland de senaste femton åren.

Den andra boken är Mensjikovs memoarer, som just kommit ut på ryska och spänner över de senaste 65 årens historia. Den tredje nyutkomna boken är en beskrivning, av Mensjikov och Tsagolov, av några ryska företag som faktiskt har bidragit positivt till Rysslands ekonomiska utveckling, till skillnad från rövarfasonerna som skildras i "The Anatomy of Russian Capitalism".