ENGELSKANS MYSTERIER  •  Frågor 4 - 6    
       
       4.  Ändelse med -ize eller -ise?

Om man läser mycket i brittiska tidningar och litteratur kan man lätt få uppfattningen om att ändelsen -ise är den enda korrekta med verb som organise, utilise o.s.v. Motsvarande substantivform är ju organisation, utilisation. På liknande sätt finns det en ganska utbredd uppfattning om att -ize och -ization specifikt hör till amerikanska.
       Men så enkelt är det inte. Enligt brittiska lexikon som bl.a. Oxford och Collins är båda varianterna acceptabla, men -ize och -ization är att föredra. Således skall det stavas organize, utilization o.s.v. På så vis blir det korrekt överallt i världen, i motsats till -ise och -isation som skulle uppfattas som främmande eller rentav fel i USA samt i andra länder vars engelska har präglats av amerikanska.
     
Tillbaka till frågelistan
     
     
       5. “Ni har översatt blåbär som blueberry,
       men skall det inte heta bilberry?”

Det är riktigt att bilberry är det vanliga namnet i England på svenskans blåbär (Vaccinium myrtilloides). Bland andra vanliga namn som används inom Storbritannien är whortleberry, European blueberry, blaeberry (Skottland), whortleberry, whimberry (Wales) och myrtle blueberry.
       Problemet med bilberry är att det ordet inte är särskilt välkänt utanför England, inte ens på andra sidan av Irländska sjön. Det traditionella namnet i Irland är fraughan som härstammar från iriska; blueberry blir allt vanligare, särskilt bland stadsfolk, men inte bilberry.
       I USA och annorstädes skulle de flesta inte ha någon aning om vad för slags bär som åsyftades. Däremot känner de flesta engelsmän till begreppet blueberry i samband med olika Vaccinium-arter som odlas såväl i kommersiell skala som i hemträdgårdar. London-tidningen The Observer noterade 2007 att “the blueberry has become Britain's most fashionable fruit”. En Internet-sökning 2008 på “bilberry uk” gav 180.000 träffar, medan motsvarande siffra för “blueberry uk” var 2.590.000. (Domän-suffixen “uk” på Internet är kopplad till United Kingdom.)
       En rimlig slutsats blir således att bilberry passar bra i texter som riktas till just engelsmän. Annars är det väl säkrast att använda blueberry då den benämningen är mer allmänt känd-- även om den i mänga fall kan förknippas med någon annan Vaccinium-art än myrtilloides. Sedan kan man ju precisera med det vetenskapliga namnet eller annan vidare förklaring som t.ex. “blueberry (Brit. bilberry)”.
       Denna lösning illustrerar principen om lämplig amerikanisering enligt svaret på fråga 1.
     
Tillbaka till frågelistan
     
     
       6.  Handicapped vs. disabled

En fråga som ofta uppstår när olika slags handikapp kommer på tals är huruvida gällande adjektiv på engelska är handicapped eller disabled. Det förra alternativet var länge brukligt; men under senare år har det inom vissa kretsar bedrivits en kampanj för att gå över till disabled. Tanken är att handicapped har blivit stigmatiserande, medan disabled är mindre nedsättande.
       Men rent semantiskt blir det knappast någon förbättring-- snarare tvärtom. Ty disabled betyder “ur funktion”, medan handicapped innebär att vederbörande behåller en viss funktionalitet trots något slags oförmåga. Denna väsentliga skillnad har förklarats i bl.a. följande inlägg januari 2007 i ett diskussionsforum på www.gather.com:
       Why is the term 'disabled' generally preferred over 'handicapped'? If I ever had to use a wheelchair or prosthetic, I would prefer to be called handicapped. Think about it: In golf, someone with a handicap is only at a disadvantage and fully able to perform with a little help. However, when a machine is disabled, it's completely non-functional. I would much rather be seen as someone who is at least partially functional than completely useless!”
       Så är det med adjektivformen. Men konstigt nog uppstår inte samma problem med substantivformen: Att vara a person with disability eller to have a disability har samma innebörd som att vara a handicapped person resp. to be handicapped.
       Faktum är att grundorsaken till stigmatiseringen är själva handikappstillståndet, inte vilken etikett som sätts på det. Om man i stället använde beautiful i flera decennier, och enbart i samband med handikapp, skulle t.o.m. detta ord nog få på sig en negativ laddning. Följaktligen är det lika bra att fortsätta med handicapped som har fördelen att förmedla vad det faktiskt handlar om.
      

 Tillbaka till frågelistan   •   Nästa sida