* 9/11
* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa
* MindControl
* Chemtrail
*HAARP & Echelon
* EU

Faximil: Komsomolskaja Pravdas nätupplaga, 8 febr 2005

Stor rysk tidning ställer frågan Vem sprängde Estonia?

Den ryska dagstidningen Komsomolskaja Pravda, med en upplaga på ca 800 000 på vardagar och 2,9 miljoner tidningar på helgerna, skrev i tisdags denna vecka om att Estonia sprängdes.
Artikeln spekulerar i om fartyget sprängdes av västliga eller ryska säkerhetstjänster.

Publicerad 2005-02-09 08:30

Komsomolskaja Pravda påstår att Estonia användes av västliga säkerhetstjänster för att smuggla rysk militärteknologi till väst. Tidningen uppger dessutom att den svenska tullen var införstådd med verksamheten.
Artikeln utgår från Lennart Henrikssons berättelse i Uppdrag granskning i slutet av förra året som beskrev hur Estonia smugglade rysk teknologi både den 14 och 20 september 1994.
Vid det tredje tillfället, som enligt tidningen skulle vara natten mellan den 27 och 28 september, tog sig inte fartyget till Stockholm, konstaterar Komsomolskaja Pravda. Det var natten då Estonia förliste ute på Östersjön.
Tidningen påstår att en stor spionorganisation smugglade ryska militärhemligheter till väst.
Erik Rossander, chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, bekräftar det svenska intresset, när han gör ett uttalande för tidningen:
– Självklart var vi intresserad av den här typen av vapen, tillstår Rossander till Komsomolskaja Pravda, men vill inte säga något mer konkret.

Under rubriken ”Vem placerade bomben på fartyget?” konstaterar tidningen att det är brottsligt att transportera militärt material på ett civilt fartyg. Henning Witte, som under en period var de anhörigas ombud, träder fram i en första intervju med rysk press.
Han svarar ”ja” på frågan om USA var involverat och menar att Estland användes som försäljningsland och Sverige som transitland.
På frågan om det skulle kunna ha varit Ryssland som placerade bomben för att stoppa den lucka som användes för smuggling till väst, svarar han nekande.
Henning Witte hänvisar bland annat till att de detonerade bomberna var från väst.
På frågan varför teorin om sprängning inte varit aktuell i Sverige tidigare, svarar Witte:
– Svensk militär säkerhetstjänst har full kontroll över svenska media

Komsomolskaja Pravda nämner även Johans Hirschfeldts utredning som presenterades i Sverige för några veckor sedan. Lennart Henriksson, uppgiftslämnaren i Uppdrag granskning, programmet som föranledde Hirschfeldts utredning, kommenterar också. Henriksson berättar för tidningen att Johan Hirschfeldt inte tagit någon kontakt med honom under utredningen.
Alexander Einseln, tidigare ÖB i Estland, intervjuas i slutet av artikeln och konstaterar att det inte fanns någon kontroll under den aktuella tiden.
– Ryska officerare vid den här tiden sålde allt som gick att sälja, säger han till tidningen.
– Ingen kan ju misstänka att en så stor passagerarfärja var involverad i smuggling. Jag är förvånad över att den briljanta idén användes av svenska militärer och inte i första hand av kriminella.

Tidigare tullchefen på Arlanda träder fram med nya uppgifter

Det militära materiel som transporterades med Estonia i september 1994 skulle transporteras vidare från Sverige till ett annat land.
Det uppger Ingrid Sandqvist, tullförvaltare och högste chef på Arlanda-tullen under den aktuella tiden, när hon idag träder fram i Världen idag.
– Det land som nämndes var Egypten, berättar hon.

Publicerad 2005-02-09 08:20

Den ryska militärteknologi som transporterades på Estonia veckan innan fartyget förliste var inte ämnad för den svenska försvarsmakten.
Det transporterades istället till Arlanda, för vidare transitering till utlandet.
Uppgiften kommer från Ingrid Sandqvist, tullförvaltare på Arlanda under den aktuella tiden.
– Egypten nämndes i det här sammanhanget, säger Ingrid Sandqvist när hon nu träder fram i Världen idag.
Ingrid Sandqvist, pensionerad sedan 10 år tillbaka, har arbetat i Tullverket i stora delar av sitt liv. Hon var vid den aktuella tiden direkt underställd generaldirektören Ulf Larsson. Hon berättar för Världen idag att hon normalt aldrig brukade vara med vid den här typen av förtullningar på Arlanda. Händelsen var ett mycket specifikt undantag, vilket gjorde att hon fortfarande kommer ihåg den.
– Förtullningen skedde i utkanten av flygplatsområdet, jag ombads att komma dit och titta på det, säger hon.

Den 30 november förra året trädde Lennart Henriksson, tidigare tullintendent och chef för Sjötullen, fram i SVT:s Uppdrag granskning med uppgiften att Estonia användes för smuggling av ryskt krigsmateriel som släpptes igenom den svenska tullen på order av högsta ledningen.
Henriksson berättade i programmet för journalisten Lars Borgnäs:
– Jag har gått i tio års tid och vetat vad jag varit med om. Varje gång Estonia nämnts har jag tänkt att det lilla jag känner till borde fram i dagsljuset. Jag vill lätta mitt samvete.
Lennart Henriksson berättade också att knappt två veckor före den natt då Estonia förliste, natten mellan den 27 och 28 september 1994, skedde något han inte varit med om tidigare under sina många år inom tullen.
I mitten av september blev han uppkallad till sin närmsta chef som sade att de skulle upp till tulldirektören på ett möte. Tulldirektören berättade i sin tur om en bil som skulle med Estonia som inte skulle visiteras.
Den som gett honom ordern, uppgav Lennart Henriksson, var chefen för Östra tullregionen, Inge Lindunger. Lennart Henrikssons närmaste chef som var med hos Lindunger när ordern gavs, och som även var med på kajen när bilen kom, var tullförvaltaren Stig Sandelin.

I Lars Borgnäs TV-dokumentär i november pekar Stig Sandelin ut Ingrid Sandqvist som den tullförvaltare som ansvarade för förtullningen av det militära materialet ute på Arlanda.
I ett samtal där Lennart Henrikssons talar i telefon under tiden som TV-inspelningen rullar bekräftar Sandelin inför kamerorna att det fanns en överenskommelse mellan tullens generaldirektör Ulf Larsson och ÖB Owe Wiktorin. När godset anlände "var det Lennart Henriksson och Inger Sandkvist på Arlanda som skulle sköta om förtullningen av såna där hemliga grejer som kom…".
Lennart Henriksson beskriver hur det handlade om en specifik förfrågan i september. Även Sandqvist har samma minnesbild av en specifik förfrågan.
I dokumentären valde Lars Borgnäs att lägga en pipsignal över Inger Sandkvists namn, vilket gjorde att uppgiften om att det militära materialet skulle transporteras vidare till utlandet tappades bort i den efterkommande debatten.

När Världen idag nämner för Lars Borgnäs om uppgiften att det militära materialet med Estonia skulle vidare till tredje land låter han till att börja med förvånad, som om uppgiften är helt ny för honom. Lite längre fram i samtalet kommer det fram att Lars Borgnäs själv har talat med Inger Sandqvist.
– Jag bedömde hennes uppgifter om när det här skedde, som väldigt vaga. Inger Sandkvist kunde inte precisera tidpunkten för händelsen, vilket gjorde att jag inte kunde knyta det just till transporten med Estonia, motiverar Lars Borgnäs sitt agerande för Världen idag.
– Hon var också otydlig med om vilket land som materialet egentligen skulle till, vilket gjorde att vi valde att inte ta med uppgifterna. Sandelins uppgift om att Henriksson och Sandqvist ansvarade för den här typen av transporter, tolkar jag som ett mer generellt uttalande, inte för dessa specifika transporter i september 1994, säger Lars Borgnäs till Världen idag.