Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska 
* Klimathotet
* Tsunami
*
9/11
*
Bilderbergare
*
Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU
* Böcker
* Video
9.6.2004
Skrivet av Pär Ström
Amerikanska myndigheter använder sedan i december 2003 en "svart
lista" med namn på 120.000 misstänkta terrorister. Alla
detaljer är mycket hemliga, men de flesta namn på listan förmodas
tillhöra icke-amerikaner. Namnen till listan levereras bland annat
av det av CIA drivna "Terrorist Threat Center", som bedriver
underrättelseverksamhet riktad mot utlandet.
Den svarta listan utgörs av en databas som kallas "Terrorist
Screening Center". Den används av ett stort antal amerikanska
myndigheter, bland annat gränskontrollen, säkerhetspersonal
på flygplatser och vanlig trafikpolis. Listan utgör bland annat
underlag för bedömning av visumtilldelning och för "profilering"
av flygpassagerare (kodning i riskklass) med hjälp av det ovan nämnda
profileringssystemet Capps II.
Det är naturligtvis bra med kraftfulla åtgärder i kampen
mot vår tids barbariska terrorism. Beroende på hur kampen
förs kan den dock medföra påtagliga risker för rättesäkerhet
och personlig integritet.
Det är svårt för en utomstående att försäkra
sig om att användningen av en sådan här svart lista sker
med respekt för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.
Så gott som ingen information har släppts om sådant som
vilka som är med på listan, vilka kriterier som ligger till
grund för att sätta upp någon på den, vilka säkerhetsåtgärder
mot misstag och missbruk som vidtagits, på vilket sätt listan
används och hur en person går tillväga som misstänker
att han eller hon blivit felaktigt uppsatt på listan.
Chefen för Terrorist Screening Center, Donna A Bucella, medger i
en intervju i tidskriften Wired att om någon begär att bli
rentvådd, och bli borttagen från listan, kan hennes myndighet
kanske inte ens bekräfta att vederbörande är med på
listan eftersom den är sekretessbelagd. Den här sortens svarta
listor har en tendens att ligga utanför rättssystemet, vilket
gör att personer på listan hamnar i en juridisk gråzon
med inskränkt rättssäkerhet.
Det stora antalet namn på listan väcker också misstankar
om att personer sätts upp på den på ganska lösa
boliner. Därmed är risken stor att oskyldiga hamnar på
listan. "Om det skulle finnas så många kända terrorister
skulle de komma uthoppande ur avloppsbrunnarna på gatorna",
säger John Pike, som är director på tankesmedjan GlobalSecurity.org.
Under julen 2003 stoppade FBI en av Air Frances flygningar till USA eftersom
ett kontrollsystem hade varnat för ett av namnen på passagerarlistan.
Senare visade det sig att systemet i själva verket hade hissat varningsflagg
för ett barn, som bara råkade ha ett namn som liknade en misstänkt
terrorists namn.
Presidenten för medborgarrättsorganisationen Center for Democracy
and Technology, Jerry Berman, tror att också "dissidenter",
såsom miljökämpar och aktiva motståndare mot Irak-kriget,
sätts upp på listan. Om det stämmer kan den i praktiken
få en politisk användning.
3. ÖKANDE
"MÖNSTERIGENKÄNNING" RIKTAD MOT ICKE-AMERIKANER
Amerikanska myndigheter använder sig redan av mönsterigenkänning
i stor skala, och verksamheten ökar. Genom att låta en programvara
gå igenom enorma mängder data från offentliga och privata
databaser kan samband och mönster upptäckas som annars skulle
förbli okända. Mönsterigenkänningen används bland
annat för att förutse vilka människor som kan vara terrorister.
Detta skriver den amerikanska motsvarigheten till Riksrevisionen, General
Accounting Office (GAO), i en färsk rapport. Av 128 undersökta
myndigheter fann GAO 52 som antingen redan tillämpar eller planerar
att tillämpa mönsterigenkänning. Dessa 52 myndigheter har
idag 131 pågående tillämpningar av mönsterigenkänning,
och ytterligare 68 är planerade. Av de totalt 199 tillämpningarna
ingår personuppgifter i 122.
Syftena varierar. I många fall torde mönsterigenkänningen
vara okontroversiell, exempelvis när den syftar till att analysera
vetenskapliga forskningsresultat eller att förbättra service.
I andra fall kan det vara känsligare, såsom när det handlar
det om att upptäcka skatteflykt, bedrägerier, annan brottslig
verksamhet eller terroristaktivitet. Det noteras i rapporten från
GAO att myndigheterna i många fall även använder privata
databaser som källor, exempelvis databaser över kontokortstransaktioner
och annan finansiell aktivitet.
Här följer ett citat ur GAO-rapporten (där det hänvisas
till en annan rapport - du finner länkar till bägge sist i denna
artikel):
"I en färsk rapport om informationsdelning och analys i syfte
att möta hoten mot hemlandets säkerhet noterades det att myndigheter
på alla nivåer nu är intresserade av att samla in och
bearbeta stora mängder data från kommersiella källor.
Rapporten noterar att myndigheter kan använda sådana data inte
bara för utredningar rörande kända terrorister, utan också
för att genomföra storskalig dataanalys och mönsterigenkänning
för att finna tänkbar terroristaktivitet bland okända människor."
Det sista betyder i klartext att en programvara analyserar "vanliga"
människors elektroniska fotspår, och slår larm när
någon uppvisar ett totalt beteendemönster som (enligt de kriterier
som programmerats in) bedöms som suspekt. En rimlig förmodan
är att dessa individers namn hamnar på svarta listor av det
slag som beskrevs i artikel 2 ovan, och att sådana listor i sin
tur används som underlag vid profilering av det slag som beskrev
i artikel 1. I sådana här sammanhang tenderar allt att hänga
ihop - det är faktiskt själva grundidén.
GAO-rapporten uppger också att information om utlänningar (d.v.s.
icke-amerikaner) bland annat samlas in från öppna källor
på internet. I den andra rapporten anges också "data
från resor, hotell, finansiella data, immigrations-, sjukvårds-
och utbildningsdata" som särskilt intressanta som "råvara"
för mönsterigenkänning.
Här följer några exempel ur GAO:s rapport på mönsterigenkännande
system som används eller ska användas i USA för att detektera
terroristaktivitet:
- Insight Smart Discovery, ett verktyg som "upptäcker kunskap/information"
(=drar slutsatser) genom att använda ostrukturerad text som källa.
Kategoriserar substantiv (som namn, platser och händelser) och presenterar
slutsatserna som bilder.
- Verity K2 Enterprise, går igenom data från olika underrättelsetjänster
och från sökningar på internet för att identifiera
utländska terrorister och amerikaner som är involverade i utländsk
terrorism.
- Pathfinder, analyserar snabbt offentliga och privata databaser. Kan
jämföra och söka flera databaser parallellt.
- Autonomy, ett verktyg för att söka igenom hundratusentals
ord i dokument. Syftar till att upptäcka och organisera kunskap/information.
- Analyst Notebook I2, ett system som hittar samband mellan å ena
sidan händelser och människor, å andra sidan specifik
information.
Länkar:
"Data Mining - Federal Efforts Cover a Wide Range of Uses",
General Accounting Office
http://www.gao.gov/new.items/d04548.pdf
"Creating a Trusted Network for Homeland Security", Markle Foundation
Task Force
http://www.markletaskforce.org/Report2_Full_Report.pdf
Avslutande personlig kommentar:
Terrorism är ett avskyvärt brott, och samhället måste
ta till krafttag mot den nya sortens massmördare. Risken är
dock att vi kastar ut barnet med badvattnet om vi börjar tulla på
den rättssäkerhet och personliga frihet som utgör den västerländska
demokratins adelsmärke. Jag skulle vilja avsluta denna utgåva
av Big Brother Bulletin med att citera slutformuleringen i den kommuniké
som cheferna för mer än 50 länders dataskyddsmyndigheter
(motsvarigheten till Datainspektionen) antog i den engelska staden Cardiff
redan i september 2002:
"Ombudsmännen enades om att medan det är nödvändigt
att skydda samhället mot sådana attentat [såsom 11 september]
kan reaktionen i många länder ha gått bortom ett rimligt
svar på sådana terroristhot med allvarliga konsekvenser för
den personliga integriteten [...] Om inte regeringarna intar en hållning
som på ett korrekt sätt väger in dataskydds- och integritetsaspekter
finns det en verklig risk att de börjar underminera just de fundamentala
friheter som de försöker skydda."
Pär
Ström
IT-strateg och föreläsare
Atomer och bitar AB
www.atomerochbitar.se
par@atomerochbitar.se
Tel 0709-699 411