1. Fyraåringar äter för lite fett

Ännu ett bevis för den fettsnåla kostens skadeverkningar:

Fyraåringar äter för lite fett
SvD Publicerat 25 januari 2007 10:08


Friska fyraåringar som äter mycket fett väger mindre än sina jämnåriga, visar en studie i Göteborg.

Studien, som är gjord vid Sahlgrenska akademin, visar att två av tio fyraåringar har för högt BMI, och 2 procent är feta. Men det är inte de barn som äter mycket fett som har högt BMI utan de som äter mindre fett. Vart tredje barn i studien, som omfattar 200 friska fyraåringar, åt för lite
omättat fett. Framför allt får de i sig för lite Omega-3, som finns till exempel i feta fiskar.

I genomsnitt fick barnen i sig 140 gram frukt och grönsaker, en bra bit under Livsmedelsverkets rekommendation om 400 gram. Sju av tio barn fick för lite järn, och två av tio för lite kalk.

En fjärdedel av barnens totala energiintag kom från godis, glass, kakor och
söta drycker.

Dietisten Malin Haglund Garemo konstaterar i ett pressmeddelande att de allra flesta barnen i studien kommer från goda socioekonomiska förhållanden. Hade studien omfattat alla fyraåringar i Sverige hade förmodligen fler barn varit överviktiga
_______________________________________________________
2. Rössner argumenterar i Dagens Medicin

Stephan Rössner har länge varit en flitigt anlitad expert när det gäller övervikt, och vars livsverk "propagandan för den fettsnåla kosten" tycks ha fått andra konsekvenser än han tänkt sig. När kvinnor visar sig bli slankare av att dricka mer fet mjölk framstår detta som "förbryllande rön". Rössner borde i stället ompröva sina felaktiga teorier - även om det skulle kräva ett visst mått av ödmjukhet. Här försöker han ifrågasätta alla som ser de goda effekterna av kolhydratsnål diet genom liknelser från idrottsvärlden.

Han vill ge intryck att hans kostråd vilar på forskning och vetenskap. Men det är ju detta som alla väntar på i stället för dessa finurliga sätt att förlöjliga sina motståndare. Han tror fortfarande att den fettsnåla kosten kan lösa överviktproblemet och att det måste vara något fel med
undersökningen av kvinnorna och mjölken.

Från Läkartidningen:
Förbryllande rön om hälsa kräver välgjord forskning
2007-01-24

Stephan Rössner
är professor vid överviktsenheten, Karolinska universitetssjukhuset
i Huddinge.

För fotboll och ishockey finns det alldeles bestämda regler som accepteras av alla, både spelare och publik. Alla vet att man inte får använda händerna på fotbollsplanen, inte får spela med hög klubba i rinken eller ägna sig åt icing – då blåser domaren av. Detta är etablerat och respekterat.
För forskningen finns ett lika utarbetat regelverk. För att en ny sanning ska kunna infogas i det vetenskapliga godset krävs att vissa spelregler är uppfyllda för att informationen ska gillas. En gång i tiden när statistiken var outvecklad kunde man på grundval av fallbeskrivningar och elementär deskriptiv statistik dra slutsatser, som sedan omsattes i klinisk praxis. I dag är regelverket betydligt mer komplicerat när statistiken utvecklats dramatiskt och datorkraften möjliggjort förfinade analyser. Forskningens regelverk börjar bli lika komplicerat som offsidereglerna.

Nyligen publicerades resultat från Karolinska institutet där man oväntat visade att kvinnor som åt fet ost och drack helmjölk hade bättre kontroll över sin viktutveckling. Forskarna är förbryllade – är detta en felrapportering eller kan kalkinnehållet i dessa produkter spela någon roll? Här rör det sig om en äkta vetenskaplig problematik där fortsatta undersökningar förhoppningsvis kan bringa klarhet. Alkoholen som livräddare eller dödsängel är exempel på ytterligare en aktuell och angelägen äkta vetenskaplig konflikt. Allt fler undersökningar talar för en viss hälsobringande effekt av en måttlig konsumtion, men resultaten tolkas med olika förtecken av olika forskarkonstellationer.

Vad vi behöver för att kartlägga dessa intrikata och relevanta spörsmål är bättre genomarbetad forskning. De glada entusiasterna må gärna blogga på och förlöjliga oss gamla stötar. Vi tar det med ro i förvissningen om att spelreglerna i det långa loppet kommer att gälla för både forskare och sportentusiaster.

Gunnar Lindgren kommenterade detta i Dagens Medicin på följande sätt:

Det finns inget förbryllande i att de som äter en fettsnål kost blir överviktiga, medan de som äter en kolhydratsnål kost får lägre vikt. Vi har länge vetat att när exempelvis björnar på hösten börjar äta en kolhydratrik kost med mycket söta bär, så blir de snabbt feta innan de går i ide. Vi har länge vetat att när man förr födde upp grisar och ville få dem att snabbt öka i vikt använde man potatis och spannmål, medan idag när man vill ha slanka grisar föder man upp dem på soja, raps och vassle, alltså proteiner och fett.
Nej det som är förbryllande är att propagandan för fettsnål kost har kunnat fortgå i årtionden utan stöd från vetenskaplighet eller beprövad erfarenhet. När många idag frågar efter detta, tystnar den fettsnåla kostens förespråkare och försöker i stället förlöjliga dem som ställer frågor och är
kritiska.

__________________________________________________
3. Läkares råd om kolhydratsnål kost stoppades

Det är intressant att följa läkaren Annika Dahlqvists öde i Njurunda utanför Sundsvall. Hon har med sitt kurage vågat göra det många andra läkare också skulle velat göra för redan för länge sedan. Socialstyrelsen undersöker nu om råd för kolhydratsnål kost är tillåtna. Det vore komiskt om dessa inte skulle påstås vila på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet, då den fettsnåla kosten inte heller gör det.

Från Läkartidningen:

Läkares råd om kolhydratsnål kost stoppades
Stoppade kostråd | sid 196 | 07-01-22
Agneta Borgström, reporter

Läkaren Annika Dahlqvist fick inte fortsätta ge diabetiker råd om kolhydratfattig kost på vårdcentralen, eftersom det stred mot lagtexten om »vetenskap och beprövad erfarenhet«. Nu gör Socialstyrelsen en bedömning av fallet. Lagen ger bara en vägledning om vad som är rätt metod.

Allmänläkaren på vårdcentralen gav råd om kolhydratfattig kost till diabetiker. Råd som går tvärt emot gällande näringsrekommendationer. Till slut förbjöd arbetsgivaren henne att fortsätta med skälet att »vetenskap och beprövad erfarenhet« ska styra verksamhetens arbete.

Under flera års tid gav äldrevårdsläkaren Annika Dahlqvist råd om kolhydratfattig kost till patienterna på Njurunda vårdcentral. Matråden bygger på en lågkolhydratdiet med mindre andel kolhydrater och mer fett. En kost som hon själv kallar LCHF-diet (Low Carbohydrate High Fat) som ligger nära Atkins? diet och GI-diet, med andra ord kostråd som ligger långt ifrån de gällande näringsrekommendationerna. Annika Dahlqvist riktade sig speciellt till diabetiker.

– Jag fick väldigt fina resultat på våra diabetiker. Blodsockervärdena och blodfetterna blev bättre. Patienterna upplever även att de fått en bättre hälsa, säger Dahlqvist, som även har en egen blogg där hon för ut samma kostråd.

Men i oktober satte arbetsgivaren stopp för läkaren. Styrelsen för den privata vårdcentralen meddelade att de inte kan stödja lågkolhydratråden med argumentet att verksamheten måste arbeta i enlighet med »vetenskap och beprövad erfarenhet«, som det uttrycks i lagen. Den 2:a november förra året nåddes Annika Dahlqvist av ett ultimatum.

– Jag fick ett hot om uppsägning i och med en skriftlig varning att jag aldrig får nämna kolhydratfattig kost inom vårdcentralens väggar. Jag valde att sluta samma dag, säger Dahlqvist, som hävdar att det finns flera vetenskapliga studier bakom kostråden.

Lis-Britt Engberg, verksamhetschef och en av delägarna till den personaldrivna vårdcentralen, hänvisar till lagtexten.

– I vårdavtalet med landstinget står det att vi måste uppfylla kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Engberg.

Lagen gäller i första hand för sjukdomsbehandling inom vården. Att en läkare ger »nya« kostråd till diabetiker är därför inte tillåtet enligt lagen; däremot kan läkaren ge kostråd till en frisk allmänhet.

I vårdcentralens kritik fanns också att kostrådgivning inte ingår i Annika Dahlqvists tjänst som äldrevårdsläkare. För detta arbete finns diabetessköterskor.

– Vi ville inte att hon skulle använda råd om lågkolhydratmat i jobbet. Vi såg att det blev mer och mer av detta. Hon gav även råd till patienter och spred budskapet vidare till personalen, säger Engberg.

Vad tolkar ni i begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet, Lis-Britt
Engberg?

– Det ska finnas studier av hög kvalitet bakom. Matråden som Livsmedelsverket använder bygger på sådana studier och så länge myndigheten inte har ändrat kostråden bör inte vi göra det heller.

Annika Dahlqvist planerade att göra en studie kring kostråden. Inom ramen för en studie eller klinisk prövning är det nämligen »tillåtet« att pröva nya behandlingar och metoder.

– Men jag gav upp tanken, jag hade inte tid. Jag kände också av ett motstånd och jag hade inget stöd av dietisterna, säger Dahlqvist.

Hon väljer att inte anmäla hela ärendet eftersom det »inte förändrar någonting«. Relationerna med vårdcentralen är redan förstörda.

– Vårdcentralen valde att följa regeln om vetenskap och beprövad erfarenhet, men de måste inte det. Det är bara rekommendationer. Om vi anser att annat är vetenskap så kan vi ändra på de råd som ges, säger Dahlqvist.

Det är fel, menar Torsten Mossberg, medicinalråd på tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen.

– Sjukvårdens personal måste uppfylla detta krav. Om en läkare använder sig av en metod som inte är vetenskapligt belagd kan det bli ett tillsynsärende hos oss och leda till disciplinåtgärder eller indragning av legitimation, säger Mossberg.

Annika Dahlqvist tar nu vakanta jourpass inom primärvården i landstinget, men hon ger inte upp bloggen. Där fortsätter hon att förse besökare med kostråd. Bloggen har även getts ut i bokform.

Torsten Mossberg förklarar att kraven på vetenskaplighet gäller både i läkarens arbete och på fritiden.

– En läkares legitimation gäller hela livet och med det följer ett ansvar. Men det är bara hennes roll som sjukdomsbehandlande läkare som vår tillsyn gäller för. Om hon bara ger allmänna råd på nätet bör det vara okej, säger Mossberg.

________________________________________________

Ralf Sundberg
docent, Slottsstadens Läkarhus

I Läkartidningen finns följande kommentarer till ovanstående artikel. Det finns en stark otillfredställelse hos kvalificerade fackmän med tanken att förbjuda råd om kolhydratsnål kost. Likaså efterlyser man otåligt vetenskapligt stöd och exempel på beprövad erfarenhet när det gäller dagens kostråd.

Jordbrukspolitik är inte vetenskap, 2007-01-24
Annika Dahlqvist har vetenskapen på sin sida.

Hormonberoende lipas i adipocyter blockeras av insulin. Detta borde höra till baskunskaperna i invärtesmedicinen och står att läsa i såväl Stryer och White-Handler-Smith\'s läroböcker i medicinsk kemi. Fettnedbrytning i fettväv blockeras alltså av kolhydratintag. Att rekomendera ökat kolhydratintag till en typ 2 diabetiker är visserligen politiskt korrekt men inte vetenskapligt
Livsmedelsverkets kostråd till diabetiker grundar sig inte på en enda studie utförd på diabetiker utan har tyvärr smugits in helt utan vetenskap och evidens alltmedan den medicinska professionen varit passiv. I medicinsk kompendium, den nordiska läroboken i invärtesmedicin som
användes under 60- och tidigt 70-tal rekommenderades att dra in på kolhydratrik kost och ersätta med fett. Dr Jörgen Vesti Nielsen, Karlshamn har publicerat en studie med utmärkta resultat när diabetiker följt de ursprungliga råden och han har nu långtidsresultat som visar klara fördelar med lågkolhydratkosten.
Vessby är för övrigt jävig i denna fråga
http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=40556
Att läkare skall följa rekommendationer från ett verk som sorterar under jordbruksdepartementet, alltså styrt av jordbrukspolitiken verkar något förbryllande

--------------------------------------------------------------------------
Annika Dahlqvist
specialist i allmänmedicin, frilansande
Annika Dahlqvist

Referenslista efterlyses
2007-01-24

När nu medicinalrådet vid Socialstyrelsen, Torsten Mossberg, börjar prata om att dra legitimationen från yrkespersoner som rekommenderar lågkolhydratkost, är det hög tid för Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att redovisa referenslistan till de vetenskapliga studier av god kvalitet,
som visar fördel på hälsovariabler som vikt och blodsocker, samt morbiditet och mortalitet, av lågfettkost jämfört med lågkolhydratkost.

I min blogg http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika
har jag i marginalen en länk: \"Lista på vetenskapliga studier\". Där finns ett antal studier som visar fördel eller lika bra resultat förlågkolhydrat- som för lågfettkost, avseende olika hälsovariabler.

Livsmedelsverket bör nu redovisa en minst motsvarande lista på studier som visar fördel för lågfett- jämfört med lågkolhydrakost, för att de ska kunna fortsätta att hävda att lågfettkost är bättre för hälsa och viktkontroll.

De bör också visa de vetenskapliga studier med god kvalitet som visar att animaliskt fett är sämre för kärlhälsan än margariner och matoljor. Hittills när vi har frågat Livsmedelsverket har de diffust hänvisat till NNR, Nordiska näringsrekommendationer. Där har vi inte kunnat hitta dessa övertygande studier, utan bara en massa andra studier utan relevans för denna frågeställning.

-------------------------------------------------------------------------

Thomas Jansson:
LCHF gör oss friska!
2007-01-24

Jag tillhör dem som sannolikt har sluppit få diabetes tack vare LCHF. Jag har dessutom blivit fri från irriterad tjocktarm, huvudvärk, muskel- och ledvärk. Tillstånd för vilka jag flera gånger sökt läkare för men bara fått en axelryckning som svar.

Efter upptäckten av LCHF, vilken för min del skedde efter ett besök hos läkaren Calle Carlsson, Götene, samt ett inlägg i tidningen Aftonbladet av Sten Sture Skaldeman har jag återfått min hälsa utan att äta ett enda piller.

Många med mig, funderar på varför de läkare som rekommenderar hälsoråd som verkligen fungerar skall hindras i sin utövning - det borde ju rimligen vara tvärtom?

Det som Annika, Skaldeman och många andra förespråkar är ju känt sedan flera hundra år tillbaka och borde ju rimligen ingå i varje läkares grundutbildning!

--------------------------------------------------------------------------
Andreas Eenfeldt
ST-läkare allmänmedicin, Karlstad
Andreas Eenfeldt

Officiella kostråd ej evidensbaserade, 2007-01-24
I en artikel som antyder att lågkolhydratskost vid diabetes skulle strida mot \"vetenskap och beprövad erfarenhet\" vore det av stort intresse att påvisa vad stödet för gällande rekommendationer finns.

I en \"fakta\"-ruta nämns kostråd från The European Association for the Study of Diabetes. Vad som ej nämns är att råden angående fett och kolhydratsmängder i diabeteskost har evidensgrad C. Med andra ord baseras de inte på en enda relevant studie. En Cochranegenomgång från 2006 fann inte heller stöd för liknande råd.

I motsats till detta finns ett flertal studier från senare år som visar mycket lovande resultat med lågkolhydratskost för diabetiker, som svenskt exempel Karlshamnsstudien med hittills 22 mån uppföljning.

Som kuriosa kan även jag bidra med ett anekdotiskt fall från sista halvåret. En kvinna med diabetes typ 2 sedan ca 20 år hade vid vår första kontakt ett HbA1c på 9,7% och ca 75E insulin dagligen samt mycket kraftig övervikt. Hon rekommenderades lågkolhydratskost och gjorde därefter en
radikal kostförändring med minimering av kolhydratsintaget. Efter 2 månader hade hennes HbA1c sjunkit till 7,6% och insulindoserna minskats påtagligt. Efter ytterligare 2 månader var HbA1c 6,2%, insulindoserna hade minskats till ca 1/3 och hon hade även tappat ett flertal kilo i vikt. Denna
förändring skedde helt utan motion pga ledbesvär.

--------------------------------------------------------------------------

Johan Hedbrant
Fo-ing, Linköpings universitet

EASDs kostråd baseras inte på diabetiker http://www.msd.se/content/corporate/feature_story/EASD.html
2007-01-29

För ett år sen skymtade EASDs kostråd [1] i debatten. Jag blev som intresserad lekman nyfiken på hur råden var konstruerade. De visade sig inte utgå från glykemin, utan från att undvika viktuppgång. Som grund för max 35% fett användes en preliminär review av Astrup. Proteinandelen sattes till det genomsnittliga intaget i normalbefolkningen. Kolhydratandelen blev restposten.

Astrups review byggde emellertid på 16 studier av icke-diabetiker. För att hitta dessa hade han sorterat bort 80 studier på försökspersoner med övervikt och diabetes. EASD motiverade detta med att det var en glidande skala mellan övervikt, metabolt syndrom och diabetes. Men i Astrups review hade grupperna ett BMI mellan endast 21 och 29, alltså som grupp knappt överviktiga.

Jag skrev en kort debattext som publicerades i en mindre tidskrift. För dem som hörde av sig, lade jag ytterligare detaljer på nätet: http://fetmaparadoxen.se/studier/vet.htm

För historieskrivningens skull vore det intressant om lämpliga kostexperter kunde ge ett klart besked att det är denna typ av vetenskaplig logik som bör ligga till grund för Annika Dahlqvists yrkesutövande, och svenska diabetespatienters behandlingsstrategier.

Referens
1. Mann JI et al. Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the
European Association. Evidence-based nutritional approaches to the treatment
and prevention of diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2004 Dec;
14(6): 373-94. PMID: 15853122.

--------------------------------------------------------------------------

Andra röster om dagens kostråd från Livsmedelsverket:
Från Sydsvenskan: Per Tedin

Sila mygg, svälja skokräm
Senast uppdaterad 29 januari 2007 00:05

Fett är farligt. I alla fall ohälsosamt och bör konsumeras med måtta. Det har varit den gängse uppfattningen i Sverige i många år. ”Synd bara att det är fel”, skrev Dagens Nyheters
vetenskapsjournalist, Karin Bojs, syrligt i somras och betecknade den förhärskande inställningen som ”fettfobi”.

Denna åkomma är på intet sätt unik för Sverige.
”I Finland bugar vi för margaringudinnan”, stod det i Hufvudstadsbladet härförleden när två smörentusiaster tog till orda mot vad de beskrev som den utdragna och systematiska ”smutskastningen av smöret”.

Färska forskningsrön från Karolinska Institutet i Stockholm ger dem ytterligare argument. Efter att ha studerat nästan 20 000 svenska kvinnors kostvanor och viktutveckling under tjugo år kunde forskarna konstatera att de som regelbundet ätit feta mjölkprodukter fått en lägre
viktuppgång.

Skillnaden var påtaglig. Viktökningen bland dem som drack ett glas helmjölk eller åt en portion fet ost varje dag var 15 till 30 procent lägre än bland dem som levde på ”lättprodukter” av olika slag. ”Den överraskande slutsatsen var att ökad ostkonsumtion gjorde att överviktiga gick ned i vikt”, förklarade professor Alicja Wolk i Svenska Dagbladet.

Något generellt mått på graden av onyttighet går knappast att sätta när det gäller fett. Olika människor har olika behov under olika tidpunkter i livet. Dessutom måste det göras skillnad på olika sorters fett: enkel- och fleromättat, mättat samt så kallade transfetter eller härdade
fetter. Att bringa reda i denna djungel är inte alldeles enkelt – i synnerhet som åsikterna går isär också bland experterna. Det kan vara värt att hålla i minnet när det nu talas om att införa ännu ett system för hälsomärkning av livsmedel.

I förra veckan förklarade folkhälsominister Maria Larsson (kd) att hon vill ordna en offentlig utfrågning i ämnet. ”Nyckelhålsmärkningen är bra”, anser hon, ”men märkningen behöver bli ännu tydligare.” Larsson är inte ensam om sin klockartro till allsköns märkningar i allehanda behjärtansvärda syften.

Om branschen kan enas om ett frivilligt system må det vara hänt. Men svårigheterna att utforma ett system som är både begripligt och heltäckande utan att samtidigt ge avkall på tillförlitligheten skall inte underskattas. Det finns säkert bättre och effektivare sätt att sprida viktiga hälsoråd än via mjölkkartonger och cornflakespaket. Risken är påtaglig att politikerna ser sig föranledda att gripa in. Och kristdemokraterna har drabbats av regleringsfeber förr, vilket bland annat mynnat ut i förslag om fett- och sockerskatt.

Den omhuldade nyckelhålsmärkningen kan tjäna som exempel på de svårigheter som kan uppstå.
En lång rad vetenskapliga studier på senare år har visat att även mycket små mängder transfetter medför mycket förhöjda risker att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. I Danmark, där industriella transfetter är förbjudna i livsmedel sedan flera år, anser läkarna att detta fett på sin
höjd duger till att putsa skor med.

Ändå jämställde Livsmedelsverket i det längsta transfetter med mättade fetter och hävdade att det avgörande var det totala fettintaget. Omsvängningen dröjde ända till senvåren 2006. Då först kom beskedet: I framtiden får inga livsmedel med transfetter märkas med nyckelhålet.
Intrycket av sådan senfärdighet kan lätt bli att myndigheten silar mygg medan konsumenterna sväljer skokräm.

Från en läkare RS:

Man kan replikera att det handlar inte bara om att kunna mat och tabeller utan att förstå kroppens ämnesomsättning och hur hormonet insulin fungerar i kroppens olika celler inklusive fettväven, och
beklaga sig över att denna brist finns i dietisternas utbildning. Hade dietisterna förstått mekanismerna vid LCHF hade vi kunnat minska antalet läkare kraftigt i landet. Allmänläkare med sina blodtryckskontroller, diabetesläkare med sitt insulindoserande, njurmedicinare vid dialysenheterna, hjärtkirurgerna med sig bypassoperationer och för att inte tala om alla dessa ortopeder som amputerar tår och underben. Dietisterna skulle kunna vara den viktigaste yrkesgruppen inom vården om de lärde om och förenade sina råd med de vetenskapliga grunderna för medicinen.

___________________________________________________________________
4. Karlhamnsstudien

I Sverige har en studie av diabetespatienter i Karlshamn blottlagt den fettsnåla kostens tillkortakommande och risker. Den utfördes av en grupp forskare med överläkare Jörgen Vesti Nielsen i ledningen. När man serverade en kost som bröt mot dagens rekommendationer, med bl a mer fett, skedde det en enastående förbättring, både vikt och blodsocker förbättrades avsevärt.
Det finns exempel på patienter som kunde sluta med insulinsprutor och återuppta sitt yrke. Denna epokgörande studie kan hämtas på http://www.nutritionandmetabolism.com/content/3/1/23

______________________________________________________________
5. Bengt Vessby läxar upp läkaren Annika Dahlkvist

Mail till Annika Dahlqvist från Bengt Vessby 051031:

"Annika Dahlqvist

"Ditt utskick där Du hävdar att de nya evidensbaserade rekommendationerna om diabeteskost,
och min ledarkommentar, skulle göra att det nu är tillåtet att ge råd om "lågkolhydratkost" till patienter med diabetes är helt felaktigt och en (medveten?) förvanskning av vad det står skrivet såväl i rekommendationerna som i min ledare."

- - -

" Som läkare har man åtagit sig att utöva sitt yrke i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, och att erbjuda patienterna vård i enlighet med dessa regler. Att under lång tid behandla patienter med diabetes med en kost med ett högt innehåll av fett och protein har inget vetenskapligt stöd idag, och kan potentiellt vara farligt. Eftersom inga människor någonsin, och inte heller diabetspatienter, ätit en sådan kost under lång tid tar man som läkare på sig ett stort
ansvar när man ger sina patienter sådana råd. Om man dessutom, utan att ha några egna dokumenterade och kontrollerade studier som stöder detta, hävdar att alla läkare/dietister/nutritionister som arbetat med dessa frågor i åratal har fel, är man inte längre trovärdig."

______________________________________________________________
6. Det finns inget stöd från vetenskap och beprövad erfarenhet för den fettsnåla kosten

Det har tydligt framgått ovan att läkare och fristående experter inte hittar något stöd för den fettsnåla kosten. Men ändå kan Rössner och Vessby envist hävda att detta stöd finns utan att redovisa det. Rössner försöker i stället med löje hävda sig i denna sista strid, medan Vessby gömmer sig bakom formella och juridiska resonemang i sitt mästrande brev. Ibland brukar man hänvisa till något nordiskt eller internationellt råd eller annat organ, där man själv är medlem. Men var är det vetenskapliga stödet?

Däremot har vi på kort tid sett en rad vetenskapliga rapporter som i stället ger stöd för en kolhydratsnål kost, t ex att kvinnor som har ett större fettintag från mjölkfetter väger mindre, att barn som motionerar mer inte blir mindre överviktiga, att barn bör äta mer fett, att diabetiker som
äter mer fett blir både slankare och t o m kan göra sig fri från insulininjektioner osv.
Men var är bevisen för vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller den fettsnåla kosten?

Vad säger docent Uffe Ravnskov?
Jag skrev ett brev till en av våra främsta experter när det gäller fett, kolesterol och hälsa, docent Uffe Ravnskov:

Till docent Uffe Ravnskov

När det gäller samhällets kostråd till sin befolkning skall dessa baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag får emellertid en rad bevis i form av en ström av brev, på att människor blir friskare när de frångår Livsmedelsverkets kostråd. Det gäller övervikt, diabetes, nedsatt potens m m. De är idag så många att man med andra ord kan säga att alla dessa människor uttrycker en form av "beprövad erfarenhet", något som uppenbarligen saknas när det gäller de rådande kostråden. Här säger idag de ansvariga för dessa kostråd t o m att man misslyckats. I den epokgörande artikeln i Science (Vol 291, 30 March 2001) framgår att de fettsnåla kostråden inte vilar på vetenskaplig grund eller på beprövad erfarenhet. Kan det verkligen vara så att de rådande kostråden från
Livsmedelsverket, inte vilar på vetenskaplig grund eller på beprövad erfarenhet, trots att man påstår detta?

Vänligen
Gunnar Lindgren

___________________________

Ravnskov svarar:

Till Gunnar Lindgren

Det bisarra med Livsmedelsverkets (SLV) experter är deras krav på att kostråd måste byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är bisarrt därför att om man lusläser de vetenskapliga artiklar som SLV hänvisar till, bland annat WHO?s rekommendationer, hittar man blott två argument för att undvika mättat fett, och ingen av dem tål granskning.

Det ena argument är att mättat fett höjer kolesterolet. För det första är det ett argument som man inom vetenskapen kallar indirekt evidens. För det andra stämmer det inte. En amerikansk biokemist, Raymond Reiser analyserade redan på 70-talet alla de försök som detta påstående bygger på och konstaterade att effekten på kolesterolet som uppkom genom en minskning av
det mättade fettet likaväl kunde bero på att man ökade intaget av det fleromättade fettet. Och i de försök där man ökade halten mättat fett hade man använt vegetabilisk olja som mättats genom hydrogenering (härdning) och idag vet alla att hydrogenerat fett, alltså med transfett, höjer
kolesterolet. Dessutom har åtskilliga experiment, utförda de senaste åren, visat att även om man täcker 20-50 % av sitt energibehov med mättat fett så ligger kolesterolet stabilt.

I American Journal of Clinical Nutrition diskuterade jag nyligen dettaproblem med Katan, en holländsk forskare som propagerat för kolesterolkampanjen i många år. Vår brevväxling ledde till en intressant diskussion på Michael R. Eades blogg, där man även kan läsa både mitt och Katans inlägg.

WHO?s andra argument är en hänvisning till en studie av Willett-gruppen från Harvard där man under många år analyserat kosten och hjärtdödligheten hos mer än 80.000 sköterskor. WHO påstår att de sköterskor som åt mest mättat fett också löpte en större risk att få hjärtinfarkt. Den som har läst Willett-gruppens studie noggrant vet emellertid att sambandet försvann sedan
man korrigerat för diverse störfaktorer. Dessutom finns det mer än 20 andra liknande studier som inte heller har kunnat finna ett samband, bland annat den stora Malmöstudien.

En annan allvarlig invändning mot de gällande kostråden är att det inte finns en enda klinisk studie som visat att en fettsnål kost gör nytta, vare sig hos diabetiker eller andra. Det enda experiment som utförts är den stora Women?s Health Trial där 20.000 kvinnor minskade sitt fettintag medan 30.000 fortsatte äta som vanligt. Efter 8 år var antalet hjärtinfarkt och antalet döda emellertid det samma i bägge grupperna.

Det mest upprörande är nog rådet till diabetiker om att äta mer kolhydrat trots att diabetikerns huvudproblem som bekant är svårigheten att metabolisera glukos. Jag har skrivit mer om detta i Medicinsk Access . Det finns idag minst 25 kliniska studier som visat att en kolhydratfattig kost
har betydligt bättre effekt vid åldersdiabetes. Fyra av studierna har pågått ett halvt år eller längre och med samma gynnsamma resultat som i korttidsförsöken. Jag publicerade nyligen ett inlägg på British Medical Journals sektion Rapid Responses där intresserade kan hitta referenserna
till de 25 studierna.

mvh
Uffe Ravnskov

___________________________

Vad säger Gary Taubes?

I sin idag klassiska artikel i Science "The Soft Science of Dietary Fat" (Vol 291, 30 March 2001) av vetenskapsjournalisten Gary Taubes, sade en av världens främsta näringsexperter, Walter Willett, när det gäller de vetenskapliga bevisen bakom propagandan för den fettsnåla kosten:

"Scandalous," says Willett. "They say, 'You really need a high level of proof to change the recommendations,' which is ironic, because they never had a high level of proof to set them."

I en intervju nyligen utvecklar Taubes sin syn på hur den fettsnåla kosten fick sådant fäste i Västerlandet, trots att vetenskap och beprövad erfarenhet saknas:

"Talk about the difference between diet and other topics you have covered. Is there more ideology?

Certainly diet became a religion. The whole low-fat idea, as much as anything, came out of the counterculture and Berkeley and San Francisco in the '60s, this idea that eating fatty meat, in effect, is the dietary equivalent of conspicuous consumption. There were famines going on around
the world, people were starving, and here in America we were eating eggs and bacon for breakfast and huge steaks for dinner. This was just unacceptable politically, sociologically, ideologically. It merged with this idea that fat might cause heart disease, and then blossomed in the '70s.

Many of the health reporters who cover this, many of the researchers who report on it, are vegetarians or close to vegetarians. So it becomes much more than just a subject -- I mean, people are more polarized in this than they are in politics. I've had friends who have accused me of having a brain transplant, because suddenly I turned around and said maybe low-fat diets don't work, and may low-carbohydrate diets are the answer. It's as though the data becomes irrelevant. The evidence becomes irrelevant. Everyone knows what the answer is, and it's a little frustrating even from my point of view, because no matter how much research you do, you're going after a
monolithic dogma, in effect. And dogmas protect themselves.

That's what I found out when I wrote my Times piece. Everybody involved says, "We're right. We've invested our whole lives in this. We believe it." Everyone believes it, and it's hard, once it's established, to even criticize it or be skeptical without being pegged as somebody who's
self-interested or somebody who doesn't care that Americans are out there dying of heart disease."

Jag har också erfarit att arkitekter bakom de svenska kostråden har som ett viktigt motiv velat styra bort befolkningen från konsumtion av animaliska livsmedel, detta för att livsmedelsförsörjningen i världen blir lättare, animaliska livsmedel kräver mer resurser än vegetabiliska. Detta stämmer med Taubes resonemang. Men det är orimligt att detta skall få leda till gallopperande övervikt och insjuknande i diabetes. Framför allt skall detta mål i så fall redovisas, i stället för ett grundlöst tal om bättre hälsa.

_________________________________________________
7. Undvik de farliga härdade och omestrade fetterna

Under denna vinter har media fokuserat transfetter, och det började med att man i USA förbjöd dem, bl a i New York. Transfetter bildas på följande sätt. För att göra ett vegetabiliskt flytande (omättat) fett fast, så härdar man dem i en reaktor. Där blandas det flytande fettet med nickelspån och vätgas. En del av de omättade fetterna ombildas till transfetter. Innan härdningen
måste fettmassan var "ren" dvs man skiljer av en rad viktiga näringsämnen, t ex vitaminer, antioxidanter, växtsteroler etc. Då används kemikalier som natronlut, fosforsyra, blekmedel samt kraftig upphettning. Men vid härdningen bildas också en rad biprodukter, som nästan är helt outforskat. T ex s k positionella isomerer, aromatiska ämnen, polymeriserade syror, karbonyler, nickelsåpa, koordinerade komplex mm.

När transfetternas skadlighet debatteras är det högst sannolikt att det i själva verket finns fler orsaker än just transfetterna till de härdade fetternas skadlighet.

1. Transfetterna i sig

2. Viktiga antioxidanter, vitaminer och andra naturliga näringsämnen har
tagits bort

3. Kemisk ombildning av antioxidanter, vitaminer och andra naturliga
näringsämnen

4. Bildning av riskabla biprodukter i härdningsreaktorn.

Ett stort antal olika redovisade skadeeffekter (bl a hjärt- och kärlsjukdom, fosterskada, typ-2 diabetes, insulinkänslighet, allergi, fettfördelning, cancer) har satts i samband med härdade fetter och transfetter. Forskningen har dessutom visat att de industriellt tillverkade transfetterna kan sättas i samband med ohälsa, medan de naturliga transfetter som finns i exempelvis mjölkfett inte kan det.

Detta styrker misstanken att det finns en rad samverkande faktorer samt att själva transfettet har en underordnad betydelse medan själva den kemiska tillverkningsmetoden har större betydelse? Av detta skälet skall vi tillsammans kämpa mot härdade fetter och inte bara mot transfetterna. Alla
livsmedel, men också företag som tillverkar produkter som innehåller härdade fetter, skall undvikas. Härdade fetter måste enl lag anges på förpackningen.

"Transfria härdade fetter"

Fettindustrin försöker idag kringgå problemen med de härdade fetterna genom att tillverka s k fullhärdade fetter. Om härdningen pågår riktigt länge ombildas till slut de flesta molekyler till mättade fetter, bara en del av transfetterna återstår. Men å andra sidan bör risken för ombildning av näringsämnen och bildning av riskabla biprodukter ha ökat genom denna utdragna härdning.

Men nu uppstår ett nytt problem. Ett fullhärdat fett har en mycket främmande och i livsmedelssammanhang närmast oanvändbar konsistens - ungefär som skokräm. Här finns en hund begraven. Hur förändrar man kemiskt ett fullhärdat fett så att det kan användas i ett livsmedel? Omestras fettet? Fullhärdning hade kunnat tillämpats för årtionden sedan, men först nu tar
man till denna tvivelaktiga metod?

Omestrade fetter

Ett annat sätt att kringgå problemen med de härdade fetterna är att använda omestarde fetter (interesterification). Olyckligtvis har omestringen ännu inte blivit lika uppmärksammad som härdningen. I princip är idag de flesta fasta vegetabiliska fetter omestrade, i synnerhet i margariner. Liksom vid härdningen måste fettmassan vara "ren", också här behandlas den först med natronlut, fosforsyra, blekmedel samt kraftig upphettning.

Man utgår från ett mättat fett som exempelvis palmolja som redan är fast, men har en korning och sträv konsistens. Sedan blandar man detta med ett omättat fett som raps eller sojaolja. Med en ohyggligt reaktiv kemikalie (natriummetylat) slår man sönder fetterna, sedan sätts de ihop igen men med helt slumpmässiga kombinationer av fettsyrorna på fettmolekylen. Det bildas "monsterfetter" som inte finns i naturen. Det är främst den onaturliga positionen av fettsyror på fettmolekylen som är den riskabla förändringen.

Omestringen syftar till att göra fettmassan mer smörliknande och i facklitteraturen beskrivs detta som förbättrade "eating qualities". Ett s k kosmetiskt syfte. Genom att flytta om fettsyrornas naturliga plats på fettmolekylen blir fettet mer glatt. Att behandla ett livsmedel med en verkligt farlig kemikalie som natriummetylat är ett av de värsta brott man kan tänka sig mot en ansvarsfylld livsmedelsframställning. När natriummetylatet avaktiveras ombildas det till metanol, och dessa
lösningsmedelsrester kan väntas förekomma i omestrade fetter. Dessutom fraktioneras margarinfetterna ur palmoljan m h a aceton innan omestringen.

När natriummetylatet blandas med fettmassan händer inget först, men de som sett detta berättar att plötsligt uppstår svarta "ormar" som rör sig. Denna oerhört reaktiva kemikalie får fettmassan att bete sig som en häxbrygd. Det omestrade fettet är sedan svart/grått (sot?) och måste blekas och behandlas ännu en gång. Om det trots förbehandlingen finns andra vanliga fettlösliga molekyler kvar i karet när processen startas (t ex karotenoider, fosfolipider, steroler etc etc) så kan man undra vad som händer med dem? Har också dessa molekyler utbytta delar - ungefär som Frankensteins monster?

Om armarna på fosfolipiderna har bytt plats och sedan hamnar i nervvävnad i konsumentens hjärna? Detta tycks vara helt outforskat. Frågan har ställts till internationell expertis - dock saknas information om detta.

Däremot vet vi att om fettsyran i mittenposition flyttas till kantposition har detta visat sig ge ökad förekomst av blodproppar hos råttor (Renaud m fl 1996), när man omestrar palmolja, vilket man gör vid tillverkning av svenska margariner. Det finns andra forskningsresultat som också stöder en mycket restriktiv hållning gentemot omestring och som visar hur svåröverskådlig situationen är. Enligt Innis m fl 1996 hade smågrisar, som fick en bröstmjölksersättning som framställts av bl a omestrat fett, förändradeprovvärden vad gäller lungorna i förhållande till smågrisar som diade sin
mamma. Det gäller främst fettsyrorna i lungcellernas fosfolipider. Enl en ny studie ökar också blodsockret vid intag av omestrade fetter, se nedan.

De negativa hälsoeffekterna av omestrade fetter kan, liksom när det gäller
härdade fetter, bero på flera faktorer:

1. De omestrade fetterna i sig

2. Viktiga antioxidanter, vitaminer och andra naturliga näringsämnen har
tagits bort

3. Kemisk ombildning av antioxidanter, vitaminer och andra naturliga
näringsämnen

4. Bildning av riskabla biprodukter i omestringsreaktorn.

Slutligen bör poängteras att härdningen och omestringen inte har någon vettig funktion för konsumenten, bara att bedra denne så att margarinet eller fettet påminner om eller förväxlas med smör. Härdning och transfetter har idag blivit ifrågasatta och konsumenten kan undvika dem genom märkningstvånget. Men omestrade fetter kan finnas överallt utan att vi får veta detta. Vi bör driva fram ett märkningstvång även när det gäller omestrade fetter.

_______________________________________________________________
Henrik Ennart, reporter
08-13 56 29

8. Vilseledande om fetter

I en rad brev har jag redovisat hur felaktigt det är med allt tal om "farliga" mättade fetter som finns i naturen. Hur allt detta tal om kolesterol och ohälsa saknar grund. Detta gäller för kvinnor och män - kanske inte för en liten grupp medelålders män med en ärftlig belastning. Men den fettsnåla kostens och margarinernas förespråkare gör ett stort nummer av detta nonsens med de olika naturliga fettsyrornas "farlighet". Kom ihåg att vårt förnämsta livsmedel - bröstmjölk - är rik på både mättat fett och kolesterol. I följande artikel från SvD uttalar sig Wolf Becker från Livsmedelsverket, en trogen förespråkare för kolesterolets "farlighet" och den fettsnåla kostens förträfflighet. Det är däremot riktigt att kritisera palmoljan och skövlingen av regnskog. Men det är oförsvarligt att utelämna det viktigaste - själva omestringen och fraktioneringen av palmolja.

Becker och Livsmedelsverket har tidigare påstått att transfetter och mättade fetter
är "jämförbara". Nu tycks transfetterna vara värre. En annan skevhet i artikeln är påståendet att palmitinsyra är ett skadligt fett. Just palmitinsyra finns i den viktiga mittenpositionen hos bröstmjölk. När man tillverkar bröstmjölksersättning försöker man behålla de naturliga fettsyrorna och inte "förbättra" denna genom att stoppa in andra fettsyror som Wulf Becker påstår är bättre än palmitinsyra. Vi skall respektera biologiska normer.

Transfett ersätts med farlig olja
SvD Publicerat 5 februari 2007 05:45

Avvecklingen av transfett kan ge mindre hälsosam mat, varnar tre ledande
nordiska kostexperter. I margarin, kakor och kex ersätts transfettet ofta med mättad palmolja som
ökar risken för hjärtsjukdomar och bidrar till skövling av regnskogar.

Sedan riskerna med transfett i kakor, frityroljor och snabbmatuppmärksammats har många tillverkare dragit ned på användningen av fleromättade vegetabiliska fetter. Molekylerna i sådan lättflytande olja måste härdas partiellt med tillsatt väte för att fettet ska bli stelare och få längre hållbarhet, men då bildas också hälsofarligt transfett.

– Den huvudsakliga ersättningen till transfett är palmolja. Det är olyckligt eftersom det är den främsta källan till palmitinsyra, den fettsyra som mest bidrar till att höja blodkolesterolet, säger Jan Pedersen, professor vid Oslos universitet. Även Världshälsoorganisationen, WHO, har uppmanat till minskad konsumtion av både palmolja och transfett.

Jan Pedersen har kartlagt vad som kommer efter transfettet i maten och lämnade nyligen en preliminär rapport till EU-kommissionen. Slutsatserna framförs också i en artikel i Scandinavian journal of food and nutrition som Jan Pedersen skrivit tillsammans med Wulf Becker, professor
vid Livsmedelsverket, och Antti Aro vid det finländska folkhälsoinstitutet.

– Byter man ut transfett mot palmolja gram för gram så blir det en viss förbättring eftersom transfett är mest onyttigt. Men tillverkarna väljer oftast att helt byta metod vilket kan ge en stor andel palmolja och en negativ nettoeffekt, säger Jan Pedersen. Ofta blandas nu mättat fett från palm- och kokosolja med en mix av fleromättade oljor från exempelvis raps och soja.

De tre kostexperterna skriver i artikeln att de hade föredragit stearinsyra.

– Det har varit känt i 50 år att stearinsyra har helt andra egenskaper än övriga mättade fettsyror. Stearinsyra har aldrig säkert kunnat bindas till ökade hälsorisker, men av någon anledning har man klumpat ihop allt mättat fett, säger Jan Pedersen. Wulf Becker vid Livsmedelsverket bekräftar att man måste vara observant på vad som ersätter transfettet.

– Vi har sett att andelen mättat fett ökat ganska rejält i till exempel kakor och kex sedan transfettet reducerats eller tagits bort. Vi har en begränsning i rekommendationerna som innebär att transfettet ska vara så lågt som möjligt och att inte mer än en tredjedel av fettintaget bör bestå av mättat fett, säger Wulf Becker. En amerikansk studie har uppskattat att en minskning av transfettets andel av energiintaget med två procentenheter skulle minska risken för kranskärlssjukdomar med en fjärdedel.

Den senaste större kartläggningen som Livsmedelsverket deltagit i visade att transfettet redan svarar för mindre än 1 procent av svenskens energiintag. Det innebär enligt de tre experterna att möjligheterna till fortsatt stora hälsovinster genom ytterligare neddragningar är begränsade till 2-3 procentenheters minskad risk. En ökning av mängden mättat fett är inte önskvärd, menar Wulf Becker. En minskning av det mättade fettets andel av energiintaget med 5 procentenheter, från den höga nivå vi ligger på, bedöms kunna minska risken för kranskärlssjukdomar i Sverige med 30 procent.

Kristoffer Sunér som är kvalitetschef på Göteborgs kex säger att man noga övervägde alternativen innan man beslutade sig för att avveckla transfettet.
– Vi förstod att det kunde uppstå nya diskussioner. I vår huvudblandning har vi faktiskt ökat andelen enkel- och fleromättat fett, säger Kristoffer Sunér. Företaget har valt en mix av palm och rapsolja.

– Vi köper bara palmolja från gamla plantager som är godkända av Världsnaturfonden, säger Kristoffer Sunér.
_______________________________________________________
9. Både härdade och omestrade fetter leder till förhöjt blodsocker

Denna studie stärker misstanken att det är den kemiska behandlingen av både härdade och omestrade fetter som är den viktiga orsaken till deras skadlighet. Hos båda har man berövat fettet vitaminer, antioxidanter etc samt lämnat rester av främmande kemiska ämnen.

Breaking News on Supplements & Nutrition - Europe

Previous page : Trans-fat alternatives - are they really
healthier?
Print Trans-fat alternatives - are they really healthier?

By Stephen Daniells

18/01/2007- Interesterified fats, seen by some as alternatives to unhealthy trans fats, may also raise blood sugar levels and decrease insulin levels, as well as adversely affecting so-called 'good' cholesterol levels, says a new US-Malaysian study.

"In this study we discovered that trans fat also has a weak negative influence on blood glucose. The newer replacement for trans, so-called interesterified fat, appears even worse in that regard, raising glucose 20 per cent in a month," said co-author Kc Hayes from Brandeis University in
Massachusetts.

Lead authors of the new study, Kalyana Sundram from the Malaysian Palm Oil Board, said in a statement: "This is the first human study to examine simultaneously the metabolic effects of the two most common replacement fats for a natural saturated fat widely incorporated in foods. As such, it is somewhat alarming that both modified fats failed to pass the sniff test for metabolic performance relative to palm olein itself."

Though trace amounts of trans fats are found naturally, in dairy and meats, the vast majority are formed during the partial hydrogenation of vegetable oil that converts the oil into semi-solids for a variety of food applications.

Trans-fatty acids are attractive for the food industry due to their extended shelf life and flavour stability, and have displaced natural solid fats and liquid oils in many areas of food processing.

But scientific reports that trans fatty acids raise serum levels of LDL-cholesterol, reduce levels of HDL-cholesterol, can promote inflammation can cause endothelial dysfunction, and influence other risk factors for cardiovascular diseases (CVD), has led to a well-publicised bans in New York
City restaurants, and other cities, like Boston and Chicago, considering similar measures.

Denmark introduced legislation in 2004 that required locally and imported foods to contain less than two per cent industrially made TFAs, a move that effectively abolished the use of partially hydrogenated vegetable oils in the country.

Writing in the journal Nutrition and Metabolism, the authors report the results of a small randomised, cross-over intervention trial with 30 subjects (average age 30, average BMI 22 kg per sq. m) consuming one of three test diets for four weeks. They were then cross-over to one of the
other two diets.

Diets were tightly controlled and diet 1 was based on palm olein (POL) and provided 12.0 per cent of energy as palmitic acid. Diet 2 contained trans-rich partially hydrogenated soybean oil (PHSO) and provided 3.2 per cent of energy as trans fatty acids with an additional 6.5 per cent from palmitic acid. Diet 3 used an interesterified fat (IE) enriched with stearic acid (12.5 per cent of energy).

Measures of fasting blood glucose and insulin levels, along with blood lipoproteins (cholesterol) revealed that blood glucose levels after the IE meals were 40 per cent higher than for either the PHSO or POL meals.

Fasting insulin levels were also found to be adversely affected by both IE and PHSO consumption, with the researchers reporting a 10 per cent lower level after PHSO and 22 per cent lower after IE.

Furthermore, levels of so-called 'good' cholesterol (HDL) decreased by eight and seven per cent for the PHSO and IE diets, relative to the POL diets, while the trans-fat PHSO diet also raised levels of 'bad' cholesterol (LDL) by seven per cent, relative to the POL diet.

"In this study we discovered that trans fat also has a weak negative influence on blood glucose. The newer replacement for trans, so-called interesterified fat, appears even worse in that regard, raising glucose 20 per cent in a month," said Hayes.

"Further investigation is warranted before interesterification is disseminated as the process of choice for replacing partial hydrogenation as a primary means for hardening vegetable oils for use in food," concluded the researchers.

It should be noted that all three authors are either employed or connected to the Malaysian Palm Oil Board, which also provided funding for this study.

Source: Nutrition & Metabolism
15 January 2007, Volume 4:3, doi:
"Stearic acid-rich interesterified fat and trans-rich fat raise the
LDL/HDL ratio and plasma glucose relative to palm olein in humans"
Authors: K. Sundram, T. Karupaiah, Kc Hayes

____________________________________
10. Seminarium om transfetter i riksdagen

Onsdagen den 14/2 07 kommer transfetter att diskuteras i riksdagen

Arrangörer är Sveriges Konsumenter i Samverkan tillsammans med Miljöpartiet de grönaHuvudtalare är Steen Stender, prof Gentofte Hospital, internationell expert