Det som vi håller för att vara "sant" är en kollektiv illusion. Sanningen ändrar sig och förskjuts / får metastaser, på samma sätt som en dröm.
Än är "sanningen" här - än är den där. Det besynnerliga är att den nästan alltid verkar upp och nervänd. "En berättelse av en idiot, utan mening, full av buller och raseri" ( McBeth? )
Dels begränsas vi av sinnena som bara tar in ett smalt segment av det som existerar. Sen begränsas vi av vår personlighet, dvs vårt ego som stärker sig självt genom försvarsinriktad paranoia.
Dessutom har vi hjord-djurets underkastelse inför den sociala hierarkin – förmedlat av media typ Expressen.
Problemet är att orka stå fri i förhållande till det förkonstlade & illusoriska, som hålls för sant. Också när vi vill bryta oss ut från den etablerade ordningen / dvs upprätta något som ter sig riktigare / griper vi omedvetet efter tidigare mönster. Hamnar i underkastelse, självhat, rövslickeri ( om detta ämne – se tex Kay Pollacks ”Att välja glädje”, Eckhart Tolle: "A New Earth", Bröderna Karamasov / "Zosima" m.m. ).
En sak som slagit mig på senare tid är att vi är så mycket fredligare, kultiverade och sofistikerade än vad vår sextusenåriga "civilisation" verkar tyda på.
Vad representerar de kända civilisationernas kungalängder, aristokratier, maffiafamiljer ? "En flugskit i universum", för att tala med Jan Fridegård ( Lars Hårds ).
Våra verkliga förfäder existerade under två-tre årmiljoner i relativ harmoni med miljön på planeten Jorden. De förde inga krig / de kände bara till jaktvapen. Allt vad vi har av fysisk skönhet, rörelseförmåga, hälsa, praktisk intelligens o uthållighet kan man säga kommer från de två eller tre miljoner åren av evolution - från vår förhistoria / en källåder som vi fortsätter att bagatellisera.
Vår bördshögfärd omfattar endast ”civilisationen” / den kända historien dvs flugskiten i universum. De förfäder och anmödrar som vi hedrar har alla varit krigförande, varit beredda att kasta oss ut i kannibalistiska krig ( ekonomiska krig eller fysiska krig ). Krig eller maffiavälde är i stort sett synonymt med ”Historia” / också i ett marxistiskt perspektiv ( ack, ack, vår ungdoms mustasch-, skägg- och vårt-prydda heroer ! ).
Det vore en välgärning att i minnets galleri ersätta kungalängder, aristokratier / rangordningar med inramade porträtt av - varför inte Neanderthal, Homo Erectus, nomadhövdingar, pygméer, en eller annan Stomatolit el Blågrön Alg ?
Vad kan då frihet och metamorfos vara i den här tiden?
En medvetenhet som är inriktad på fred? - som realiserar fred i handling, på alla nivåer... Från det lägsta, mest praktiska ( som är vårt dagliga liv, vårt tilltal, våra blickar ) till det politiska planet - i hur vi går till väga för att skapa folkmakt, för att lösa konflikter - målet för politik...
Socialism kan INTE vara associerad med försvar av slavläger, personkult, diktatur, angreppskrig. Den må vara en vision för överlevnad och fred. Den kunskapen kommer då främst från de andliga ledarna i samtiden och dåtiden. De som har förbindelse med förhistoriens källåder av fredlig existens.
Lao Tzu, Zosima, Gandhi, Martin Luther King, Mandela, Hugo Chavez, Malcolm X, Oscar Romero, Noam Chomsky, Buddha, Jesus. Också ledarna från arbetarrörelsens parlamentariska tradition. Fackföreningarna, den framgångsrika kampen för reformer, ”hjärtats kommunism” som aldrig underkastar sig stalinism och partibyråkrati.
GT