* * 9/11
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU

Under det kalla kriget var det många skötsamma och flitiga människor från Östeuropa som sökte sig en fristad i Sverige undan kommunismens ohyggligheter. Från Turkiet och andra länder kom duktiga arbetare till Sverige. Dessa äkta flyktingar och arbetsinvandrare gjorde enorma insatser för att bygga upp ett bättre Sverige.

Invandringen har ökat rekordartat
De senaste åren har invandringen ökat rekordartat, och Sverige rankas allt mer som det land i Europa som tar emot flest asylsökande per invånare. Se senaste statistik

I Sverige finns redan 165 olika nationaliteter.
Sedan år 1967 har invandrarna i Europas länder ökat från 7 till drygt 20 miljoner.
År 1976 kom två av tre till Sverige från övriga Norden.
År 1996 kom en nästan lika stor del av de officiella invandrarna från tredje världen.

År 1933 var drygt 3 % av Sveriges befolkning av invandrat ursprung, år 1990 var siffran uppe i drygt 13,9 % (1.194.000). Av dessa var 9,2 % (791.000 personer) födda utomlands. Lika många var svenska som utländska medborgare.

År 1994 låg denna siffra på drygt 12 %. Med andra genera-tionens invandrare fick vi ihop 13,9 % (403.000 personer).
Det syns. Många svenskar känner inte igen sin huvudstad längre. Just det är meningen, en genomtänkt taktik.

Vid 1995 år utgång utgjordes personer med invandrarbakbrund redan 18,5 % av Sveriges befolkning (DN, 9 nov. 1996).
År 1997 har praktiskt var femte invånare invandrarbakgrund.

Invandrargrupperna utgör den stora gruppen bidragstagare
Redan den 2 sept.1989 konstaterade man i DN att "var tredje invandrare i Stockholm lever på bidrag". Invandrarhushållen utgjorde 36 % av samliga bidragstagare i Stockholm år 1989.
I Stockholms stad hade drygt 22 % av befolkningen utländsk bakgrund år 1989. År 1993 utgjorde invandrarna redan 18,3 %
av Storstockholms befolkning.

Andelen socialbidragstagare bland invandrarna var 30-40 gånger större. Av alla hushåll i Sverige som år 1993 fick socialbidrag utgjordes 26 % av utländska hushåll. Dessa hushåll fick emellertid 42 % av pengarna (3,7 miljarder kronor). Samtidigt har lälften av invandrarna redan fått svenskt medborgarskap. Skulle socialbidrag redovisar för samtliga invandrarhushåll, blir siffran betydligt högre.

År 1990 uppgav man att "invandrarnas bidragsberoende har ökat". I Stockholm var redan hälften av socialbidragsmottagarna utlänningar mot 15 % på 1970-talet.

I Malmö var utlänningars andel av den totala socialbidrags-kostnaden 46 % år 1993. Dessutom fick 19 % naturaliserade svenskar socialbidrag. Hälften av bidragsbeloppen gick till asiater eller afrikaner. År 1993 fick alla irakier och somalier i Stockholm socialbidrag. (DN, 27 jan. 1995) Också i Malmö toppade somalier och iraktier statistiken, 93 % resp. 94 %.

Antalet sjukdagar per utländsk person och år är fyra gånger så stort. Läsaren måste hela tiden komma ihåg att dessa uppgifter är officiella (dvs förskönade).

En asylsökande familj med tre barn kostar alltså
1 miljon om året!
Invandringspolitiken kostar faktiskt totalt upp till 100 miljarder kr om året, med samtliga kostnader inräknad. Det sade Kenneth Sandberg, handläggare i asylärenden på Invandrarförvaltningen.
"Vi tar emot för många invandrare"! I augusti 1997 avske-dades han. De offentliga nedskärningarna skulle ha sett helt annor-lunda ut om socialisterna hade drivit en invandringspolitik som inte präglades av "humanitärt storhetsvansinne".

Varje invandrare fick år 1991 40 % mer i mat, medicin och hygienartiklar än en svensk, trots att Sverige inte har råd med detta. Till våra egna fattiga finns det inga pengar att tilldela. Slöseriet i samband med invandringen överträffar allt.

Arbetslösheten är högre bland invandrare
I de invandrartätaste bostadsområdena är den registrerade arbetslösheten fyra gånger högre än i de mest svenska områdena. I januari 1992, var 23 % av de arbetslösa i Stockholm utländska medborgare. Av de arbetslösa i hela landet var totalt 12 % utländska medborgare.

År 1994 var redan 21 % av de utländska medborgarna arbetslösa (DN, 20 april 1997). Först den 25 oktober 1996 medgav man i DN (s. A 5) att endast 9 % av invandrarna har arbete efter 3,5 år i landet. Övriga 91 % är hänvisade till socialbidrag.

Kostnaderna
Man har ofta officiellt uppgett att invandringen endast kostar några få miljarder om året, att Sveriges officiella årskostnad per asylsökande ligger på mellan 200.000 och 500.000 kr och att ekonomin stärks av invandringen.

År 1995 visade nationalekonomerna Jan Ekberg och Lars Anders-son i en rapport att invandringen kostar den offentliga sektorn 17 miljader om året (Metro, 24 nov 1995). Samma forskare betonade att de nya invandrarna sannolikt inte kommer att få något arbete.

Enligt officiella uppgifter förlorade Sverige på invandringen upp till 20 miljarder kronor år 1994 (DN, 24 nov. 1995). Rätt siffra för totalkostnaden för invandringen är strängt hemlighållen. Åke Björck, matematiker och moderat kommunalpolitiker, har kommit fram till att kostnaden för invandringen för år 1996 var drygt 62 miljarder. Många invandrare blir alltså försörjda med enorma in- och utländska högräntelån som betalas av hårt trängda svenska skattebetalare. Det finns ju inget välstånd att dela på.

Kenneth Sandberg, handläggare i asylärenden på invandrar-förvaltningen, bekräftar att invandringen till Sverige de senaste 10 åren har kostat oss 60 - 100 miljarder kronom om året! Även han tyckte: "Vi tar emot för många invandrare".

De offentliga nedskärningarna skulle ha sett helt annorlunda ut om sociallisterna inte drivit en invandringspolitik, som präglades av "humanitärt" storhetsvansinne. I augusti 1997 avskedades han.

Invandrarverkets åriga utgifter på 8 miljarder kr är 1992, avsåg endast direktkostnader för dess verksamhet. Man måste även räkna med socialbidrag, barnbidrag, föräldraförsäkring, bostadsbidrag, folkpension, arbetslöshetsersättning, sjukskrivning, svenskundervisning och hemspråksundervisning (enbart denna på 1,3 miljarder).

Vad kostar invandrarnas brott?
Frågan ställdes till dåvarande invandrarminister Birgit Friggebo vid ett valmöte hösten 1994 och fick inte något vettigt svar. Frågan om den omporterade brottsliheten var alldeles för känslig. Enligt matematikern Åke Björck utgör kostnaderna för rättsväsende, polis, domstolar, anstalter och kriminalvård vad gäller invandrarna 2, 45 miljarder.

Alla vet att utländska medborgare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Det gäller framför allt grova brott som våldtäkter, grom misshandel, grov varusmuggling dråp och mord. Omkring 5 % av Sveriges befolkning är utländska medborgare. År 1987 var överrepresenterade med nära 200 %.

Men 7000 (nästan en tredjedel) var inte bosatta i Sverige. Alltså endast 10 % var bofasta utlänningar. Av de 163.000 personer som år 1988 dömdes eller på annat sätt lagfördes för brott var ca 17.000 bofasta invandrare (11 %). Då bodde i Sverige 400.000 utlänningar. Totalt lagfördes 25.000 utlänningar. Hur många som var naturaliserade svenskar, framgick inte. Sedan år 1991 har antalet ökat. År 1993 var antalet uppe i 28.000.

År 1990 utgjorde de utländska medborgarna ungefär 18 % av fängelseklientelet. På varje svenskt fängelse av hård typ är det så gott som absolut majoritet av utlänningar. Åren 1955-1975 tredubblades brottsligheten bland utländska medborgare.
I Tyskland är endast 50 % av fångarna utlänningar.

Kriminalvårdsstyrelsens utgifter låg på drygt 3 miljarder kronor. En fånge kostar samhället minst 1497 kr om dagen (på häktet är medelkostnaden 1728 kr dygnet per intagen). 1990 dömdes 2824 utländska medborgare till fängelsestraff, 245 utländska medborgare fängslades för narkotikabrott.

• Vad kostar skador och lidande svenskar som utsatts för mordförsök och rån?
• Vad kostar narkotikavågen Sveriges ungdom?
• Vad kostar anhöriginvandringen som är mycket större än asylinvandringen och kan pågå hur länge som helst?
• Vad kostar dessutom utbildning och löner till invandringens direkta handhavare, invandrarnas uppehälle (mat, kläder, möblerade bostäder, städning, dagpengar), tolktjänst, asylutredningar, eventuella utvisningar undervisning av alla slag, studielöner, sjukvård, tandvård, barntillsyn, arbetsförmedling, resor, socialbidrag, arbetslöshets-ersättningar, allmän samhällsservice, rättshjälp, polisens, advokaters, domstolars extra arbete, utökade brottshind-rande bevakning med hjälp av privara bolag, fängelse-vistelse, rymningar och mycket mer?

Politikerna har aldrig velat ge någon sannfärdig redovisning.