* Tsunami
* 9/11
* Bilderbergare
* Frimurare och illuminater
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Mordet på Olof Palme
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU

13.6.2006

Skrivet av Rose-Marie Tofte

Källa: http://www.i-sis.org.uk/MDSGBTC.php

Majsen DAS-01507-1 godkändes av EU-kommissionen den 3 mars 2006

Dr. Mae-Wan Ho, Institute of Science in Society, England, publicerade en oroande rapport den 3 maj 2006. Massdöd bland får har inträffat i Indien de tre senaste åren. Minst 1820 får har rapporterats döda efter att ha betat på arealer där genmanipulerade bomullsbuskar tidigare skördats. Symtom och obduktionsfynd pekar på att de dött av svårartad förgiftning.

Detta avslöjades vid en första undersökning utförd av en civil organisation i fyra byar i distriktet Warangal i Andhra Pradesh. Härmed bekräftas tidigare fynd vid undersökning av sjuka arbetare och fårskötare orsakad av bt-bomull, som grödan kallas, i en annan bomullsodlande region – Madhya Pradesh.

Giftet från jordbakterien Bacillus thuringiensis har länge använts av lantbrukare världen över för att bekämpa skadeinsekter i olika grödor. Det har före genteknikens genombrott sprutats över växterna under växtperioden.
Giftet har sedan försvunnit från växterna i de efterkommande tillverkningsprocesserna. De insekter som kom i kontakt med giftet dog ofelbart. Giftet verkar så att insekternas mag-tarm-system perforeras med inre blödningar som följd.

Genmanipuleringen innebär att växterna själva tillverkar bt-giftet. Hela växten från rottrådarna till toppen är genomsyrad av giftet och det kan inte avskiljas från olika växtdelar. Hittills är det majs och bomullsbuskar som genmanipulerats på detta sätt. Enligt Monsanto, Sverige, introducerades genetiskt manipulerad bomull i Indien år 2002. 

Rapporter från fårägare har sedan år 2005 flera gånger inlämnats till jordbruksmyndigheter men inga åtgärder har vidtagits med anledning av dessa. Den 22 april 2006 sammanträffade fem medlemmar från Andhra Pradesh Shepherds Union med 40 fårskötare och 10 lantbrukare i byn Ippagudem i regionen Ghanapur.

Dessa bekräftade att fårens död inträffat sedan de fått beta av rester av blad, bomullsbollar och skal på skördade bt-bomullsfält. Anledningen till detta är att betesmarkerna krymper i storlek allt eftersom arealerna tas i anspråk för kommersiella grödor. I brist på betesmarker återstår för många fårägare bara att släppa fåren för bete på skördade fält.
 
Fårskötarna beskrev att fåren efter 2-3 dagars bete blev slöa och hängiga, började hosta, nosen började rinna och sår uppstod i munnen. De svällde upp och fick svart diarré och ibland blod i urinen. Döden inträffade efter 5-7 dagars bete. Lamm och får upp till 1,5 – 2 års ålder drabbades.

Obduktion gjordes på några får och därvid hittades svarta fläckar i inälvorna och utvidgade gallgångar samt svarta fläckar på levern. Vice direktören för Animal Health Centre i Warangal talade om för fårens ägare att döden berodde på betet på bomullsfälten och att hon tidigare sett sådana fall. Fåren hade alltså reagerat exakt som insekterna gentekniken avsetts för.

ISIS nätupplaga den 13 januari 2004 berättade vad som hänt på en tysk lantgård i Woelfersheim, staten Hesse. Tolv kor dog en oförklarlig död hos en lantbrukare vid namn Gottfried Glöckner. Denne hade enbart odlat Syngentas gmo-majs Bt 176 från år 2000, vilken korna utfodrades med.

2001 dog fyra av hans kor inom en period av 4 månader och ytterligare sju kor dog 2002. Mjölkproduktionen sjönk hos några av de återstående korna och andra hade slaktats på grund av okända sjukdomar. Företaget gav Glöckner 40.000 euro som kompensation för de fyra döda korna, sjunkande mjölkproduktion och veterinärräkningar. Glöckner slutade att fodra korna med bt-majsen i februari 2002 men likafullt hade ytterligare sju kor dött för honom i oktober.

Endast en av de fyra kor som dog år 2001 har undersökts av patologiska institutet i Giessen. Ytterligare vävnadsprover har sänts till Universitet i Göttingen, ”där de försvunnit under oförklarliga omständigheter”, enligt rapport från Greenpeace Tyskland.

Redan 2003 rapporterades från Filippinerna om sjukdom och död bland bybor som odlat bt-majs. Och i Indien har fårskötare, som ätit kött av de djur som betat på bt-bomullsfält, insjuknat i diarréer. Där har en av fårägarna slutat med att låta djuren beta av bt-bomullsfält och då inträffade inga dödsfall bland fåren. Sambandet mellan död och bt-grödor anses klarlagt.

EU-kommissionen har riktat en anklagelse mot den biotekniska industrin för att den utövar påverkan mot EU:s eget organ för säkra livsmedel, EFSA (European Food Safety Authority). Kommissionen måste tydligen godkänna gmo-grödor inom EU om EFSA anser att inga hinder föreligger.

Den 15 februari 2001 inlämnade Pioneer Overseas Corporation och Dow AgroSciences Europé en gemensam ansökan om godkännande av en ny bt-modifierad majssort enligt artikel 4 om nya livsmedel och livsmedels-ingredienser till behörig myndighet.

Den 10 november 2003 vidarebefordrade kommissionen den första rapporten till samtliga medlemsländer. Inom föreskriven tid framfördes motiverade invändningar mot utsläppandet av produkterna på marknaden. Till följd av detta krävdes en kompletterande utvärderingsrapport.

Den 3 mars 2005 lämnade EFSA ett yttrande enligt artikel 6 i förordningen om att det inte finns några belägg som tyder på att utsläppandet av produkterna på marknaden skulle leda till negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön.

I enlighet med detta ansåg myndigheten att det inte behövs några särskilda krav på märkning. Det betyder att livmedel måste märkas om det innehåller genetiskt manipulerade organismer (även som tillsatser) medan det för djurfoder inte behöver framgå att det innehåller gmo.

Det innebär också att köpare av kött inte får veta om slaktdjuret är uppfött på bt-majs eller ej!