Attityder till äldre
Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska
* Tsunami
* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU
* Böcker
* Video
22.4.2007 |
| Attityder till och kunskaper om äldres arbetsförmåga får därför stor betydelse när det blir mer och mer nödvändigt att behålla 55–65-åringar i arbetslivet. Många arbetsgivare måste ompröva sin hållning till äldre och söka behålla dem längre upp i åren och även nyanställa äldre. |
| Sju av tio anställer inte 50-plussare Under hösten 2001 genomförde Riksförsäkringsverket en studie av arbetsgivarnas inställning till äldre. Studien visade att drygt sju av tio sällan eller aldrig nyanställer personer över 50 år. I finansiella sektorn är det så många som fyra av fem arbetsgivare. Ändå anser bara var femte att yngre är mer produktiva. Många andra är tveksamma eller säger sig inte veta. |
| Attityderna till äldre är ungefär lika i alla branscher, men de är lite gynnsammare inom hälso- och sjukvården och inom utbildningsområdet. Det är också där som äldre oftast får jobb. Ett skäl kan vara att man lägger större vikt vid samlad kunskap och erfarenhet just i de yrkesområdena, förutom att det saknas personal. |
| Hälften av arbetsgivarna menar att äldre har svårare att anpassa sig till förändringar som ny teknologi och omorganisationer samt att yngre har bättre utbildning. |
| De arbetsgivare som har flest yngre anställda är mer positiva till äldre. Samtidigt är det just de som är minst benägna att anställa dem. Arbetsgivare vid mansdominerade arbetsplatser är mer negativa till äldre än andra. |
| Attityden präglas av känslor Riksförsäkringsverkets studie bekräftar i stort vad man redan vet. I slutet av 1990-talet fann man att fyra arbetsgivare av tio var negativa eller mycket negativa till att anställa sökande över 55 år. |
| – Men Sverige är inte alls unikt. Attityderna till äldre verkar vara likartade i hela västvärlden. Det framhåller Per Erik Solem, en av de främsta experterna på åldrande i arbetslivet och forskare vid Nova, Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring i Oslo. Han påpekar att hela området som gäller attityderna till äldre är mycket komplext. |
| – Det råder mycket tvetydighet, ofta förekommer motsägelser hos en och samma person. Man kan säga ett, och göra ett annat. Inte sällan finns mycket känslor med i bilden. |
| Känslorna kommer fram på olika sätt, och spelar mycket stor roll. – Som synes kan man anse att äldre är lika produktiva som yngre, men ändå inte vilja anställa dem. En del av orsakerna kan känslomässigt hänga ihop med förhärligandet av ungdomen och den rädsla för ålderdomen och döden som många har, inte minst i vår tid, säger Per Erik Solem. |
| Associeras med pensionering före fortbildning Undersökningen visade också att personalchefer associerar äldre arbetskraft med pensionering. Sådant som var mera positivt och hängde ihop med jobbet, till exempel fortbildning och produktivitet, kom längre ner på associationslistan. Det hindrade inte att personalcheferna fann starka sidor hos de äldre, som erfarenhet, pålitlighet och låg frånvaro. De såg i regel inga fel på de äldres kreativitet men ändå ville de inte anställa en äldre. Skälet de uppgav var ofta den höga ungdomsarbetslösheten. |
| – Men även i goda tider, när arbetslösheten var en procent, tyckte man att äldre skulle gå i pension och lämna plats åt yngre. Sanningen är nog att det är lättare att vädja till de äldres sociala ansvar än att ta en saklig diskussion om deras arbetsförmåga. Då skulle alla fördomar och stereotypa uppfattningar komma fram, säger Per Erik Solem. |
| Kollegernas värderingar Vad tycker då de anställda själva om de äldre? I stort sett detsamma som sina chefer. Åldern gör ingen skillnad, både yngre och äldre tycker ungefär likadant. |
| I en norsk undersökning fick de anställda värdera vilken betydelse vissa egenskaper och förmågor hade för jobbet. Frågan löd ungefär: blir förmågorna sämre eller bättre med stigande ålder och är dessa viktiga för jobbet? |
| Svaren blev att förmågor som normalt försämras med åren var de som man ansåg hade minst betydelse för jobbet. Egenskaper som man tyckte förbättrades med åren var just de som man fann väsentliga för jobbet. Dit hörde värderings- och samarbetsförmåga, arbetsförståelse, självständighet, uttrycksförmåga, problemlösning, människokunskap och konflikthantering. |
| Vissa egenskaper och förmågor tyckte man inte alls påverkades av ålder. Bland dem fanns arbetsmoral, ansvar, produktivitet, lojalitet, kundkontakt, tålamod och stresshantering. |
| Vad säger de äldre om sig själva? I en annan norsk undersökning fick 40–50-åringar jämföra sig själva med hur de var som 25-åringar. "Jag har blivit mera självsäker, tålmodigare och mer utåtriktad", svarade de flesta. |
| När ledare och chefer bedömer arbetsförmågan hos olika anställda står sig äldre väl jämfört med yngre. Det framgår av ett flertal undersökningar. Hur kommer det sig då att äldre mera sällan får jobb? |
| – En förklaring kan vara att det mest är högre chefer som tror på dem, medan linjechefer som har det direkta personalansvaret är mer negativa, menar Per Erik Solem. |
| Fördomar hindrar lärande Det är särskilt två egenskaper som bedöms viktiga för jobbet och som man väntar sig blir sämre med åldern: lärandeförmåga samt omställningsförmåga. |
| – Man hamnar lätt i onda cirklar. Själva tron att äldre har svårare att lära kan leda till att de får mindre fortbildning. Och även till att de faktiskt lär sig mindre, just i tron att de som äldre har särskilt svårt för det, säger Per Erik Solem. |
| Äldre som varit öppna för förändring och gått igenom flera omställningar både i livet och på jobbet har lättare att anpassa sig. De kan utnyttja gamla erfarenheter i nya förändringar. |
| – Deras omställningsförmåga borde därför kunna ses och användas som en extra kompetens, menar Per Erik Solem. Å andra sidan lägger äldre ofta större vikt vid självständighet i jobbet, något som kan göra dem mindre omställningsbenägna, och en del är omställningströtta. |
| Åldersdiskriminering vanligt Attityderna mot äldre är i många fall sådana att det i praktiken handlar om ren diskriminering. |
| Finska data visar att åldersdiskriminering är fyra gånger så vanlig som könsdiskriminering. Fyra procent av arbetstagarna mellan 45 och 54 år har upplevt åldersdiskriminering på jobbet mot dubbelt så många bland dem över 55 år. Även yngre har känt sig utsatta för diskriminering på grund av ålder, enligt undersökningar i Finland. |
| Av cirka 900 norska kommunalanställda 2001 ansåg en klar majoritet, och bland dem fler män än kvinnor, att det förekom diskriminering. Särskilt vid befordran, löneökningar och införande av ny teknik. |
| Det kom också fram att äldre mera sällan deltar i fortbildning och i personalsamtal. Redan så tidigt som i 40-årsåldern ser man sämre chans till befordran och nya arbetsuppgifter. |
| – Åldersdiskriminering tycks också leda till minskad arbetstillfredsställelse. De som trivs sämre på jobbet vill oftare gå i pension, säger Per Erik Solem. |
| Yngre chefer väljer oftare bort äldre Äldre kan även vara svårare och mera krävande att leda, särskilt för yngre. Vetskapen om det kan göra yngre chefer mindre villiga att anställa och behålla äldre. |
| I verkligheten är det också oftast äldre som väljs bort när företag friställer personal. Trots att det finns undersökningar som tyder på att det är företagsekonomiskt rationellt med blandade åldrar bland de anställda. |
| – Det finns dock många positiva uppfattningar om äldre, men de är inte alltid bokförda som åldersförändringar, säger Per Erik Solem, som samtidigt betonar att människor åldras mycket individuellt. |
| – Somliga hävdar att äldre blir klokare och uppnår en slags vishet. Men det går inte att dra alla över en kam. Lika fel som det är att säga att äldre jämt är sämre, är det att påstå att alla äldre jämt är bättre, framhåller han. |