Nemesis - Solens motpart

 

Vi lever i ett dubbelstjärnesystem. Solen har en mörk
men okänd följeslagare som regelbundet återkommer.
Den åtföljs av planeter, asteroider, grus och stoftmoln.

 

 

 

Nemesis motsvarighet till Oorts moln

 

Benämningen Oorts moln känner vi som ett område runt solen, långt utanför planetbanorna, som rymmer potentiala planeter,
asteroider och stenar. Området utgör balanspunkten mellan den inåt riktade gravitationen och den utåt riktade solvinden,
bestående av positivt laddade protoner. Eftersom Nemesis ju faktiskt är en stjärna så har den ett motsvarande Oorts moln
vilket följer stjärnan i dess rörelse i rummet.

 

Det ständiga mantrat som vi får höra om Planet X hit och Planet X dit har präntat in en bild (desinformation) att det är en
planetkropp som närmar sig. Så är det förvisso också men det viktiga i sammanhanget är att huvudaktören i Nemesis-
komplexet är en stjärna vars verkningar vida överträffar en planets inflytande. Det är just när vi möter Nemesis Oorts moln
i form av en massiv ”bogvåg” som stjärnans styrka framträder på allvar.

 

I den schematiska bilden nedan ser vi hur de båda solarnas Oorts moln har börjat penetrera varandras områden. Emedan
Nemesis är mindre i omfång så drabbas den stjärnan och dess planeter först. Nemesis planeter skakas av en kraftig
jordbävning och de får motta en skur av stenar, någon asteroid kan också slå ner. En tid senare så blir det istället solens
planeter som råkar ut för samma sak när Nemesis Oorts moln har nått fram till oss.

 

 

        

 

 

Kalenderskiftet och tideräkningen

 

Nemesis motsvarighet till Oorts moln anländer hela 48 år innan stjärnan själv visar sig. En överenskommen ”tystnad” från
jordens regeringar innebär att bogvågen kommer att anlända helt utan förvarning. Resultatet för jordens del blir en global
jordbävning av en magnitud som den moderna människan inte upplevt. Så kraftfull blir tryckvågen att jordens hastighet runt
solen kommer förändras. Från att nu ta 365 dagar på sig runt solen kommer jorden efter bogvågen att endast behöva 360
dagars omloppstid. Detta är inget nytt, mänskligheten har gång på gång behövt justera kalendern efter Nemesis framfart.

 

I sin långa orbital under solekliptikan har Nemesis samlat på sig rörelseenergi. Denna energi är högre i jämförelse med
energin som Nemesis har i sin mindre orbital ovanför ekliptikan. Vid varje passage som Nemesis gör förbi solen sker en
harmonisering mellan Nemesis ”gravitationsfrekvens” och planeternas individuella frekvenser. Man skulle kunna säga att ett
objekts rörelse skapar ett energimönster av stående gravitationsvågor runt objektet. Det som händer när bogvågen kommer
är att jorden tilldelas en ”vågfrekvens” motsvarande en högre hastighet. Denna justering av vågfrekvensen visar sig som ett
globalt jordskalv.

 

Det senaste jordskalvet (av denna dignitet) skedde år 749 f.Kr. Skalvet var så omvälvande att dåtidens profeter (Amos,
Sakarja och Jesaja) använde sig av det, bland annat för att visualisera Guds makt. Det var vid denna tidpunkt som stjärnan
Nemesis åter drog sig ner under ekliptikan för att där påbörja sin längre orbital om 2760 år. Om man nu räknar framåt
dessa antal år så landar man på årtalet 2011. Vi skulle i så fall kunna förvänta oss ett nytt massivt jordskalv detta år och
ett efterföljande polskifte runt år 2060.

 

Högre myndigheter vet i detalj när "stormen kommer" men vi vanliga dödliga måste treva oss fram i mörkret. Dessvärre kan
man inte veta något exakt om tidsperioden för "prästerskapet" kan ha fifflat med vår tideräkning, vilket lär ha skett efter ett
beslut i ett kyrkomöte ett par århundraden efter kristi födelse. Det finns forskare som bestämt hävdar att Jesus föddes år 5
f.Kr. Eftersom det inte finns något "år noll" så kan vi behöva lägga på 4 år till vårt aktuella årtal för att erhålla det "korrekta
året". Vi kan således i praktiken leva i år 2011 just nu och är i så fall utsatta för en "tidskomplott" av rang.

 

Det finns, enligt det här resonemanget, en uppenbar risk att vi befinner oss farligt nära tiden då Nemesis "bogvåg" drar fram
över solsystemet och framkallar förödelse. Men hur stora är oddsen för en sådan händelse när nu osäkerhetsfaktorerna i
beräkningen är så många och så stora? Dokumentationen från årtusenden tillbaka är bristfällig men inte obefintlig. Det är
indicier och mytologi vi har att gå på men dessa skriver entydigt ordet "fara" för den som läser mellan raderna. "Se, jag
kommer som en tjuv", säger han som är den mänskliga gestaltningen av den mystiska stjärnan. Syftade han på just detta?

 

 

Ny horisont

 

Nemesis magnetiska styrka härskar i solsystemet, inte ens solen kan konkurrera. En specifik egenskap som neutronstjärnor
har (de med en utpräglat elliptisk orbital) är att de "välter" och roterar 180 grader när de kommer i närheten av sin yttersta
position, längst ifrån solen. I Nemesis fall så innebär detta att dess magnetfält är motsatt jordens, då stjärnan närmar sig snett
underifrån ekliptikan.

 

Förra gången Nemesis passerade så gavs jorden även en omvänd rotationsriktning av Nemesis. Men sedan dess har
Nemesis vridit sig ett halvt varv och även förändrat sin egenrotation (rotationen har stannat upp och fortsatt åt andra hållet).
Nu börjar vi förstå hela vidden av vad som måste ske när Nemesis anländer. Jorden kan inte rotera i samma riktning som
förut utan tvingas bromsa in sin rotationshastighet för att förbereda att välta över ända och anpassa sig till Nemesis magnetfält.
Jorden blir instabil och börjar "wobbla", den "raglar som en drucken", för att citera en känd strof från bibeln; det har hänt förr.

 

I processen av att jorden tippar över ända så kommer dess oceaner av vatten att spola omkring och radikalt ombilda alla
kända landstrukturer. Lägg därtill Nemesis oerhörda gravitation som bokstavligt talat "smälter berg" och bildar kontinenter.
Att befinna sig på jorden under ett polskifte är verkligen ingen söndagsutflykt. Men livet fortsätter på ny kula och när
Nemesis passerat börjar jorden rotera igen. Sett utifrån ekliptikan och dess förhållande till stjärnbilderna så roterar jorden i
samma riktning som förut. Dock, för en betraktare på jorden har tillvaron förändrats; solen går nu plötsligt upp i väster!

 

 

Nästa sida ►

 

 

Joakim R S Nilsson    

    E-post Joakim 

 

Till hemsidan