* Tsunami
* 9/11
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU

27.2.2005

År 2004 blev fågelinfluensan även känd som flygburen influensa, och har därigenom blivit en stor hälsorisk i Asien genom att den har förorsakat ett antal dödsfall och gallrat ut miljontals kycklingar. I länder som Korea, Thailand och Vietnamn har man försökt hindra en snabb spridning av fågelinfluensa genom att man har bränt och begravt kycklingar levande i stora säckar. Detta har fått djurrättsaktivister runt om i världen att reagera. Hur som helst, har man tagit hotet mot människors hälsa samt den asiatiska fjäderfämarknaden på största allvar. I januari varnade WHO (World Health Organisation) för att fågelinfluensan potentiellt kan bli en större fara än SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome). Fågelinfluensan förorsakas av ett influensavirus och är inte relaterat till SARS (som förorsakas av ett corova-virus). Men båda virusen härstammar från djur och kan spridas till människor.

Sjuka kycklingar
Många olika fåglar kan bli bärare av ett luftburet influensavirus, liksom människor kan bli det. Det finns 15 olika identifierade variationer av fågelviruet eller influensa A virus. Några uppträder enbart bland fåglar, andra igen bland fåglar och grisar.

Vattenfåglar, då speciellt vildänder, är bärare av luftburen influensavirus. De är dessutom till synes friska eftersom viruset oftast förekommer i deras tarmorgan. Olyckligtvis har inhemska fjäderfän, såsom kycklingar och kalkoner en särskild benägenhet att drabbas av dessa snabba och besvärliga influensaepidemier där viruset angriper en stor del av organen.

Den är mycket smittsam för att en stor del av viruset finns i avföringen, men eftersom det är ett luftburet virus kan det sprida sig från farm till farm genom att föremål som kommer i beröring med avföringen såsom kärror, fordon, foder och kläder blir smittbärande. Den främsta orsaken till spridningen av viruset anses ske genom spridning från människa till människa i form av smittade skor/kläder.

Viruset kan överleva långa perioder i sin omgivning, speciellt när temperaturen till exempel är låg. Fågelinfluensan kan överleva i fyra dagar i vatten vid en temperatur på +22C och i över 30 dagar vid en temperatur på 0C. Det inaktiveras inom tre timmar vid en temperatur av +56C och inom 30 minuter vid +60C, även om resultatet kan variera med hur vatten kommit i beröring med viruset. Till exempel överlever viruset längre i våt avföring än i torr men kan snabbt inaktiveras genom att man tvättar sig med tvål. Det kan också inaktiveras med hjälp av sura lösningar (med låga pH värden), oxideringsämnen, formalin och jodhaltiga lösningar. Men det kan överleva i långa perioder i vått papper.

Kort historia
Fågelvirus beskrevs för första gången för över 100 år sedan när den bröt ut i stora delar av världen i någon form. Åren 1983 och 1984 upptäcktes de första inhemska fallen i USA inom Pennsylvania området där en fågelfarm hade drabbats. Såsom med alla virus, uppstår det mutationer. Under den här epidemin var det ett virus av typ H5N2 som främst förosakade ett lågt antal dödsfall bland fåglar, men inom 6 månader blev den mer destruktiv och dödssiffran steg till 90 %. För att hålla epidemin under kontroll måste mer än 17 miljoner fåglar, till en kostnad av US$65 miljoner avlivas.

År 1992 inträffade fall av H5N2 fågelinfluensa i Mexiko. I början var viruset relativt harmlöst, men sedan muterade det sig till en fatal form och stod inte under kontroll förrän år 1995. I Italien inträffade i december 1999 en epidemi av en subtyp H7N1, vilken ledde till att mer än 13 miljoner fåglar dog eller måste avlias.

HongKong har drabbats upprepade gånger av fågelinfluensan och de allvarligaste inträffade år 1997 och 2003. Ett allvarligt fall av typen H7N7 inträffade i Nederländerna i februari 2003 och den fick smärre förgreningar till Belgien och Tyskland. Nyligen har det förekommit fall i Australien och Pakistan.

Hur den drabbar människor
Olika subtyper av influensa A virus (t ex H5N1, H9N2, H7N2, H7N3 och H7N7) har i ett fåtal fall hoppat över barriärerna mellan fåglar och människor. Det första rapporterade fallet där en person avlidit av en form av fågelinfluensa var i HongKong i maj 1997. Innan dess hade fågelinfluensa hos människor varit okänd. Den förorsakade ett svagt förlopp och liknade mest en vanlig influensa med feber, hosta, sjuk hals och trötthet.

Alla typer av A influensa, inklusive de icke luftburna varianterna, förorsakar regelbundet influensa hos människan i en "antigenisk form". Denna antigeniska formen är en liten förändring i virusets sammansättning. Eftersom viruset förökar sig självt kan det göra misstag i sin sammansättning. Dessa misstag kan göra viruset så starkt att det angriper immunförsvaret.

Eftersom influensaviruset har genomgått många olika antigeniska förändringar, håller WHO konstant på och utforskar hur man ska behandla en global influensaepidemi och framställer influensavaccin.

Red anm: När man känner till hemligheterna bakom chemtrails, och hur de används för att sprida sjukdomar, kan dessa mycket väl användas till att ge fågelviruset en större spridning och mutera det så att mänskligheten kan drabbas och därigenom minska jordens befolkning på ett mycket sadistiskt sätt.