| 7.3.2005 DSM 1-2/2005Skrivet av Jan Gillberg, http://www.dsm.nu
 Sanningens 
        minut närmar sig. Kanske har sanningen kommit ifatt DSM, när 
        detta nummer hunnit tryckas och distribueras.
 Sedan är det en annan sak om sanningen släpps fram så 
        att den når den breda svenska allmänheten. Men väl den 
        i omvärlden - den omvärld som inte är underkastad den svenska 
        mediacensuren (vare sig det nu handlar om självcensur eller något 
        annat eller - mest rimligt att anta - en kombination av det ena och det 
        andra).
 
 
  
 Estoniagate mot sin upplösning
 Att Estonia sprängdes är något som DSM hävdat alltsedan 
        tidskriften på våren 2001 började intressera sig för 
        frågan.
 
 Det som ledde DSM fram till den övertygelsen var den mörkliga 
        och med tiden allt märkligare mörkläggningen av allt som 
        kunde kasta ljus över vad som orsakat förlisningen. Varför 
        mörklägga om det inte fanns något att dölja? Och 
        eftersom det handlade om något så stort som en fartygsförlisning 
        med i varje fall 844 omkomna, måste det som skulle döljas vara 
        något "mycket, mycket stort". Och vad är då 
        naturligare att tänka sig än att det måste ha handlat 
        om ett sabotage? Och vilken annan möjlighet finns (praktiskt eller 
        teoretiskt) att genom sabotage sänka ett så stort fartyg som 
        Estonia än genom sprängning?
 
 En eller (av vittnesuppgifter att döma) två detonationer skapade 
        stora hål i skrovet - dessutom (genom laddningarnas placering) under 
        vattenlinjen. Detta senare förklarar det hastiga sänkningsförloppet 
        (omkring 50 minuter) och att fartyget inte svängde runt 180 grader 
        för att sedan ligga flytande på sina luftmassor i kanske ett 
        eller två dygn.
 
 Efter att i DSM 3/2001 ha presenterat basfakta - När hände vad? 
        Vem är Vem och Varför? - och i anslutning till en recension 
        av Knut Carlqvists bok "Tysta leken" ha kommenterat 
        "tystnadskonspirationen", har Estonia varit ett återkommande 
        ämne för DSM. I DSM 4/2002 presenterar tidskriften ett förslag 
        på utformningen av en Estonia floating memorial. Det sker med motiveringen:
 
 "Sänkningen av Estonia var en krigshandling. Ingen har kunnat 
        bevisa något annat. De omkomna skall hedras som krigsoffer".
 
 Pravda slår fast: Estonia sprängdes, 
        men av vem?
 Den 8 februari 2005 - bara en vecka innan detta nummer av DSM går 
        i tryck - publicerade den stora ryska dagstidningen Kosmolskaja Pravda 
        (vardagar med en upplaga på 800 000 ex och helger 2,9 miljoner ex) 
        en stor artikel, där frågeställningen inte är, huruvida 
        Estonia sprängdes eller inte. Det utgör tidningen från 
        som ett ostridigt faktum.
 
 
 
 En planskiss i anslutning till artikeln anger också var detonationen/detonationerna 
        (vänster bogsida) rev upp de hål, genom vilka vattenmassorna 
        vällde in. Platsskissen markerar också fordonet med den hyperkänsliga 
        militära utrustning, som det gäller (även till priset av 
        alla de tusen människor som fanns ombord på Estonia) att förhindra 
        att den nådde sin bestämmelseort.
 
 
  Nej, frågeställningen 
        är istället; Vem sprängde Estonia?
 Mörkläggning för att skydda 
        de ansvariga
 Vad som inte längre behöver diskuteras är, att Estonia 
        användes av västliga säkerhetstjänster för att 
        i samarbete med svenska myndigheter för därtill autoriserade 
        på "högsta ort" (läs: av dåvarande statsminister 
        Carl Bildt) - transportera synnerligen känslig militär 
        utrustning. Det är också något som Pravda slår 
        fast - bland annat genom att hänvisa till ett utttalande, som dåvarande 
        chefen för den svenska militära säkerhetstjänsten 
        Erik Rossander gjort för tidningen. Detta är utomordentligt 
        allvarligt.
 
 Vad som skett är - precis som i tidningen Världen idag 
        uttryckt det- att civila människor på en passagerarfärja 
        använts som en sköld, bakom vilken man transporterat extremt 
        känslig militär utrustning. På detta sätt hade man 
        räknat med att transporterna var skyddade.
 Nu vet vi 
        att den "kalkylen" höll inte - den hade hållit tidigare 
        ett okänt antal gånger men inte den 28 september 1994. Till 
        detta kommer att det inte är tillåtet att transportera militär 
        utrustning på en civil passagerarfärja. Dett skall ske per 
        lastfartyg. Här har vi också förklaringen till mörkläggningen:
 Vad det handlat 
        om - och möjligen ännu en tid handlar om är att skydda 
        de som är ansvariga för att ett tusental människor utsattes 
        för en risk, som sedan kostade de allra flesta livet.
 
 Detta är också förklaringen till att Bildt-Carlsson 
        gjorde helt om i frågan om Estonias bärgning. Om detta löfte, 
        som både den avgående och den tillträdande statsministern 
        oförbeållslöst avgav, hade fullföljts, hade det varit 
        omöjligt att dölja vad som hade förorsakat förlisningen. 
        För att få stöd för detta helt om tillsattes Etiska 
        rådet med genomgående "pålitliga" - bl 
        a dåvarande domprosten Caroline Krook. I det av regeringen 
        Carlsson tillsatta rådet fanns inte en enda representant 
        för de anögriga till de omkomna.
 
 Etiska rådet kom i expressfart fram till rekommendationen att 
        INTE bärga Estonia och detta av ett antal besynnerliga etiska skäl. 
        Ett av dessa var att de som skulle utföra bärgningsarbetet kunde 
        förväntas uppleva arbetet som "traumatiskt".
 
 Så här långt torde det inte vara svårt att uppnå 
        god överenssämmelse mellan Pravdas och DSMs kunskaper/bedömingar. 
        men sedan går det isär. Och det är nu det blir känsligt 
        - riktigt känsligt.
 Borgnäs 
        censurerade egna programmetArtikeln i Pravda refererar till det program i SVTs Uppdrag 
        Granskning, där Lars Borgnäs avslöjar att Estonia 
        användes för transport av militär utrusning från 
        gamla Sovjetunionens västerut och att tullen i Frihamnen var instruerad 
        att inte göra normal visitering.
 
 I programmet återges ett bandat samtal med tullförvaltaren 
        Stig Sandelin. I bandningen lägger Borgnäs in ett pipljud 
        för at täcka över känslig information. Den känsliga 
        informationen gäller namnet på en person som Borgnäs visste 
        hade ytterligare högintressant information att tillföra, nämligen 
        chefen för tullen på Arlanda, numera pensionerade Ingrid 
        Sandqvist. Det var ju från Frihamnen till Arlanda som den smugglade 
        utrusningen skulle vidaretransporteras för att sedan skickas vidare 
        per ett väntande transportplan - en Boeing 727 med beteckningen VRCLM.
 
 Ingrid Sandqvist var direkt underställd Tullverkets generaldirektör 
        Ulf Larsson. För Världen idag uppger Sandqvist att 
        hon väl kommer ihåg den här mycket speciella med hysch-hysch 
        omgivna förtyllningen. Framförallt kommer hon ihåg vad 
        som var godsets destination, nämligen Egypten. Det var detta spår 
        som Borgnäs 1) avstod från att följa upp men också 
        2) genom att lägga in pipljudet och mörka.
 Denna nya 
        kunskap leder osökt tanken vidare till att slutdestinationen var 
        Israel med stort intresse för avancerad sovjetisk militär teknologi. 
        Så här långt är det också möjligt att 
        följa resonemanget i artikeli Pravda: "En stor spionorganisation 
        smugglade ryska (under Sovjettiden utvecklade) militärhemligheter 
        till väst".
 Pravda-Witte: "Väst sprängde 
        Estonia"
 Men varför skulle - som det sedan görs gällande i artikeln 
        i Pravda - västagenter spränga Estonia? Varför skulle 
        Väst sabotera sin egen hemliga transportlinje för åtråvärd 
        sovjetisk militär teknologi? Varför skulle Väst sänka 
        Estonia och på det sättet förhindra att den känsliga 
        last som fanns ombort på Estonia denna hennes sista färd nådde 
        fram till Frihamnen i Stockholm och sedan via Arlanda "västerut" 
        eller som det nu enligt Ingrid Sandqvist var tänkt - söderut?
 
 Det är heller inte vad Pravda påstår. Man låter 
        istället - och detta är sensationellt - den obskyre advokaten 
        Henning Witte förklara, att det inte var ryssarna som sprängde 
        Estoia. Man kan ha olika teorier om vem eller vilken gruppering, som ligger 
        bakom sprängningen av Estonia Jutta Rabe pekar i sin bok "Die 
        Estoia. Tragedie eines Schiffunterganges" - ut den ryska FELIX-gruppen. 
        men hur kan någon veta vem som INTE sprängde Estonia? Hur bär 
        man sig åt för att tillhandahålla friande alibi för 
        att det inte var någon konstellation "österut" med 
        intresse av att klippa av den kanal genom vilka militär teknologi 
        skeppades västerut? Det är uppenbart att Witte genom sitt uttalande 
        för Pravda går ryska intressens ärenden.
 Detta är 
        sensationellt mot bakgrund av den roll Wite spelat under många år 
        - först som ombud för en stor grupp Estoniaanhöriga som 
        till Witte inbetalt 1,8 miljoner kronor för vilka han ännu inte 
        lämnat redovning, sedan genom ett nära samarbete med Jutta Rabe. 
        Genom Rabe har det nu framkommit att Witte 1) gjort 
        ett antal resor till Prag, något som nu blir synnerligen intressant. 
        Från en amerikansk encyklopedi om spionage och terrorism har DSM 
        inhämtat;
 "Soviet Analyst 
        has noted that Prague is "the headquarters of Soviet Military Intelligence 
        (GRU) in central Europe; and that Czech interior Ministery and the intelligence 
        services continue secretly to report to their "superiors" in 
        Moscow. Morever, the Czechs have continued to manufacture the deadly terrorist 
        explosive, Semtex, which has been sold in large quantities to the IRA; 
        and failed to demonstrate that their Soviet-built chemical and biological 
        weapons labs och stories have been destroyed".
 
 Noteras skall också 
        att Witte i artikeln i Pravda frankt påstår, att "de 
        detonerade bomberna var från väst". Hur kan han veta det? 
        vad har han för belägg för den saken? Och varför framträder 
        han i Pravda med detta påstående? Är det möjligen 
        inte istället så att Estonia sprängdes med Semtex?!
 Hög 
        tid att tillsätta SANNINGSKOMMISSION!Vid sitt grundande den 12 juni 2002 på Gyllene Uttern i Gränna 
        antog Estonia Litigation Association (ELA) ett uttalande ställt till 
        statsminister Göran Persson och den svenska regeringe, där 
        ELA kräver tillsättande av en sanningskommission. Denna begäran 
        tycks överhuvudtaget inte registrerats hos statsrådsberedningen, 
        till vilken ELA-uttalandet adresserads. Ännu mindre har framställningen 
        besvarats.
 
 Detta har föranlet DSM;utgivare Jan Gillberg att den 7 decembner 
        2004 tillskriva Konstitutionsutskottet. Utskottet informerades om skrivelsen 
        vid sitt sammanträde den 27 januari 2005. Skrivelsen blev sedan besvarad 
        den 31 januari 2005.
 Förvisso 
        är det - som utskottet påpekar i sitt svar - inte möjligt 
        för en enskild person som inte är ledamot av riksdagen att väcka 
        ett ärende i riksdagen. i sitt svar påpekar utskottet samtidigt:
 "Innehållet i skrivelsen kan emellertid ge en ledamot anledning 
        att aktualisera den fråga skrivelsen behandlar".
 
 Att ge sådan anledning var DSM-skrivelsens huvudsyfte. Det är 
        nu upp till enskilda ledamöter att agera - att i en riksdagsmotion 
        med största och bredaste möjliga förankring kräva 
        tillsättandet av en SANNINGSKOMMISSION för att bryta igenom 
        mörkläggningen av vad som förorsakade Estonias förlisning, 
        det bakomliggande skumraskspelet kring denna möjkläggning samt 
        - först som sist - för att få fram sanningen om vad som 
        orsakade förlisningen.
 Förr 
        eller senare kommer ändå sanningen fram om inte helt så 
        dock vad gäller sina väsentligheter. Vad det 
        nu gäller är att Riksdagen agerar och på det sättet 
        tär sitt för att visa att Sverige inte är vare sig någon 
        Maffia-stat eller Bananrepublik. 1) Henning 
        Witte är mycket mån om att framhålla att han är 
        juris doktor. Men hur förhåller det sig? Är han dubbel 
        juris doktor - dels tysk, dels svensk juris doktor? Enligt vad han själv 
        uppgivit ska han a doktorerat vid Uppsala universitet. Där känner 
        man dock inte till någon juris doktor Henning Witte. Det enda man 
        känner till är en Witte som var inskriven vid universitetet 
        och då studerade ryska.   
 |