Solen har blivit helt konfys?  





* Tsunami
* 9/11

* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa

* MindControl

*
Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU



2.4.2005

Skriven av Paul Winter, 2003
http://www.handpen.com/Bio/sun_freaks.html

Denna artikel påstår att ett antal hypoteser som förklarar ökningen av allvarliga solsystemsväder och sätter det i relation till ökar solaraktivitet. Till exempel, från 1650 till omkring 1730 förekom väldigt få solfläckar, se diagramet här nedan. Den här perioden härrör sig till klimatperioden som kallades "Lilla istiden". Floder som normalt var fria frös igen och snöfält förekom året runt på lägre höjder.

Se detaljer om "lilla istiden" finns i tabellen här under



Enligt en artikel i New Scientists från den 2 november 2003, "Har det förekommit fler solfläckar sedan 1940-talet än under de senaste 1150 åren tillsammans". Det är en
1825 %-ig ökning. Solfläckar är ett förebud om solutbrott och massförekomster av kransutstötningar och är ett mått på solens interna status. Antalet solfläckar härleds från nivån med arioaktiva isotoper som man funnit i iskärnan tagen på Grönland och i Antarktis.

Denna artikel framhåller att ökad solaktivitet står i relation till ökad förekomst av kosmiskt damm som drar till sig solens magnetfält. År 2003 ökade kosmiskt damm i
vårt solsystem trefalt. Mellan 2005 och 2013 kommer kosmiskt damm att öka med ytterligare trefalt. Ifall solen påverkar jordens väder och ökar kosmisk ledning av solflöden, då går vi en tuff tid tillmötes. Största oron: vulkanaktiviteterna under de senaste 100 åren har ökat med 500 %. Timningen för denna ökning är störande
därför att den vanligtvis uppvaknande (varje 600 000:de år) supervulkanen i Yellowstone (30 x 50 miles bred) är 40 000 år försenad.

Joner som tränger in vårt solsystem förorsakar kollosala förändringar


Skillnaderna mellan 1996 års och 1999 års solarmaximum är för stor

År 1997 erbjöd Dr Alexej Dmitrijev ett fängslande bevis på att ett ökat antal joner höll på att komma in i vårt solsystem. De ökade utflödet från vår sol och förorsakade förändringar som beskrivs här nedan. Den 14 augusti 2003 bevisade en artikel som publicerades i Space News att Dimitrijevs teori rapporterade att European Space Agency's raket Ulysses hade upptäckt att ett stort antal inkommande partiklar hade nyligen ökat trefallt och tempot förmodas öka under de närmaste årtiondena.

Detta kommer att förändras i vårt solsystem

Dessa ökningar ser ut att ske på grund av ökad solstrålning. Om detta visar sig vara sant, kommer sådana händelse öka under de närmaste åren.

* En ökning med 300 % av "allvarliga" solaktiviteter än vad som formellt förutsågs för år 1997 allena (NASA 1998)

* En ökning med 400 % av hastigheten som solarpartiklar är kapabla till att föröka sig med genom att resa genom interplanetarisk rymdenergi. (NASA 1997-2001)

* en 200 %-ig ökning av tornados i oförutsadda områden, sådana som skedde i Maryland för 50 år sedan.( Planetophysical State of the Earty och Life, skriven av Dr. Dmitijev 1997)

* en generell 400 %-ig ökning av naturkatastrofer på Jorden mellan åren 1963 och 1993 (Dimitrijev 1997)

* En 230 %-ig ökning av styrkan i solens magnetiska fält sedan 1901 (Lockwood, 1998)

* 9 av 21 av de allvarligaste jordbävningarna mellan åren 856 och 1999 skedde under 2000-talet (Rissian National Earthquake Information Center, 1999)

* en 500 %-ig ökning av Jordens vulkanaktivitet mellan 1877 och 19993. För ökningar mellan 1973 och 1998, se diagrammet här nedanför. (Mandville 2000)


Vi ska komma ihåg att solen består till 99,89 % av massa i solsystemet, då kan vi lätt förstå att den är den starkaste värmekällan med gravitation och elektromagnetiskt inflytande. Andra möjliga förändringar:

* Nyligen skiftade magnetiska polerna hos Uranus och Neptunus. Voyager 2 observerade att deras magnetiska axlar förändrades märkbart från sina rotationsaxlar (Dimitrijev 1997)

* Tydliga ljusskärpa har nu upptäckts på Saturnus (Dimitrijev 1997)

* 200 %-ig ökning av Jupiters intensitet i de magnetiska fälten från 1992-97 (Dimitrijev 1997)

* 200 %-ig ökning av känd densitet av Mars atmosfär upptäckt av Mars Surveyor satelliten år 1997 (NASA 1997)

* Betydande smältning av Martians polarhättor på bara ett år, tydligt framträdande på satellitfotografier (NASA 2001)

* Betydande fysika, kemiska och optiska förändringa på Venus, inklusive en skarp minskning av sulfatinnehållande gaser i dess atmosfär och ökad klarhet (Dimitrijev 1977)

David Wilcock har allvarliga teorier

David Wilcock ser ut att ha funnit de mest ifrågasatta teorierna i kosmos och vad som händer i vårt solsystem. Vad gäller kosmologi, är Wilcock tecknaren till Dr N.A. Kozyrev experiment som bevisar existensen av eter. Hans teori om vårt solstystems nuvarande status kommer främst från en artikel, "Planetophysical State of the Earth and Life", publicerad år 1997 av den ryske forskaren Dr Alexej Dimitrijev.

Dimitrijev erbjuder omfattande bevis på det faktum att enerigiinnehållande joner bestående av väte och helium och hydroxyl håller på att överta vårt
solsystem, vilket får kraftfulla effekter på alla våra planeter.

Mera damm kommer under år 2003 och mer blir det

Den 14 augusti 2003 publicerades en artikel med titeln: "Defenses Down,Galactic Dust Storm Hits Solar System" i tidningen Space News och man diskuterade data som hade samlats in av rymdfarkosten Ulysses. Antalet partiklar kommer att öka trefalt under det kommande årtiondet. Artikeln fortsätter att nämna att man tror att antalet nedfall kommer att vara konstant t om år 2005, och sedan börjar en av tre faktorer fram till år 2013. Solens magnetiska fält, som ofta skyddar oss från dessa partiklar, är låg under dessa 22 år. För varje år som går, blir det magnetiska fältet att starkare och slänger ut mer partiklar. Solsystemet plogar framåt mot ett galaktiskt moln som heter G-moln.

Wilcock relaterar solaktiviteten till jordens katastrofer

Den 10 april 2001 frigav sig två CMEs. Den 11 april rasade ett flertal tornados över Mellanvästern i USA och förorsakade stora skador i Kansas, Iowa, Oklahoma, Missouri och Nebraska.

Dessutom inträffade en jordbävning den 7 april i Indonesien med en styrka på 5.7. En annan jordbävning på 5.9 förstörde 30 000 hem i Kina, en med styrkan 6.5 den 15 april rasade utanför Japans kust. Många forskare är inte villiga att dra slutsatser mellan förekomster av oväder och jordbävningar, men återigen ser vi hur dessa energifenomen hör samman.