Experten Jan Magnusson ser likheter med åskguden Tor i ristningen men att det skulle vara en arisk skrift avfärdar han som dumheter

Jan Magnusson berättar att han under modern tid har haft besök av ristningstydare från ”Der Herman Wirths Geshellschaft” som ville se på Tanums världsarv. – De var som hämtade från någon Wagneropera. Valkyrian Brynhilde iklädd läderspänne, minns han. Skulle göra avgjutningar Himmler tillät en expedition och i augusti 1936 reste Wirth och fem SS-män till Sverige. Uppdraget var att göra avgjutningar av ristningarna, och gruppen hade fått strikta uppgifter om att inte bära sina svastikor synligt eller tala politik med svenskarna. Wirth var mest intresserad av de ristningar som föreställde symboler, eftersom han trodde att de utgjorde det forntida alfabetet.

– Solsymboler  skulle man kunna tänka sig att de föreställde. Eller kretslopp och årets gång. En del ristningar är bara hjulkors som står för de fyra årstiderna, säger Jan Magnusson. En solig augustimorgon inledde expeditionen sitt arbete i Backa nära Brastad kyrka. Wirth letade efter ristningar han trodde sig kunna läsa och fastnade speciellt för en av en man med uppsträckta armar. Han tolkade det som en avbild av en gudason, tusentals år äldre än Kristus. Förutom Backa besökte man Munkedal och Tanum i Bohuslän, Husaby i Västergötland och Eneby i Östergötland.

Heinrich Himmler

Skrev till Himmler

Expeditionen gjorde 55 gipsavgjutningar i Sverige. Maffiga saker, några med en matchvikt på över hundra kilo.

– Det här kommer att bli en samling vars like inte finns och aldrig kommer att finnas. Alla som vill studera den nordiska rasen i relation till hällristningskonsten måste komma till Tyskland, skrev Wirth i ett brev till Heinrich Himmler.

Han trodde inte att de svenska myndigheterna skulle vårda ristningarna utan att de skulle förfalla.

Efter vistelsen i Sverige fortsatte expeditionen upp mot Trondheim i Norge.

Ville tillbaka

1965 ville Wirth tillbaka till Sverige och göra fler avgjutningar. Men riksantikvarieämbetet   nekade honom i stort sett att närma     sig alla svenska fornlämningar.

Herman Wirth dog 1981, 96 år gammal.

Man har legat väldigt lågt med att prata om det här, säger Jan Magnusson, expert på förvaltning och bevarande av stenmaterial

I dag finns det ett 30-tal avgjutningar bevarade i museet Spital am Pyhrn i Österrike. Tack vare dem kan vi se hur några av våra hällristningar såg ut på 30-talet. Så Jan Magnusson medger att vi trots allt fått ut en viss glädje av Ahnenerbes arbete i Sverige. – All gammal dokumentation som kan jämföras med dagsläget är oerhört värdefull, säger han.