En 7-års plan förenar amerikansk och europeisk ekonomi  




Yrsas Blogg
* The Police Stat
e
* Artiklar på engelska
* Klimathotet
* Tsunami

* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa

* MindControl
* Chemtrail
* HAARP & Echelon

* EU
* Böcker

* Video






27 .1.2008


Källa: WorldNetDaily, 16.1. 2008
Skriven av Jerome R. Corsi


Jerome R. Corsi
is a staff reporter for WND. He received a Ph.D. from Harvard University in political science in 1972 and has written many books and articles, including his latest best-seller,
"The Late Great USA." Corsi co-authored with John O'Neill the No. 1 New York Times best-seller, "Unfit for Command: Swift Boat Veterans Speak Out Against John Kerry." Other books include "Showdown with Nuclear Iran," "Black Gold Stranglehold: The Myth of Scarcity and the Politics of Oil," which he co-authored with WND columnist Craig. R. Smith, and "Atomic Iran."



Förbundskansler Angela Merkel, president Bush, EU kommissionens president
Jose Manuel Barroso
Sex amerikanska senatorer och 49 medlemmar av underhuset fungerar som rådgivare för en grupp som arbetar på en Transatlantisk Gemensam Marknad mellan USA och EU fram till 2015.

Detta transatlantiska nätverk - är en organisation som inte har anknytning till regeringen, men har ett huvudkontor i både Washington och Brüssel - och fungerar som en rådgivande bi-partisansk anhängare till kongressens politiska grupp TPN, som står under senator Robert Bennetts (R-Utah) ledning.

Planen blev nyligen implementerad av Bush-administrationen som en Transatlantisk Ekonomisk Rådsförsamling i april 2007. Därav framgår att den följer en plan som skrevs redan år 1939 av en av världsregeringens advokater som planerade en Transatlantisk Union och lade grunden för en internationell regering.

En ekonom från Världsbanken har skriftligen påstått att informationen till denna Transatlantiska Gemensamma Marknad har utgått från ett utkast av Jean Monnet, som är en nyckelupphovsman till den Europeiska Unionen och som står som garant för den ekonomiska integrationen och som måste oundvikligen leda till en politisk sammanslagning.


Såsom WND nyligen rapporterade, är detta ett stort steg i riktning mot målet att bilda en Transatlantisk Gemensam Marknad tillsammans med USA och EU genom att underteckna ett gemensamt avtal mellan president Bush, Tysklands förbundskansler Angela Merkel - den nuvarande ordföranden för Europa Parlamentet - Europakommissionens ordförande José Manuel Barroso vid ett möte i Vita Huset ifjol i april.

Genom att skriva i utgåvan Fall 2007 av Streit Council Journal under rubriken "Freedom and Union" bekräftade Jim Costa (D-Calif.) som är medlem av TPNs rådgivande grupp, att den Transatlantiska Gemensamma Marknaden skall starta år 2015.

Costa sade att det Transatlantiska nätverkets uppgift är att skapa en föreskrift för infrastrukturen inom den Transatlantiska Gemensamma Marknaden. Infrastrukturen behöver inte ett godkännande från kongressen på samma sätt som ett frihandelsavtal behöver.

Genom att skriva i samma nummer av Streit Council, bekräftar Bennett även att det som har betraktats som "Merkels initiativ" vilken tillåter att det Transatlantiska Ekonomiska Rådet kan integrera och harmonisera administrativa regler och föreskrifter mellan USA och EU "på ett mycket enkelt och tyst sätt" utan att presentera detta nya frihandelsavtal inför Kongressen.


Inget dokument på TECs webbsida avslöjar att man frångått några regelrätta förändringar som medför en integrering med EU och därför borde ha registreras i Federalt Register eller presenteras inför Kongressen som ett nytt frihandelsavtal eller som en ändring i existerande handelsavtal.

Tillsammans med Bennett, som fungerar som rådgivare för det Transatlantiska Rådets nätverk, arbetar också senatorerna; Thad Cochran, R-Miss; Chuck Hagel, R-Neb.; Barbara Mikulski, D-Md.; Pat Roberts, R-Kan.; och Gordon Smith, R-Ore.

Bland dessa 49 kongressmän som ingår i TPNs Congressional Group finns John Boehner, R-Ohio; John Dingell, D-Mich.; Kenny Marchant, R-Texas; och F. James Sensenbrenner, R-Wisc.

WND kontaktade Bennetts kontor för en kommentar, men fick ingen återuppringning innan tidningens deadline.

Sen. Robert Bennett,
R-Utah
En rapport på TECs webbsida indikerar på att följande regeringskontor redan arbetar med att integrera och harmonisera administrativa regler och föreskrifter tillsammans med företrädare till EU: dessa är The Office of Management and Budget, The Food and Drug Administration, the Environmental Protection Agency, the Occupational Safety och Health Administration och the Securities and Exchange Commission.


Ett steg mot en världsregering


The Streit Council, har fått sitt namn efter Clarence K. Streit, som skrev i sin bok "Union Now" från år 1939, där hon förespråkade en transatlantisk union som ett steg närmare en världsregering. Den nya federationen, som skulle ha en internationell konstitution, skulle innefattas av USAs 15 demokratier, Storbritannien, Frankrike, Australien, Belgien, Canada, Danmark, Finland, Nederländerna, Irland, Nya Zealand, Norge, Sverige, Schweiz och Sydafrika.

Ira Straus, är grundare och koordintor för USAs Committee on Eastern Europe and Russia in NATO, en grupp som var hängiven tanken att sammankoppla Ryssland med NATO, och det ger välförtjänt heder åt Bennett i egenskap av TPNs ordförande som förverkligade Streits arbete "sjuttio år senare".

Den globalist som har den mest vänstersinnade politiska tillhörighetet är Ira Straus som var Fulbright professor vid Politisk Forskning vid Moskvas statsuniversitet och Moskvas statsinstitut för internationella relationer från 2001 till 2002.


Följdriktigheten till idéerna mellan Bennett och Streit är glasklar då Bennett skriver ett inlägg som ger eko i form av exakta mål som beskrevs av Streit redan år 1939. Ett exempel på Bennetts påstående är hans Streit Council-artikel som beskriver hur den Transatlantiska Gemensamma Marknaden kunde kombinera marknader som omfattar 60 procent av världens BNP under en gemensam reglerande norm som kunde bli de facto "en världsnorm, oberoende av vad andra partier säger".


Streit skrev likadant i "Union Now" att de 15 demokratiernas ekonomiska kraft skulle kombineras med en Transatlantisk Union som kunde bli överväldigande i sin ekonomiska makt och med en klar förändring till de auktoriserade stater som representares av Nazi-Tyskland och det kommunistiska Sovjetunionen.


Domenec Riz Devesa som är Världsbankens ekonom skrev också i utgåvan Fall 2007 i Streit Council Journal, öppet om hur man kände till att "en transatlantisk ekonomisk integration, låter viktig i sig självt, men inte utgör slutet".

"Såsom man förstod av Jean Monnet, måste en ekonomisk integration även leda till en politisk integration, sedan en integrerad marknad fordrar gemensamma institutioner för att teckna gemensamma lagar för att styra det".


En Transatlantisk Gemensam Marknad, år 2015


I februari ifjol, formade det Transatlantiska nätverket en Transatlantisk Marknadsgenomförande Grupp för att bilda "en vägkarta och grundstomme" för att forma det Transatlantiska Ekonomiska Rådsförsamlingen, som bygger upp den Transatlantiska Gemensamma Marknaden till år 2015.

Det Transatlantiska Ekonomiska Rådsförsamlingen är en officiell och internationell regeringsbild som grundades av det företagsledande dekretet inom USA och EU utan att det behövdes ett kongressbeslut eller en tillsyn. Ingen ny lag eller förordning behandlades av Bush-administrationen i avsikt att besluta eller implementera den plan som bildade den Transatlantiska Gemensamma Marknaden.

USAs kongressmän och senatorer är endast indirekt involverade, i form av rådgivare, till den inflytelserika ickeregerande organisationen.

I ett dokument från februari 2007, med titeln "Komplettering till den Transatlantiska Marknaden",

skriver TPNs Transatlantiska Marknads Implementeringsgrupp om "Avsikterna för denna vägkarta och grundstomme är att rasera handelsbarriärer och investeringar runt Atlanten och för att minska på föreskrivna tillmötesgående kostnader".

Dokumentet ger ytterligare vid handen vilken makt som agendan för den Transatlantiska Gemensamma Marknaden kunde ha på amerikansk och europeisk lagstiftning: "Vägkartan och grundstommen kommer att vid behov tvinga lagstiftare och styrande beslutsfattare i både Europa och i USA att från början ta i beaktande vilken makt deras förehavanden kan ha på de transatlantiska ekonomiska relationerna, för att försäkra att deras respektive regeringsorgan är involverade och har tillräckligt med budgetära och organisatoriska resurser för att kunna arbeta nära med var och en av dem".


Med rötterna i Clinton-administrationen

Arbetet med att bygga upp den Transatlantiska Gemensamma Marknaden kan härledas tillbaka till Clinton-administrationens beslut att förena Den Nya Transatlantiska Agendan år 1995 med Europeiska Kommissionen.

Idag kan man läsa på Transatlantics Ekonomiska Rådsförsamlings webbsida att TEC är "ett politiskt organ som ska överbrygga och skynda på en integration mellan regering-och-regering mellan EU och USA".

Det första mötet som TEC höll, var den 9 november i Washington, D.C, och nästa möte ska äga rum i juni.

En samlad skrift från mötet den 9 november talade om att man gjorde framsteg "genom att riva barriärer för handel och investeringar och för att förenkla regelrätta pålagor" inom ett vidsträckt område, inklusive drog- och sjukdomskontroller, vikten av inträde i EU för de amerikanska fjäderfäna som ska minskas, federala förbindelser som tillåter leverantörer att skriva överensstämmande deklarationer för sina produkter, utveckla standard för elektriska varor och överenskommelser om standard för rena biobränslen.