18 .11.2007

Källa: Borås Tidning 2007-11-08
Ledarsidan


Det senaste numret av tidskriften Neo (6/07) åskådliggör mycket tydligt att svenskarna är ett fattigt folk.

Enligt Finansinspektionen kan en minoritet av hushållen klara en oförutsedd utgift som är större än 20.000 kronor utan att ta lån eller sälja egendom. Statistiska Centralbyrån hävdar vidare att 50 procent har ett sparkapital som är mindre än 28.000 kronor, inräknat värdet av den egna bostaden. Mellan 18 och 23 procent av Sveriges hushåll har dessutom svårt att få pengarna att räcka månaden ut. Siffrorna är både skrämmande och deprimerande.

Men en dag i månaden smäller det, även bokstavligt. När det är lönehelg unnar sig svenskarna det man inte har råd med annars. Färskpressad apelsinjuice och lövbiff åker ner i kundvagnen och likaså kroppsvårdande produkter. Utelivet får dessutom ett kraftigt uppsving vilket får obehagliga följder för vissa. Akutintagens statistik över misshandelsfall och alkoholförgiftningar följer samma kurva som inköpen av det "lilla extra".

Framväxten av högskattesamhället har gjort staten rik och medborgarna fattiga. Men det är inte hela sanningen till att de svenska hushållens nettoförmögenhet ligger i botten vid internationella jämförelser. Det handlar även om förändrade vanor. De pengar som blir över när de fasta utgifterna är betalda konsumeras upp eller läggs på resor. Slösa har definitivt övertaget på Spara i högkonjunkturens och de snabba lånens tidevarv.

Högskattesamhället brukar försvaras med att det fördelar pengar mellan hög- och låginkomsttagare. I själva verket går dock fyrafemtedelar av skatterna tillbaka till dig själv. Staten skall alltså först förfoga över pengarna, sedan kan du få dem tillbaka. Det säger sig självt att ett sådant system kräver mycket byråkrati. Det medför dessutom ett ojämlikt Sverige. Fördelningen av förmögenhet är i själva verket mer ojämnt fördelad bland svenskar än bland amerikaner.

Alliansens fortsatta historia bör handla om att ge vanligt folk ytterligare makt över den egna plånboken, så att de inte behöver vänta till lönedagen innan de kan släppa loss.