Yrsas Blogg
* Artiklar på engelska
* Klimathotet
* Tsunami
* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU
* Böcker
* Video
4.11.2006
Publicerat 2006-10-30
Källa: Expressen
Moderaternas policy är att inte ta emot pengar från företag. Men bara under förra valet drog partiet in 17 miljoner från olika företag.
Expressen avslöjar hur flera förmögna privatpersoner skaffat sig inflytande över partiets politik genom frikostiga donationer.
- Förmögna svenska privatpersoner skaffat sig inflytande över moderaternas politik genom att skänka stora pengar till partiet.
- Den hemliga klubben Tornet har ett par hundra medlemmar. Bidragsgivarna får träffa partiledningen och ge sina synpunkter på moderat politik. En äldre företagare i Mellansverige berättade på ett medlemsmöte att han skänkt ”närmare 100.000 kronor” de senaste åren.
- Moderaternas policy är att inte ta emot bidrag från företag. Avslöjas kan att partiet bara under valåret 1998 drog in runt 17 miljoner från moderatvänliga företag.
- Sparkade handelsministern Maria Borelius ledde ”Entreprenörsnätverket” tillsammans med dåvarande partisekreteraren Sven Otto Littorin. Det var starten på Borelius kometkarriär inom partiet.
– Man betalar för att få partiledningens öra, berättar en moderat med insyn.
De hemliga klubbarna startades under 1990-talet. I en annons införd i partiets medlemstidning Medborgaren lockade partiet nya medlemmar till stödklubbarna genom att erbjuda en ”möjlighet att påverka viktiga frågor genom dialog med partiets talesmän”. En moderat politiker som har varit engagerad i en av klubbarna berättar att den fylldes av personer med egenintressen.
– Det fanns en attityd bland några av dem som hade gett mycket att de också borde kunna påverka partiets inriktning i enskilda frågor, till exempel när det gällde företagsfrågor eller energipolitik.
Förra året fick moderaterna in 11,2 miljoner kronor i privata donationer, från totalt 15.600 givare.
En stor del av privatdonationerna kommer från ett par hundra hemliga medlemmar i ”Sällskapet Tornet”. Varje medlem skänker minst 1.200 kronor per år, men enligt flera källor handlar det ofta om ”betydligt större summor”. Detta bekräftas i en artikel i Medborgaren, där man anser att det är ”glädjande” att så många väljer att skänka mer.
– Tornet är till för dem som vill skaffa sig en kanal in i partitoppen, utan att behöva gå den vanliga vägen genom partiet, säger en moderat som är medlem.
En äldre företagare i Mellansverige, tidigare vd för två internationella toppföretag, berättade på ett av Tornets möten att han skänkt ”närmare 100 000 kronor” de senaste åren, enligt en källa som var med på samma möte. Företagaren, vill inte prata om sin koppling till Tornet eller donationer.
Har fått 60 miljoner från företag och organisationer
År 1976 slutade moderaterna, i alla fall officiellt, att ta emot direkta donationer från näringslivet. Det ansågs försätta partiet i beroendeställning. Än i dag hävdar partiet att man inte tar emot bidrag från företag, utan endast mindre belopp från ”enskilda personer”.
Men man kan nu avslöja att moderaterna de senaste tio åren har fått in över 60 miljoner kronor från företag och organisationer som betalning för annonser i partitidningen Medborgaren. Detta bekräftas av den före detta styrelsemedlemmen i Caligraf, Peter Liljeström. Han berättar att företagets omfattande annonsering var ett förtäckt partistöd.
– Vd:n var engagerad i moderaterna lokalt. Han ville stödja partiet och lät företaget köpa annonser i Medborgaren, säger Peter Liljeström.
Tidigare vd:n, Alf Lennquist, har nära koppling till Tornet. Hans far var medlem och familjen hade nära kontakt med partiledningen. Han vill dock inte kännas vid att det var ett partistöd.
– Men det är klart att vi ville stödja Medborgaren. Det är en utmärkt tidskrift.
Caligraf var under hela 1990-talet tidningens största annonsör, med minst en helsida i varje nummer och ofta två helsidor. Företaget betalade omkring 150 000 kronor i annonskostnader per år.
– Jag vet inte riktigt hur mycket vi totalt har pumpat in i moderaterna. Men vi började redan på 1980-talet och fortsatte i mer än tio år, säger Lennquist.
Företaget gick i konkurs år 2004.
Granskningen av samtliga nummer av Medborgaren sedan 1990 visar ett tydligt mönster:
Under valåren skjuter annonsintäkterna i höjden. Något som moderaterna på en direkt fråga inte vill kännas vid – men siffrorna talar för sig själva:
Valåret 1998 fick moderaterna in 17 miljoner, år 1999 var intäkterna bara 2,7 miljoner kronor. Valåret 2002 var intäkterna 6,8 miljoner kronor och året därpå bara 3,1 miljoner kronor.
Årets siffror redovisas först nästa år.
Pengar till spjutspetsaktiviteter
Tidskriften Medborgaren ägs av Arvid Lindman AB som i sin tur ägs av moderata samlingspartiet. Några av de stora trogna annonsörerna de senaste tio åren är Ernströmgruppen, Atlet, Svedbergs och Geveko.
Men bland de största annonsörerna finns också Svenskt Näringsliv – och Svensk Kärnbränslehantering AB, som ägs av kärnkraftsbolagen. Under 1990-talet har SKB annonserat för knappt 400.000 kronor.
Annonsintäkterna går direkt till de lokala partikassorna, och utgör en betydande del av kampanjpengarna under valåren.
Under större delen av 1990-talet satt miljardären och greven Gustaf Douglas som ordförande i Arvid Lindman AB. Han avgick år 2002. Nuvarande vd:n, Hans Birger Ekström, är ironiskt nog även insamlingsansvarig för moderaterna.
Gustaf Douglas har fortsatt att samla in pengar till partiet. I det senaste valet gick han i spetsen för "Rosenbadsfonden". Tillsammans med tre andra kända moderater – Kristina Axén Olin, förra muf-ordföranden Tove Lifvendahl och Göteborgspolitikern Jan Hallberg – samlade han in pengar som skulle användas till "spjutspetsaktiviteter".
Fonden marknadsfördes på moderaternas hemsida och fick tillsammans med det hemliga sällskapet Tornet in tidigare nämnda 11,2 miljoner. Anders Björck en av grundarna
En annan insamlingsklubb hette Värnet. Före detta försvarsminister Anders Björck, numera landshövding i Uppsala län, var en av grundarna.
– De flesta medlemmarna var pensionerade officerare som sympatiserade med moderaterna och ville förstärka försvaret. De ville, helt enkelt, ha mer pang för pengarna. Det var givande möten, de hade enorm sakkunskap, säger Anders Björck.
En tredje klubb, Källan, inriktade sig på miljö- och energiintresserade. Den startades 1996, vid en tidpunkt då kärnkraftslobbyn var som starkast i Sverige.
Tornet, Värnet, Källan och ytterligare två insamlingsklubbar (Företagarforum och Europaklubben) startades alla av moderaternas tidigare partisekreterare Gunnar Hökmark.
– Namnet Tornet kommer från Allmänna Valmansförbundets allra första symbol. Syftet var en insamlingsverksamhet. Små bidrag men många. Jag tror inte att vi hade något tak för hur mycket man kunde ge, säger Gunnar Hökmark.
Tornet är ingen förening eller stiftelse och har därför ingen styrelse, inga stadgar och ingen medlemslista. Därför har klubbarna lyckats hålla sig så hemliga.
Hökmark igen: – Verksamheten skedde på två sätt, dels nyhetsbrev, dels träffar. Värnet träffades för att prata med dem som sysslade med försvarspolitik. Tornet träffades två gånger om året. Det var med partiledningen eller någon som sysslade med en enskild fråga.
Klubbarna har ersatts av nätverk, i dag finns bara Tornet kvar. Sommaren 2005 ersätts det nedlagda Företagarforum med ”Entreprenörsnätverket” som leddes av Maria Borelius och dåvarande partisekreteraren Sven Otto Littorin.
Borelius hade just annonserat att hon ville engagera sig i partiet inför valet 2006.
Trots att hon saknade politisk erfarenhet blev hon snabbt ett toppnamn och fick ansvar för den centrala satsningen i företagarnätverket. Nätverket presenterades i tidningen Medborgaren i augusti år 2005. I artikeln var det bara Sven Otto Littorin som uttalade sig, men det var Maria Borelius som var rubriken och den stora bilden – därmed dragplåstret. Lämpligt nog sammanföll detta i tid med att Borelius annonserade sin riksdagskandidatur och var strax före provvalet. Strategin föll mycket väl ut. Provvalet blev en succé – Borelius kom från ingenstans till tre platser från Fredrik Reinfeldt.
Moderaterna är mer beroende än socialdemokraterna av att få in privata donationer. Dels har de inte lika stort partistöd på grund av att partiet är mindre och dels får socialdemokraterna mångmiljonstöd av LO-förbunden varje år.
Våren 2004 kom en utredning fram till att partierna bör redovisa sina bidragsgivare öppet.
– Riksdagspartiernas frivilliga avtal om viss öppenhet är inte längre tillräckliga, sa utredningens ordförande, professorn i statskunskap Gullan Gidlund och föreslog att alla som skänkt mer än 20 000 kronor skulle namnges.
Vid sidan om Schweiz och San Marino är Sverige det enda landet i Europa som saknar en lag om öppen redovisning av ekonomiska bidrag till partierna.
Men något lagförslag blev det aldrig.
Partisekreterarna höll ett möte i februari år 2005, men kom inte överens.
– De borgerliga partierna, särskilt moderaterna, var bestämt emot. Då tyckte regeringen inte att den ville driva igenom det, säger socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog.
Vi har sökt moderaternas partisekreterare Per Schlingmann, men han har inte haft tid att besvara frågan.
En av få riksdagsledamöter som drivit kravet om öppenhet är folkpartisten Carl B Hamilton.
– Det finns alltid en risk för korruption. Man ställer pengar och resurser till förfogande för dem som har den politiska makten och de får betala tillbaks i form av lagstiftning.
– Oron för att sådant ska hända har visat sig vara befogad i många andra länder.
– Det har varit skandaler i Frankrike, Tyskland, Italien. Förr eller senare kommer något att inträffa även här hemma.