Det kan vara värt att hålla i minnet när det från olika håll nu talas om diskriminering och pekas finger åt präster som inte vill viga homosexuella exempelvis.

Utredningens budskap är att ett äktenskap i Sverige inte längre ska vara vad ett äktenskap varit och vad det, med några få undantag, är i resten av världen. Ett äktenskap i Sverige ska kunna ingås både av par av olika kön, som nu, och par av samma kön.

Det må låta som ett öppet anslag, värdigt ett modernt samhälle som inte lägger sig i vem som lever med vem. Men riktigt så enkelt är det inte när man ger sig in och börjar rucka på historiska begrepp och institutioner för att visa sin vidsynthet. För ska man då vara konsekvent i sin anti-diskriminerande hållning hamnar man så småningom där feministiskt initiativ står idag. Även den som inte delar partiets slutsatser har svårt att säga annat än att de har en poäng.

I en artikel från 2005 beskriver Gudrun Schyman med två medskribenter hur fi vill skrota äktenskap och partnerskap och istället införa en samlevnadsbalk som ger juridisk och ekonomiskt skydd för alla människor som vill ha gemensam ekonomi:

"Det kan vara två syskon som har gemensamt hushåll och driver en gård tillsammans, det kan vara arton personer som bor i ett kollektiv, (?) det kan vara två kvinnor som bor ihop, (?) det kan vara tre polyamorösa personer som delar ekonomi" o.s.v.

Eller som taleskvinnan Tiina Rosenberg säger i en intervju i SvD: "Man kan ju inte i ett fritt land lägga sig i vilka som personer väljer att ha sex med". När miljöpartiet kongressade 2004 blev det omröstning om polyamori. Grön ungdom ville att partiet skulle verka för att polyamori skulle bli en allmänt accepterad samlevnadsform i samhället. Samt att sambolagen skulle anpassas till att gälla polyamorösa förhållanden.
Förslagen röstades ner (52-42 respektive 56-38).

Men man kan alltså lugnt räkna med att om man börjar rucka på äktenskapsbegreppet kan det sluta på de mest oanade sätt. Det krävs inte så väldigt livlig fantasi för att föreställa sig att exempelvis grön ungdom drar igång en ny kampanj där det talas om hur samhället upprätthåller en tvåsamhetsnorm och diskriminerar de personer som känner kärlek till fler. Förtjänar inte de också samhällets stöd och rätten att gifta sig?

Men att säga att äktenskapet är till för man och kvinna är inte att diskriminera. Det är att behålla innebörden i en institution som inte är tillkommen för att förälskade par ska få tillfälle till fest eller skapa sysselsättning åt den nya yrkesgruppen bröllopskoordinatorer. Den är till för att skydda och ge stabilitet åt den svagaste parten, barnen.

Traditionellt också för att värna samhällets fortbestånd och familjen som samhällets grundläggande enhet. Så har det varit i vårt land och andra länder och så uttrycks det även i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Sedan lagen om registrerat partnerskap tillkom 1995 har ett par hundra par om året registrerat sig. Förra året rekordmånga - 330 par (45.551 par gifte sig samma år).

Det är möjligt att lagen om registrerat partnerskap behöver göras om. Det är möjligt att det är bättre med en samlevnadsbalk i vilken äktenskapsbalken samt lagen om registrerat partnerskap ingår som två olika delar.

Men det är väldigt svårt att se vilka fördelar som skulle uppnås av att börja ändra på äktenskapsbegreppet.