Ett nederlag på bedrägeriets grund
 





* Tsunami
* 9/11

* Bilderbergare
* Nya Världsordningen
* Israel och Palestina
* Kriget i Irak
* USA
* Balibombningen
* Estonia
* Mordet på Anna Lindh
* Medicin och hälsa

* MindControl

*
Chemtrail
*HAARP & Echelon

* EU



26.3.2006




av Paul Craig Roberts
Översättning av Lars Adelskogh
Publicerad på http://adelskogh.blogs.se


"Den som förkunnat våldet som sitt medel, måste ofrånkomligen välja lögnen som sin
princip." Aleksandr Solzjenitsyn


När Bush före den 11 september 2001 beslöt att angripa Irak, band han sig vid lögn
och bedrägeri. Såsom hans brittiska medsammansvurna insåg, kunde endast segern
rädda dem från följderna.

Den 27 juni meddelade den amerikanske befälhavaren för den "mångnationella koalitionen" i Irak, general George Casey, morgonens tevetittare att konflikten i Irak "inte kommer att avgöras på slagfältet". Den 26 juni hade försvarsminister Donald Rumsfeld sagt till tevetittarna att "koalitionens styrkor, utländska styrkor, inte kommer att slå ner det där upproret." Rumsfeld sade att upproret skulle kunna "fortsätta fem, sex, tio, tolv år."

Dessa medgivanden går stick i stäv med vicepresident Cheneys påstående att upproret ligger i "sina sista dödsryckningar".

Skulle kongressen ha låtit Bush invadera Irak, om den hade vetat att det inte skulle bli ett tre veckors krig utan ett tolvårigt krig?

Vad är det för en fantastisk lögn eller grov inkompetens, som gör att ett tolvårigt krig kan marknadsföras som ett tre veckors krig?

Hur kan något folk, hur bedraget och fört bakom ljuset det än är, stödja en regering, som är i stånd till en felbedömning eller ett bedrägeri av det slaget?
Skulle Washington Post eller New York Times ha gjort sig till sådana villiga kanaler för nykonservativ propaganda mot Irak, om någon på någondera tidningen varit påläst nog för att inse den katastrof som övermodet höll på att vålla? Tänk om någondera tidningen ägt reporterskepsis nog för att ställa en fråga?

General Caseys och minister Rumsfelds yttranden klargör att försvarsdepartementet givit upp försöket att nå en militär seger. General Casey sade att situationen i Irak "ytterst kommer att avgöras genom förhandling och medtagande i den politiska processen". Rumsfeld säger att amerikanska soldater dödas och lemlästas för att det skall "skapas en sådan miljö att det irakiska folket och de irakiska säkerhetsstyrkorna kan vinna över detta uppror".

Efter två års strider förstår Rumsfeld ännu inte att det är det irakiska folket som är de upproriska. Håller Rumsfeld alltjämt fast vid myten att de upproriska är ett främmande element, som trängt in i Irak utifrån?

Många läsare har skrivit till mig om att Bush och hans nykonservativa galningar är Israels hejdukar. Man kan med lika gott fog hävda att Bush och hans vanvettiga nykonservativa är Usama bin Ladins agenter. I ett tal utrikesminister Condoleezza Rice nyligen höll vid Amerikanska universitet i Kairo förkastade hon Amerikas 60-åriga politik för stabilitet i Mellanöstern och förklarade: "Nu går vi en annan väg."
Rice, som är fullständigt okunnig om Mellanöstern, tror att vägen till demokrati går genom instabilitet. Men självfallet är instabilitet exakt vad bin Ladin vill ha. Den instabilitet som Bush-administrationen framkallar kommer att störta våra marionetter i Egypten, Pakistan, Jordanien och Saudiarabien. Spillrorna tänker bin Ladin plocka upp.
Bushadministrationen har förstört Amerikas diplomatiska, ekonomiska och militära makt och styr nu rakt emot ett nederlag i Irak, Afghanistan och hela Mellanöstern. Bushs invasion av Irak håller snabbt på att bli en av historiens största strategiska misstag.

Fil. dr Paul Craig Roberts är amerikan. Han sitter i styrelsen för Institute for Political Economy och är forskare knuten till Independent Institute. Han har varit biträdande chefredaktör för Wall Street Journal och statssekreterare i Förenta staternas finansdepartement. Han är en av författarna av boken of The Tyranny of Good Intentions. Dr Roberts' artiklar publiceras regelbundet på internet på hemsidan www.antiwar.com