Pakistans
och Indiens roll i bombningarna i London |
||
|
25.7.2005 Skrivet av Kishor Aggarrwal Seriebomberna i London den 7 juli 2005 dödade många människor och skadade mer än 1000. Ytterligare en bomb som detonerade den 21 juli 2005 skadade en person. Londons polis håller fortfarande på och undersöker fallet och borde komma till nån slutsats. Londonpolisen som samarbetar med internationella agenter kan komma att arrestera ett antal människor. Men kan de stoppa sådana händelser i framtiden? De borde uppta ett praktiskt närmande för att tackla problemet. Förebyggande åtgärder är bättre än botemedel. Vill Tony Blair ge ett specellt uttalande efter denna händelse? Är hans tid ute? Terroristattacker av sådan omfattning kan inte hända utan hjälp av finansiärer. Varifrån kommer alla dessa pengar? Hur många länder är involverade i finansieringen av sådana terrorister? Vilka är de möjliga transportrutterna för finansieringen av dessa terrorister? Ifall internationella agenter inte kan blockera dessa områden, kan även framtida terroristattacker definivt bli större än dagens attacker och kan inte stoppas. Några av de terroristgrupper som har grenar i Indien, Pakistan, Dubai, Kuwait, Storbritannien och USA kunde motta skuldsedlar värda omkring 88 miljoner USA dollars från Indian Nationalized Bank. En indisk banktjänsteman bekräftar dessa skuldsedlar. Slutdestinationen för dessa pengar var London och USA. Polisen i Gujarat stormade bankdirektörernas hus och man kom över förfalskade pass. Bankdirektörernas vänner åkte till USA på dessa förfalskade dokument. Informerade polisen i Gujarat om dessa händelser till nationella och internationella undersökande agenter? Nej. Istället hjälpte Gujarats polis tjänstemännen på Indian Nationalized Bank. Inga rapporter skrevs till Centralbyrån för utredningar (Indien), inte heller till den federala utredningsbyrån i USA eller någon annan utredningsbyrå i Indien eller utomlands om användningen av dessa falska pass. Polisen i Gujerat tyckte att det inte var nödvändigt att informera Indiens utrikesministerium om att dessa personer åkte till USA på falska papper. Inte informerade de heller om försäkringarna för dessa skuldsedlar som var värda 87 miljoner USA dollars och där de lät sina vänner och släktingar åka till USA på förfalskade dokument. Polisen i Gujerat hjälpte även indiska tjänstemän vid Indian Nationalized Bank som stod för avbeställningsgarantin. På det här sättet var mer än 5 länder involverade. Dessa banktjänstemän, ända upp till verkställande chefen, för den Indian Nationalized Bank, bad det indiska rättsväsendet om anteciperande borgen, vilka senare tillföll dem själva. Domstolens bandupptagningar visar på att dessa tjänstemän från Indian Nationalized Bank hade tillåtits skriva ut understöd till polisen i Gujrat. De har skrivit in i sina redovisningar till Högsta Domstolen att polisen har beviljats skydd. Polisen i London borde med hjälp av andra undersökande byråer ta reda på vägen för dessa penningtransaktioner. De borde också höra sig för hos någon från dessa 5 länder hur de har anlänt till London, med falska eller riktiga dokument. Londonpolisen borde höra sig för om alla dessa tillfällen hade samma mönster. De borde rådfråga Pakistan om dess roll i utdelningen. Om vi verkligen vill i framtiden kontrollera sådana terroristattacker borde man höra sig för om vilken roll Indian Nationalized Bank har. Vi borde känna till varför polisen i Gujarat har understött sådana misstänkta. Vi borde även höra oss för om dessa illegala distributioner bland polis, banktjänstemän och övriga. Dessa ledde definitivt till att blockera internationella ligors finansieringsrutter och därigenom även terroristattackerna.
|