8.5.2007

Källa: SvD

SMARTARE Med datorn i knät tittar vi på tv, ­ lyssnar på musik och svarar på sms. 2000-talsvardagen har ökat vår simultan­kapacitet, men det finns en gräns för vad våra hjärnor ­klarar.
Hjärnforskaren Torkel Klingberg tror på en framtid med teknik som hjälper oss att sålla information och att vi snart kommer att vara ­ lika medvetna om att träna hjärnan som kroppen.

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Stockholm Brain Institute på Karolinska institutet.

Informationsfloden väller över oss. Ny teknik driver på utvecklingen. Kraven på din simultankapacitet blir allt högre. Risken är att normalt högpresterande människor underpresterar, får svårt att organisera sitt arbete och blir glömska när de försöker göra många saker samtidigt. I genomsnitt har vi har åtta fönster öppna samtidigt på våra datorer och blir avbrutna var tredje minut. Uppmärksamheten studsar från det ena till det andra. En amerikansk psykiater har kallat fenomenet för ett slags vuxen-ADHD med koncent­rationssvårigheter som främsta symptom. Nutiden ställer allt högre krav på att vi sållar information, koncentrerar oss på en sak i taget – ­eller att vi håller fler bollar än ­någonsin i luften samtidigt.

Detta mentala världsläge gjorde att hjärnforskaren Torkel Klingberg kände att tiden var mogen för en bok. Därför skrev han ”Den översvämmade hjärnan – en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden” (Natur & Kultur). Trots den hotfulla titeln andas budskapet framtidstro. Torkel Klingberg ville ta reda på vad koncentrationssvårigheterna kan bero på, vad i vår komplexa 2000-talsverklighet som är mest mentalt krävande och hur vi kan hantera detta. En utgångspunkt var hans egen forskning om arbetsminnet. De nya möjligheterna att avbilda hjärnan i så kallade magnet­resonanskameror har gett forskarna en ny bild av hur vi har det inuti våra huvud. De kan konstatera att hjärnans storlek inte har förändrats på 40 000 år. Genetiskt sätt är vi i stort sett identiska med

Torkel Klingberg lutar sig tillbaka i stolen och funderar på frågan. Friska vårvindar sveper in genom det öppna fönstret i hans arbetsrum på Stockholm Brain Institute vid Karolinska institutet.
– Jag tror att vi ska sätta namn på komplexiteten, bena upp vad som är vad. Arbetsminnet är en av de viktigaste funktionerna. Det har tydliga begränsningar, men kan också tränas upp.

Vi kan inte hålla hur mycket information som helst aktuell samtidigt. Begränsningarna i arbetsminnet lär vara det största hindret för att ytterligare öka farten i snabbsamhället. Det är en flaskhals i hjärnan. I långtidsminnet däremot kan man lagra in mycket.

– Att arbetsminnet svämmar över är ju inget farligt, men gränsen för vad det klarar att hantera är skarp, säger Torkel Klingberg.

Uppmärksamheten är en av nyckelfunktionerna och liknas ofta vid en ljuskägla. Den lilla signalen på skärmen om att det har kommit ett nytt mejl drar genast blicken från den rapport du satt dig för att läsa. Mobilpipet när en nytt sms kommit sätter igång den stimulusdrivna delen av hjärnan. Vi blir ständigt störda, får svårt att koncentrera oss och blir tankspridda när vi inte riktar uppmärksamheten på vad vi gör.

Torkel Klingberg ser en framtid med teknik som hjälper oss att sålla intrycken. och, icke minst, på att vi snart är redo för att träna ”våra mentala muskler”. Personer med högre arbetsminneskapacitet är nämligen bättre både på problemlösning och på att ignorera distraktion. I framtiden blir kraven på en vältränad hjärna lika självklar som dagens krav på en vältränad kropp, gissar han.

– Vi är så medvetna om vad vi äter, vad GI är, kalorier och träning. Om mentala funktioner har vi inte samma medvetenhet. Jag tror att det kommer. En del rapporter från USA visar att så många som 16 procent av universitetsstudenterna någon gång använt så kallade brain boosters för att öka koncentrationsförmågan. Dessa centralstimulerande medel är egentligen medicin för personer med ADHD.

– Jag tror att hela den mänskliga normen är på väg att förändras, vilket är både spännande och skrämmande, säger Torkel Klingberg.

På lång sikt tänker han också att teknikutvecklingen kommer att ta hänsyn till människans begränsade simultankapacitet. Ett konkret exempel på detta, som finns redan i dag, är NASA:s forskning om informationspaneler för piloter. När planet flyger utan problem kan piloterna avläsa samtliga instrument. När något inträffar lyser bara den nödvändiga informationen. Tekniken sållar och hjälper pilotens hjärna att koncentrera sig på det som är viktigast för ögonblicket.
– Den här typen av förenklande teknik tror jag är en trend, säger Torkel Klingberg.

Vi har redan anpassat våra hjärnor till nya krav. Den nyzeeländske professorn James Flynn har visat att prestationen på intelligenstester har ökat avsevärt, ja även accelererat, under hela 1900-talet. Vi har blivit smartare och smartare helt enkelt. Torkel Klingberg konstaterar att kanske just arbetsminnet kan vara nyckeln till hela den så kallade Flynneffekten.

– Det är helt logiskt att problemlösningsförmågan förbättras när man förbättrar arbetsminnet eftersom det finns en stark koppling mellan dessa.
Troligen är det också så att vår informationstäta omgivning tränar upp oss. Den komplexitet som riskerar att få våra hjärnor att svämma över lär också vara den som ökar vår IQ. När samhällsförändringarna kräver att vi använder mer arbetsminne är våra hjärnor kloka nog att ställa om sig till den nya tidens krav.

Även när våra kroppar slöar i tv-soffan tränar vi våra hjärnor. Torkel Klingberg tar ett exempel ur den amerikanska författaren Steven Johnsons bok ”Everything bad is good for you”: När det gäller tv och film består den ökade komplexiteten delvis av att vi tvingas hålla reda på allt fler parallella handlingar. Han jämför dramaturgin i 1970-talsdeckaren Starsky & Hutch med 2000-talets Sopranos. Där den tidigare skildrar samma två huvudpersoner i varje avsnitt med en intrig har Sopranos nio olika tematiska trådar som flätas om varandra.

Ett annat exempel på detta fenomen är att tittaren inte ges tillräckligt med information i varje stund. Tittaren sitter inte bara och funderar över ”hur ska det gå” utan även ”vad är det som händer just nu”.

Datorspelen är ett annat exempel på hur komplexiteten ökar. När spelen inte har tydliga regler om hur allt fungerar blir det upp till spelaren att ta reda på det. Även förhållandevis triviala historier i datorspel kan ställa höga kognitiva krav. Till exempel kräver datorspelet ”The Legend of Zelda: The Wind Walker” både så kallad utforskning och ”teleskoperande” (att ta sig genom problem som består av en hierarki av mål och delmål).

Ofta sätter man ett likhetstecken mellan dataspel och skräpmat. Så är det inte alls, menar Torkel Klingberg. Han värjer sig först mot att ge exempel på utvecklande datorspel eftersom detta är utanför hans forskningsområde. Dock nämner att de egna döttrarnas Pettson & Findus-spel och Anki & Pytte-spelet, för att inte tala om The Sims, ett av världens mest sålda dataspel, alla innehåller ­övningar som mycket väl kan träna arbetsminne och simultankapacitet.
Men visst, en del så kallade skjutaspel av enklare sort bygger mest på stimulusdriven uppmärksamhet och tränar inget mer än just detta.

Du menar att vi ska träna vår mentala förmåga. Hur gör man det?
– Vi ska försöka hitta en optimal balans, sträva efter flow. Det gör man genom att förstå sig själv och sin omgivning. Vilka kognitiva krav ställer den? Vad är för mycket eller för lite för mig? Det är som att komponera en måltid.

Helst ska man, åtminstone under någon del av sin arbetsdag, vara helt koncentrerad på och absorberad av, det arbete man utför.

För att nå flow krävs ett visst mått av stress, uppgiften får inte vara för lätt. Flow uppstår just vid höga krav och hög kapacitet. Detta blir ett slags mentalt gym. Det finns alltså anledning att bejaka sitt behov av stimulans och information. Fråga dig själv: Vad går jag igång på? Sök intellektuella utmaningar. När känner jag att diskussionen lyfter, problemen löses? Ofta är det när det händer mycket. Flow ger en djup tillfredsställelse och utvecklar din hjärnkapacitet.
– Själv kan jag gå igång när jag sitter med ett statistikprogram och vänder data på ett visst sätt och löser nya problem, säger Torkel Klingberg.




Fotnot: Kognitiva funktioner är intellektuella förmågor som tänkande, varseblivning, minne med mera.