Kinas planer på att flytta över sina miljarder dollar i valutareserver till "starkare valutor" är än en gång ett hårt bakslag för den svaga dollarn. Nu håller den tidigare hårt kritiserade euron i rask takt på att ta över rollen som världens trygga valuta, säger valutaexperten Kari Nars

Dollarn har i decennier varit den trygga hamn dit investerare flytt när oron spridit sig i världen. Efter den senaste tidens rasande dollakurs väljer investerarna i stället euron som under de två senaste åren uppvisat en jämn och stabil uppgång. Också priset på guld har på några år stigit från 250 dollar per uns till 900 dollar per uns. Det har satt igång en ond spiral som ytterligare sänkt dollarn.

Tidigare i veckan meddelade det kinesiska parlamentets vice talman Cheng Siwei att Kina borde flytta över en del av sina över 1400 miljarder dollar i valutareserver till "starkare valutor". På det sättet vill landet kompensera nedgången i sin valutareserv till följd av dollarns kraftigt minskade värde.

- När Cheng Siwei talar om starkare valutor är det uppenbart att det är euron han har i tankarna, säger Kari Nars, tidigare valutadirektör vid Finlands Bank och numera rådgivare hos Europarådets utvecklingsbank.

Enligt Nars är uttalandet ytterligare ett hårt slag mot dollarn. En så här högt uppsatt person i Kina uttalar sig inte så här av misstag, säger han.

- Kineserna har finansierat en stor del av det amerikanska budgetunderskottet , inklusive Irakkriget, genom att köpa upp amerikanska statsobligationer. Om kineserna börjar hoppa av sina dollarinvesteringar blir det mycket svårare och dyrare för amerikanerna att finansiera sitt budgetunderskott och sitt betalningsbalansunderskott, säger Nars.

Underskattat risken

Enligt Nars har de flesta bankirer och finansmän underskattat risken för ett dollarrras. Själv kom han med en varning i en Hbl-intervju redan i februari 2005. "Det kan bli ett självförstärkande jordskred", förutspådde han i intervjun.

- De internationella valutaprognosmakarna har räknat med en lägsta nivå på ungefär 1,30 dollar per euro, få har trott på ett så dramatiskt ras.

Idag ligger kursen kring 1,47 dollar per euro. Beroende på hur man räknar har dollarn rasat med ungefär 18 procent sedan januari 2006, om man väger det mot handelsströmmarna:

- Det är ett otroligt ras för den dominerande världsvalutan, vilket får konsekvenser för många länders handel, säger Nars.

Enligt Nars har USA under många år levt över sina tillgångar. Landet har haft ett dubbelt underkott både ett enormt budget- och betalningsbalansunderskott som man har finansierat genom att trycka nya dollar.

Svår balansgång

Bolånekrisen i USA har ytterligare försvagat dollarn, vilket ställt den amerikanska centralbanken Fed inför ett stort dilemma. När Fed sänker räntan för att lindra bankkrisen och stimulerar ekonomin, försvagar åtgärden samtidigt dollarn eftersom investerare är mindre intresserade av en valuta de får lägre ränta för.

Balansgången är otroligt svår, centralbanken vill sänka räntan för att underlätta den ekonomiska krisen, men gör man det så spåder man bara på dollarns svaghet.

Hur länge kommer dollarn att fortsätta dyka?

- Många anser att 1,50 är en psykologiskt viktig gräns. Sjunker dollarn lägre än så är risken stor att det fria fallet fortsätter. Men lyckas man få bukt med bankkrisen i USA under de närmaste månaderna finns det chans för en rekyl på dollarn. Visst har dollarkursen rört på sig också tidigare, neråt och uppåt igen. Men nu har nedgången pågått i två år utan rekyler så det ser inte bra ut, säger Nars.