* Tsunami
* 9/11
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU

06.11.2005

Skrivet av: Andreas Gustavsson, ETC


Sverige ska satsa 750 miljoner kronor på att utveckla ett flygplan – Neuron – tillsammans med Frankrike. Åtminstone om regeringen får sin vilja igenom. Men motståndarna talar om hemlighetsmakeri, att planet saknar ”operativ nytta” och att Frankrike kan komma
att utrusta det med kärnvapen.

Jacques Chirac var mäkta stolt när projektet Neuron i juni premiärvisades på flygmässan i Le Bourget utanför Paris. Neuron är tänkt att bli en europeisk version av det högteknologiska, obemannade flygplan – av typen UCAV, Unmanned Combat Aerial Vehicle – som den amerikanska militären redan förfogar över. Projektet ska implementera spjutspetsteknik, och planet kommer att vara effektivt vid spaning – men också vid anfall, då det har kapacitet att bära vapen.
Frankrike finansierar tillsammans med flera europeiska länder Neuron. Regeringen vill att Sverige ska delta. Faktum är att regeringen helst skulle se att Saab blir den näst största partnern. Det skulle kosta skattebetalarna 750 miljoner kronor de närmaste åtta åren.

I början av juni avslöjade försvarsminister Leni Björklund regeringens planer för försvarsutskottet. Ledamöterna blev aningen chockade. De hade tidigare inte hört ett ord om Neuron trots att försvarsmakten och försvarsdepartementet, enligt Expressen, länge diskuterat en affär mellan Saab och franskbaserade Dassault Aviation. Det tycktes dessutom som om beslut redan fattats eftersom Saab i december 2003 – ett och ett halvt år innan Neuron hamnade hos försvarsutskottet – kunnat underteckna en avsiktsförklaring att gå vidare med utvecklingen av planet.
Utskottets ordförande Eskil Erlandsson (c) konstaterade att ledamöterna – förutom de socialdemokratiska – blivit ”överrumplade” och att de inte hade någon möjlighet att kritiskt granska affärens för- och nackdelar. Därför KU-anmälde han Björklund.
– När Sverige binds upp i långsiktiga forskningsprojekt av det här slaget är det riksdagen som ska fatta beslutet, sade Erlandsson till TT.
Han var inte ensam om att kritisera regeringens sena presentation; Björklund tänkte sig att utskottet skulle fatta beslut knappt en vecka efter att ledamöterna först hört talas om Neuron. Samtliga ledamöter i utskottet – utom socialdemokraterna – enades med anledning av detta om en protokollanteckning, där de slog fast att de vägrade att ta ansvar för regeringens beslut.
Dagarna därpå kritiserade såväl den borgerliga oppositionen som regeringens samarbetspartier att projektet i princip fått klartecken utan riksdagen varit inblandad.
– En provokation, sade Peter Eriksson (mp) till Dagens Nyheter.
– Min första reaktion var att detta kan inte vara sant, sade Lars Ohly (v).

Det var inte bara från politiskt håll som kritiken kom. Aftonbladet krävde i en ledare att det nya ”nya Jasprojektet” skulle stoppas. Svenska Freds varnade för att svensk inblandning i Neuron troligen blir betydligt mer kostsamt än 750 miljoner.
– Vi vet av erfarenhet att politiker tenderar att inte kunna säga nej till nästa steg, till exempel serietillverkning, om man redan har kastat bort pengar på utveckling, sade Svenska Freds ordförande Frida Blom.
Hon hade även synpunkter på hemlighetsmakeriet, något som Svenska Freds hävdar är en obehaglig trend när det kommer till den förda försvarspolitiken. Den drivs, enligt Blom, fram ”med försvarsindustriell lobbying som främsta informationskälla för beslutsfattarna”.
– Vi bildade inför försvarsbeslutet förra året opinion mot projektet Ubåt Viking och vann den frågan. Alldeles nyligen visade det sig dock att planeringen för nästa generation ubåtar lever vidare fast under nytt namn, A26, och under största hemlighetsmakeri.
Det är inte bara Svenska Freds som misstänker att försvarsmakten och politiska beslutsfattare är mottagliga för tillverkarnas säljkampanjer. Speciellt Saab dyker upp när detta kommer på tal. Förklaringen är att företagets vice vd heter Jan Nygren. Han har som socialdemokratisk veteran ett unikt kontaktnät i regeringen. Han började som SSU-ordförande (då var han en inbiten kritiker av Jas) och fortsatte sedan som statssekreterare i försvarsdepartementet och samordningsminister.

Kritiken blev så kompakt att Björklund tvingades backa. Hon sköt upp beslutet om Neuron.
– Det är bra att beslutet nu skjuts på framtiden. Vi vet dock inte hur länge, men förhoppningsvis tillräckligt länge för att vi i god demokratisk ordning ska få en chans att bilda opinion mot den vansinniga satsningen, sade Frida Blom.
Regeringen ger inte upp. Redan då beslutet skrinlades gjorde Göran Persson klart att hans målsättningen är att projektet ska realiseras, trots alla invändningar. Han menade att kritikerna hade hetsas upp sig i onödan, och att konsensus skulle uppnås bara de fick tid att närmare studera Neuron.
– Jag tror att Leni Björklund betraktar projektet som rätt okontroversiellt, sade Persson i juni till TT.
Nu, två månader senare, har det framkommit att försvarsdepartementet bereder ärendet på nytt.
– Regeringens ambition är att det här beslutet ska fattas snart och att vi ska ingå ett samarbetsavtal med Frankrike och de andra nationerna som ingår, säger försvarsministerns pressekreterare Markus Plammo till Sydsvenskan.
Det är Saab som önskar sig ett beslut. Kommer det inte i augusti kan försvarskoncernen nämligen förlora sin roll i miljardprojektet.
Men även denna gång väcker Neuron heta känslor. Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman lämnade i onsdags in en enskild fråga till Björklund. Han vill ha garantier för att Frankrike inte tänker bestycka planet med kärnvapen, då det skulle strida mot ickespridningsavtalet. Han anser dessutom att Sverige helt enkelt inte kommer att ha någon ”operativ nytta” av Neuron. Regeringen tycker annorlunda. Göran Persson hänvisar till att Jas ska vara konkurrenskraftigt i ytterligare 30 år.
– Flygplanet måste successivt förbättras, uppgraderas och moderniseras. Då måste teknikerna behärska den senaste teknologin.
Vad menar Persson? Och vad menar Björklund då hon pratar om att ”vi måste ha svenskt flygkunnande här hemma”. De avser kompetensutveckling. Regeringen är beredd att satsa 750 miljoner kronor för att den svenska militärindustrin inte ska bli ringrostig.
Det handlar, enligt vissa kritiska röster, om att hålla branschen vid liv sedan Jas 39 Gripen visat sig vara osäljbart på den internationella marknaden.
Men vad ska Sverige använda Neuron till? Vad kommer det att fylla för funktion i försvaret?
– Vi kommer aldrig att köpa det flygplan som blir resultat av projektet. Vi behöver det inte. Men vi behöver teknologin, sade Persson i juni till TT.