Sossarna spionerade redan på 1970-talet
på de borgerliga
 





* Tsunami
* 9/11

* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa

* MindControl

*
Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU



12.9.2006

Källa: Harald Ullman, Expressen 12.9.2006


Glöm det där som hänt i valrörelsen hos folkpartiet!

Det är inget nytt som förekommer, det hände redan på 1970-talet fast de blev
inte uppdagade då.

Här berättar Harald Ullmans hur sossarna utgav de sig för att vara kristdemokrater och använde en städerska för att få fatt i motståndares politiska planer.


Under några dagar har medierna varit fyllda av den sk spionskandalen. Man förundras över hur denna affär kan få en sådan enorm uppmärksamhet. Och än mer förundras jag över det otroliga hycklande och moraliserande från alla politiska läger.
Många valarbetare, speciellt de yngre, uppfattar valrörelsen som något av ett krig. Och i alla krig är underrättelsetjänst en viktig del. Underrättelser skaffar man sig vanligtvis genom att systematisk följa fienden på möten, nätet, media etc. Det är inget märkvärdigt. I alla system där konkurrens råder bevakar man konkurrenterna. I näringslivet kallas det med ett lite finare ord för omvärldsbevakning.

Jag har varit med på innerplan i många socialdemokratiska valrörelser. Både som ombudsman på 70-talet och senare som reklambyråansvarig för s-valkampanjerna.
Som ombudsman kom jag över diverse planer. En plan hade en städerska hittat i en papperskorg som kom i våra händer. Andra planer kom vi över från missnöjda valarbetare som ville "hämnas". Jag måste erkänna mitt moraliska förfall. Vi läste planerna och sa inget till våra politiska motståndare. Och inte bad jag om ursäkt heller.
Och visst förekom fula tricks. Moderaterna hyrde (ja faktiskt) in en knäppgök som skulle störa våra möten. Han lyckades delvis med det. Men han blev sur för han fick för lite betalt och berättade för oss. Och när kristdemokraterna funderade på att inte ställa upp i ett val var det en hel del s-valarbetare som uppgav sig vara kd:are. Vi ringde o ringde för att uppmuntra att kd skulle ställa upp. Om kd fick 2 procent av rösterna, vilket var det sannolika var det ju bortkastade röster för borgerligheten. Jag kan inte minnas att vi uppgav våra korrekta namn när vi ringde till kd.

Under 1980-talet var flera partier över i USA och studerade deras valkampanjer. Vi lärde oss mycket, som vi också tillämpade. Till exempel att negativ campaining fungerar. Demokraternas Dukakis förlorade på en sådan kampanj. Moderaterna föll på en negativ kampanj 1985. Inte så vackert men man kan vinna val på att utnyttja sin motståndares svagheter, även om ingen vill erkänna det.

Viktigast var kanske lärdomen att intensivt och systematiskt följa de politiska motståndarna överallt. Att hitta olika knep för att störa motståndarna. Det kan handla om allt från att släppa undersökningar och rapporter som stör motståndarnas upplägg. Att läcka till media om motståndarnas tillkortakommanden etc. Och snabbt agera i media om man hittar blottor i deras argumentation eller snabbt svara på olika attacker.
Nu tillämpar alla de metoderna och i den atmosfären är det kanske ändå inte är så konstigt att en ung övernitisk valarbetare gör övertramp.

När man nu lyssnar på partiernas "fina" och moraliskt högtstående representanter verkar man glömma hur det går till i verkligheten. Självklart ska man inte olagligen "bryta sig in" i motståndarpartiers nätverk. Man ska inte skriva anonyma mejl heller. Det är dåligt. Men vilken betydelse har det egentligen? Knappast någon vill jag påstå även om man gärna vill tro det. Att störa motståndarpartiernas olika utspel gör man så bra ändå utan tillgång på "hemlig" information. Och vill man veta
"fiendens" olika planer är det bara att ringa och fråga på vilket partikansli som helst.
Denna affär, som utspelar sig i fildelningens tidevarv har fått rent löjliga proportioner och när skall ledande politiker läras sig att inte vara så snabba på att moraliskt fördöma sina motståndares mänskliga tillkortakommanden. Lars Leijonborg talade upprört om moraliskt förfall i Socialdemokratin, i samband med att en övernitisk socialdemokratisk valarbetare skickade några oskyldiga anonyma mejl. Det var ovanligt dumt sagt. I alla valrörelser begås övertramp från alla sidor. Det har vi med all tydlighet sett nu.

Lite ödmjukhet i formuleringarna av våra ledande politiker skulle vara klädsamt. Och Sverige skulle må så mycket bättre av lite mindre hycklande i retoriken.
Får jag be om lite sans o tolerans i valdebatten.