Går Finland med i Nato bidrar man till att isolera och försvaga Ryssland. Samtidigt bromsas demokratiutvecklingen. Det anser diplomatveteranen Juri Derjabin och förutspår att Finland säger ja till Nato under nästa valperiod.

Språkkunskaperna och intresset för grannen i väster är som förr. I hemmet i olympiabyn i Moskva svarar förra Finlandsambassadören Juri Derjabin på flytande svenska när Hbl ringer upp.

Dagens säkerhetspolitiska debatt i Finland har inte mycket gemensamt med liturgin på sjuttio- och åttiotalet, men det är inte det som bekymrar Derjabin.

Derjabin är mer oroad över vad samlingspartiets ökade inflytande på sikt kan åstadkomma. Han har länge ansett att det bara är en tidsfråga innan Finland och Sverige går med i Nato. Nu utgår han från att Finland tar beslutet under nästa valperiod.

– Vi håller på att vänja oss vid att det sker. Vi kan inte göra något för att förhindra det, de tiderna är förbi. Men inte tycker vi om det!

Hur tänker man i Ryssland hantera situationen?

– Forskare och politiker är realister. Vad gäller folket och mannen på gatan kan det bli ett obehagligt fenomen. Finland som är vår partner, granne och vän är plötsligt med i en militärallians som omringar oss.

Derjabin påpekar att det för Ryssland handlar om en hotbild som man måste reagera på. Nato har ryckt närmare i och med de forna allierades militärpolitiska avgöranden. Med ett motsvarande finländskt beslut skulle Ryssland dessutom få en lång västgräns mot Nato.

– Det finns intresse att isolera oss. Häri ligger den stora faran för Ryssland och för omvärlden.

Men som du ser det kommer det här ju att hända när Finland går med i Nato?

– Finland måste tänka på att inte provocera, att Ryssland inte ska uppfatta medlemskapet som ett direkt hot. Det måste göras begränsningar i medlemskapet, som i Norge.

Derjabin ser antiryska stämningar växa fram i EU. För dem som sprider dem är målet att försvaga Ryssland.

– Länder som Polen och Ungern vill ha revansch för sovjettiden. De är inte intresserade av ett starkt och demokratiskt Ryssland.

Här har Finland enligt honom varit för passivt.

– Finland borde med sitt exempel visa att det går att samarbeta och leva i samförstånd och att det har stora fördelar.

Stora inkomstklyftor

Enligt Derjabin går demokrati och styrka hand i hand. I ett svagt och isolerat Ryssland med ekonomin i botten kan demokratin inte utvecklas.

– Ett land kan ha alla demokratiska attribut men utan ekonomisk stabilitet blir det ingen demokrati. Tyvärr har vi mycket stora inkomstklyftor och har misslyckats med att skapa en medelklass.

Derjabin ser inte president Vladimir Putins starka makt som en broms för demokratiutvecklingen. Han jämför med USA som också har starkt presidentstyre.

Parlamentets ställning är ändå helt olika i de båda länderna. Derjabin hoppas att en fungerande opposition växer fram och blir så stark att presidenten måste lyssna.

– Duman har pratat mycket men gjort väldigt litet. Fast som motvikt behövs inte någon som funderar på hur man gör presi-denten svagare utan hur man gör Ryssland starkare.

Är du optimist eller pessimist beträffande demokratin?

– I varje fall är läget annat med Putin än under det kommunistiska styret och under Jeltsin. Det tar sin tid att vänja sig vid demokratiska regler. En ny generation politiker behövs och då tänker jag inte på fysisk ålder.

Säger Juri Derjabin, sjuttiofem år.