9 .9.2007

Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se

Det är nog med viss oro svenska föräldrar skickar sina barn till den stundande skolstarten. Precis när man trodde att den svenska skolan inte kunde bli sämre kom skolverket med statistik som visar att färre högstadieelever än någonsin klarar gymnasiebehörigheten.
Skolverkets sorgliga siffror föregicks dessutom av en undersökning som visar att 10 000 elever ägnar minst en skoldag i veckan åt skolk.

Varför lyckas inte svenska elever tillgodogöra sig kunskapens frukt? Förmodligen därför att deras lärare inte heller har gjort det, ettagluttarnas välpolerade äpplen till trots.


Den undermåliga lärarutbildningen är oljan i flumskolans maskineri. På lärarhögskolorna frodas den perverterade kunskapssyn som präglar den svenska skolan. Knappt 30 procent av examinationsfrågorna kräver faktakunskaper. Och svaret på de flummiga frågorna behöver inte ens presteras under salskrivningar, man examineras i regel genom att sitta och filosofera i smågrupper. För alla som nyligen bevistat en svensk högstadieskola ringer här ett flertal klockor.
Också där förhörs man ofta genom att ”tänka fritt” i smågrupper. Också där har frågorna man ska besvara lite att göra med fakta. En vanlig uppgift går i stället ut på att förklara vad man ”känner” inför ett givet ämne.

Det viktiga är inte vad lilla Kalle vet om nazismen, utan vad det väcker för känslor hos honom. Anledningen är att alla elever förmodas kunna ”känna” något inför ett ämne, men att färre också kan lära sig något om det.
Kruxet är bara att medan Kalles kunskaper om nazismen begränsas till hans känslor lär Lisas välutbildade föräldrar henne allt om Stalingrad och Nürnbergrättegångarna.
Flumskolan befäster alltså kunskapsskillnader mellan barn från olika samhällsklasser.
Mot bakgrund av flumskolans ideologi är det inte särskilt konstigt att det är i matematik svenska elever är allra svagast. Det är svårt att vara ”för eller emot” 10 upphöjt till 12, eller att utveckla sina tankar kring talet 152.

Radikalt annorlunda är läget i Finland. De finska eleverna toppar OECD-ligan i både matematik och läsförståelse. Så har de också lärare med kunskap nog att katederundervisa en stadig timme.
Att vara finsk lärare, också för de små barnen, kräver en magisterutbildning på minst fem år. Lärarutbildningen är oerhört attraktiv, det går sju sökande på varje finsk lärarutbildningsplats jämfört med 1,4 i Sverige.

Och elevernas kunskaper utvärderas ofta och genomgående. Betyg ges tidigt och i många steg.
Det mest avundsvärda med finländarnas kunskapsfokus är att det skapat OECD:s mest klassutjämnande skola.

I Finland har socioekonomisk bakgrund liten betydelse för en elevs skolresultat.
Här, i jämlikhetens land, är de minst bemedlade barnen närmast ödesbestämda att prestera dåligt i skolan.

Det är mot Finland Jan Björklund bör rikta blicken när han reformerar lärarutbildningen.