Vad hände Estonias besättning?  





* Tsunami
* 9/11

* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa

* MindControl

*
Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU



18.12.2005

Skrivet av: Ola Jordán journalist
Kenneth Rasmusson fri redaktör, estonia.kajen.com
Publicerad 2005-12-13 17:26

En utredning om CIA-plan i Sverige måste gå tillbaka till Estonias förlisning
Strax efter Estonias förlisning registrerades ett antal besättningsmän som räddade, däribland andrekaptenen Arvo Piht. Men därefter försvann samtliga av dem under mystiska omständigheter. Vad hände med dem? Kan de ha kidnappats och förts ut ur landet? Det undrar Ola Jordán och Kenneth Rasmusson med anledning av att regeringen beslutat att undersöka om CIA-plan landat i Sverige under senare år. Granskningen måste gå tillbaka till 1994, då Estonia förliste, menar de.

Luftfartsverket och Luftfartsstyrelsen har av regeringen ålagts att granska misstänkta CIA-plan som vid åtminstone fyra tillfällen under de senaste åren landat på svenska flygplatser. Redovisningen av vad myndigheterna funnit kring dessa flygningar, som TT nyligen avslöjade presenterades i förra veckan: inga uppgifter hade kunnat hittas.

Enligt regeringens beslut skulle granskningen omfatta tiden från 1 januari 2002 till och med i dag, samt handla om att utreda de närmare förhållandena kring flygningar till och från svenska flygplatser som skett med luftfartyg som är registrerade i USA.

I detta sammanhang bör man ställa ett par frågor:

Varför ska myndigheterna endast utreda luftfartyg som ”är registrerade i USA” – är det otänkbart att CIA använder plan som är registrerade på andra håll i världen?

För det andra – varför utreds inte eventuella CIA-plans landningar före 1 januari 2002?

Självklart är det viktigt och nödvändigt att uppgifterna om de misstänkta CIA-planens landningar under de senaste åren på svenska flygplatser granskas så att Sveriges medverkan till USA:s folkrättsstridiga hantering av personer som misstänks för "terrorism" kan stoppas och att personer som begått eventuella brott i samband med dessa landningar ska kunna lagföras.

Men med anledning av ett uttalande från USA:s utrikesminister, Condoleezza Rice (5/12), om att dessa inofficiella fångtransporter pågått i årtionden, är det lika viktigt och nödvändigt att också granska de uppgifter som bland andra författaren/journalisten Sven Anér och journalisten Christopher Bollyn framfört. Nämligen att två misstänkta CIA-flygplan var stationerade på Arlanda flygplats den 27-29 september 1994 i samband med förlisningen av M/S Estonia.

Ett av planen (Boeing 727-200; reg. VR-CLM) kom till Arlanda den 27 september och lämnade flygplatsen på kvällen den 28 september och det andra planet, en Gulfstream 4 (reg. N971L), vid tidpunkten ägt av International Finance, Los Angeles, USA, kom till Arlanda den 28 september och lämnade dagen efter. Inget av flygplanen medförde vid ankomsten några resande, men vid avfärden hade de, enligt Arlandas dokumentation, sammanlagt nio oidentifierade passagerare.

Sven Anér anser det mycket troligt att dessa passagerare var överlevande besättningsmedlemmar från den förlista passagerarfärjan. Bland flera starka indicier, som han grundar sitt antagande på, finns 17 officiella listor med överlevande som tillkom under den första veckan efter förlisningen. På dessa listor är tolv estniska besättningsmedlemmar först rapporterade som räddade – och alltså vid liv. Dock har samtliga sedan försvunnit, oklart hur!

Att det verkligen finns fog för misstankarna – och detta redan mycket kort tid efter förlisningen – framgår även av den efterlysning av Estonias andrekapten, Avo Phit, som Interpol (Case No. 94980041) då skickade ut.

Trots flertalet skrivelser från anhöriga i Estland, både till Sveriges statsminister Göran Persson och ansvariga ministrar, har dessa omständigheter aldrig blivit föremål för en klargörande utredning.

Enligt den dokumentation över flygningarna och planen som Sven Anér fick 2004 från Jan Lindqvist, informationschef vid Luftfartsverket, flög dessa två flygplan från Arlanda till flygplatserna Schiphol i Amsterdam, Holland och Bangor, Maine, USA.

Att dokumenten kunde plockas fram tio år efter flygningarna motsäger starkt Luftfartsverkets generaldirektör Lars Rekkes uttalande i Aftonbladet (16 nov.) om att trafikledningens uppgifter normalt raderas efter 30 dagar.

Intressant är att ett av dessa plan (Boeing 727-200) år 1994 ägdes av Larmag Investments eller Larmag Aviation Cayman (båda uppgifterna förekommer) – företag ägda av affärsmannen Lars-Erik Magnusson.

I och med att regeringen redan aviserat att myndigheternas granskning ska gälla de misstänka CIA-plans landningar på svenska flygplatser från 1 januari 2002 som skett med luftfartyg registrerade i USA, har den i praktiken redan innan granskningen påbörjats lyckats sopa igen alla spår som leder till CIA-hyrda flygplan utanför USA:s gränser och all sådan trafik före 1 januari, 2002.

Därmed döljs även den eventuella CIA-kopplingen till Larmag Investments och Larmag Aviation Cayman, som åtminstone 1994 hade sina säten i Amsterdam, Holland, respektive på Bermudas.